”Dags att uppdatera miljömål och gränsvärden för luftföroreningar”

Trots Sveriges relativt goda luftkvalitet dör fortfarande 6 800 svenskar i förtid varje år på grund av dålig luft. Förutom det personliga lidandet kostar det samhället 168 miljarder kronor varje år. Även om utvecklingen går åt rätt håll visar Naturvårdsverkets senaste rapport att vi fortfarande är långt ifrån uppsatta mål. Vi måste skärpa miljömålet om frisk luft och värna människors hälsa.

Smutsig luft kan ge allvarliga konsekvenser för den som utsätts. Partiklar och andra föroreningar letar sig ner i lungorna och ökar risken för hjärt-kärlsjukdom, lungsjukdomen kol och astma. Barn riskerar kroniskt nedsatt lungfunktion och andra livslånga skador. 

”Barn riskerar kroniskt nedsatt lungfunktion och andra livslånga skador.”

Den största lokala källan till luftföroreningar är vägtrafiken, som orsakar både avgaser och slitage-partiklar från fordon och vägbanor – särskilt i tätbebyggda områden. Men även vedeldning bidrar till luftföroreningar som medför hälsorisker. Partiklar är de luftföroreningar som påverkar människors hälsa mest, men även kväveoxider, ozon och vissa organiska kolväten bidrar till olika hälsoproblem i Sverige.

Frisk luft är ett av de 16 miljömål som antagits av riksdagen. Här slås fast att luften ska vara så ren att varken människors hälsa eller djur, växter och kulturvärden skadas. Tillsammans med bindande gränsvärden för luft är detta mål ett viktigt verktyg för att driva på miljöarbetet, och det används som underlag för beslut om åtgärder i både kommuner och regioner. 

Enligt Naturvårdsverkets senaste miljömålsrapport går utvecklingen åt rätt håll. Svensk luftkvalitet har förbättrats och vi närmar oss målet. Men halterna av kvävedioxid, partiklar och ozon ligger fortfarande långt ifrån målnivån och mer krävs för att vi ska nå ända fram. Låt oss kraftsamla för att nå hela vägen!

Globalt behöver vi minska kväveoxider och partiklar från trafiken. Lokalt behöver vi minska utsläppen från vedeldning. Det är tydligt att ett utökat arbete behövs för att nå riksdagens ambition och skydda människors hälsa.

Den senaste forskningen visar att redan mycket låga halter av partiklar och alla nivåer av luftföroreningar medför negativa hälsoeffekter. Allt detta ligger till grund för WHO:s nya, skarpare riktlinjer för luftkvalitet. Detta borde motivera en skärpning av både nationella och internationella regler. Men det borde också genomsyra vårt miljömål om frisk luft. 

”Detta borde motivera en skärpning av både nationella och internationella regler. Men det borde också genomsyra vårt miljömål om frisk luft. ”

De gränsvärden och mål som finns i dag räcker inte för att skydda människors hälsa. Enligt WHO:s riktlinjer utsätts 8 av 10 svenskar för oacceptabla halter små partiklar och 1 av 10 för oacceptabla halter kvävedioxid. Det visar beräkningar i en rapport från IVL Svenska Miljöinstitutet 2022.

Det finns tydliga hälso- och samhällsekonomiska vinster att göra genom att minska befolkningens exponering för luftföroreningar. Men då behövs politisk vilja. I väntan på uppdatering av EU:s luftkvalitetsdirektiv kan Sverige gå före och visa vägen genom att skärpa reglerna på nationell nivå och värna befolkningens hälsa. 

Vi riktar nu en uppmaning till regeringen och miljöminister Romina Pourmokhtari:

Skärp miljömålet ”frisk luft” utifrån ny kunskap och enligt WHO:s rekommendationer, och skärp den svenska luftkvalitetsförordningen som styr gränsvärden för luft!

Mikaela Odemyr
Ordförande, Astma- och Allergiförbundet

Kristina Sparreljung
Generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden

Anders Åkesson
Ordförande, Riksförbundet Hjärtlung