lördag28 januari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Cop 15 ett bra tillfälle att lägga om politiken för Östersjön”

Nu deltar miljöminister Romina Pourmokhtari på Cop 15 – en stor FN-konferens om biologisk mångfald som uppmanar länderna att agera mot den snabba förlusten av arter – och på hemmaplan kan Östersjön ses som ett skolboksexempel. Det skriver Beatrice Rindevall och Konrad Stralka på Baltic Waters 2030. De ger här fem konkreta förslag till regeringen.

Publicerad: 16 december 2022, 14:41

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Beatrice Rindevall och Konrad Stralka på Baltic Waters 2030 ger konkreta förslag till regeringen om Östersjön under FN-mötet Cop 15.


”Östersjön riskerar att tömmas på fisk. Politiken måste omedelbart läggas om för att skydda fisken, det småskaliga fisket och kustsamhällena. Sverige måste snabbt vidta åtgärder för att rädda fisken i Östersjön”, skrev moderatledaren Ulf Kristersson och riksdagsledamoten Jessica Rosencrantz på SvD Debatt förra sommaren.

Det var välkomna uttalanden som ingett hopp om att den nya regeringen kommer att ta nödvändiga krafttag för Östersjön. Nu deltar miljöminister Romina Pourmokhtari på Cop 15 – en stor FN-konferens om biologisk mångfald som uppmanar länderna att agera mot den snabba förlusten av arter, och på hemmaplan kan Östersjön ses som ett skolboksexempel. Det behövs akuta insatser både på EU-nivå och nationellt för att rädda Östersjöns vilda matfiskpopulationer och det skonsamma fiske som bedrivs i anslutning till unika skärgårdsmiljöer.

I budgetpropositionen har regeringen konstaterat att miljökvalitetsmålet ”Hav i balans samt levande kust och skärgård” inte nås och hur samtliga länsstyrelser påtalar den negativa utvecklingen för Östersjöns vilda matfiskar. Problemen är väl kända och vetenskaplig belagda. Åtgärder som länge diskuterats och som nu kan genomföras är utflyttning av trålgränsen, sänkta fiskekvoter och att förvaltningen börjar ta hänsyn till fiskpopulationernas ålder- och storleksfördelning i stället för bara deras totalvikt.

”Regeringen har lovat handling och fastställt i regeringsförklaringen att särskilda insatser ska göras”

Regeringen har lovat handling och fastställt i regeringsförklaringen att särskilda insatser ska göras för att motverka övergödning av Östersjön och för att flytta ut gränsen för storskaligt trålfiske. Det är brännande punkter som vi förväntansfullt avvaktar åtgärderna för.

Forskningen är tydlig kring vad som måste göras för att hjälpa Östersjöns miljö och dess fiskpopulationer, men det behövs en politisk vilja och en plan för ett effektivt samarbete för att den nya regeringen ska kunna föra Östersjöns miljöfrågor framåt, något som tidigare regeringar misslyckats med.

Åtgärder har länge hämmats av målkonflikter och att två departement ska samarbeta: närings- och miljödepartementen. Trots regeringens omstuvning av departementen hamnar fisket i samma kniviga läge – den ansvarige landsbygdsministern Peter Kullgren hör nu till infrastrukturdepartementet. 

”Trots regeringens omstuvning av departementen hamnar fisket i samma kniviga läge – den ansvarige landsbygdsministern Peter Kullgren hör nu till infrastrukturdepartementet.”

Här är vårt förslag till agenda för samarbete:

1. Prioritera Östersjön. Politik handlar om prioriteringar och att politiska företrädare visar vad de anser viktigt. Östersjöns miljö borde vara ett sådant område för miljö- och landsbygdsministrarna. Följ upp, kommentera, besök, ta initiativ. Främst bör regeringen verka för en skyndsam reform av den vetenskapliga rådgivningen inom ramen för EU:s fiskeripolitik, vilket även skulle innebära ett stort steg för att uppfylla Havsmiljödirektivet.

2. Samarbeta om fiskeripolitiken. Krisen för Östersjöns fiskpopulationer är en orsak till att Sverige inte uppnår miljökvalitetsmålen. Landsbygdsministern står för policy och beslut tillsammans med sina kollegor runt Östersjön och resten av EU. Men det är myndigheter som lyder under miljödepartementet, främst Havs- och Vattenmyndigheten (HaV) som står för fiskeripolitikens genomförande. Miljöministern måste vägleda landsbygdsministern så att miljö och ekologi inte glöms bort när fiskeripolitiska åtgärder vidtas. Ett exempel är utflyttning av trålgränsen, där regeringen borde fatta ett direkt beslut om att flytta ut trålgränsen utmed hela ostkusten i stället för att låta industrifisket fortsätta fiska rent utmed våra kuster. Uppdraget borde skrivas in i det kommande regleringsbrevet till HaV, alternativ ges till myndigheten tidigt nästa år. 

3. Nöj er inte med att sätta upp mål. Miljöpolitik, inte minst i Östersjön, har blivit liktydigt med att sätta upp mål, ganska långt i framtiden. När målen inte nås flyttas datum fram med några år. Det gäller en rad miljömål inom ramen för Baltic Sea Action Plan, det gäller den gemensamma fiskeripolitiken och det gäller de svenska miljökvalitetsmålen – alla har passerat sina måldatum utan att målen uppnåtts. Om regeringen vill uppnå reella resultat för Östersjöns miljö måste ministrarna arbeta målmedvetet för att alla myndigheter hela tiden verkar för att se till att miljömålen uppnås. Östersjön blir inte bättre för att vi pratar om den, utan för att problemen hanteras, nödvändiga resurser tillsätts och åtgärder genomförs. I regeringens budget sänks anslaget till Åtgärder för havs- och vattenmiljö från 1,5 miljarder 2022 till under en miljard 2025, vilket rimmar illa med de konstaterade satsningarna som behövs för att vända den negativa trenden i Östersjön. Regeringen bör överväga en kursändring snarast.

4. Var aktiva – skapa relationer med grannländerna. Alla åtgärder för Östersjön kräver samarbete med grannländerna, och våra ministrar måste därför vara aktiva och skapa relationer med sina kollegor runt Östersjön.  Det är illavarslande när landsbygdsministern besöker sin finska kollega utan att ta upp frågan om krisen för Östersjöns matfiskar. Frågan borde diskuteras vid varje tillfälle när Pourmokhtari eller Kullgren träffar en kollega från ett grannland.

5. Använd EU-ordförandeskapet till att ta initiativ. Sveriges ordförandeskap i ministerrådet under våren 2023 innebär fortfarande möjligheter att påverka, till exempel dagordningen vid ministerrådsmöten eller informella träffar. På landsbygds- och miljöministrarnas initiativ skulle regeringen kunna skapa en agenda för Östersjöns miljö under ordförandeskapet så att alla möjligheter till påverkan utnyttjas, som under ministerrådsmöten och informella möten på alla nivåer.

”Cop 15 är en utmärkt arena för att lansera omläggningen av fiskeripolitiken på”

Det behövs en gemensam kraftansträngning för Östersjöns miljö. Uppsatta miljömål uppnås inte och Östersjöns fiskpopulationer är i kris. Den nya regeringen har alla möjligheter – och skyldigheter – att prioritera Östersjön och dess biologiska mångfald och Cop 15 är en utmärkt arena för att lansera omläggningen av fiskeripolitiken på. Pourmokhtari och Kullgren bör inleda ett nära och effektivt samarbete för att vända de negativa trender som i dag omgärdar Östersjöns miljöfrågor. Statsministern bör se till att samarbetet kommer till stånd – annars kan tidigare utfästelser från honom aldrig uppnås.

Beatrice Rindevall
Omvärldsanalytiker inom politik och opinionsbildning, Baltic Waters 2030

Konrad Stralka
Verkställande ledamot, Baltic Waters 2030

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev