Dags för en nationell strategi för växtbaserade mejeriprodukter

l sin rapport från 2019 konstaterar FN:s klimatpanel IPCC att en kost med mindre eller inga inslag av kött och mejeriprodukter kan medföra stora minskningar av växthusgasutsläpp och markanvändning.  I sin nya rapport betonar samma organisation vikten av att snabbt minska utsläppen av metan - en växthusgas starkt kopplad till djurhållning.  En omställning av kosten kan förutom att minska utsläppen av klimatgaser även bidra till att den biologiska mångfalden ökar, eftersom mark där djurfoder nu odlas överges alternativt planteras med skog. 

Vi har nyligen gjort en genomgång av internationell forskning när det gäller mejeriprodukter och deras växtbaserade motsvarigheter och resultaten stärker uppfattningen att fler åtgärder som kan påskynda en omställning till ett mer växtbaserat livsmedelssystem är helt nödvändiga. 

Det är glädjande att efterfrågan på växtbaserade livsmedel ökar, vilket bland annat lett till att det under det senaste decenniet släppts en mängd produkter som kan ersätta animalie-baserade livsmedel, inte minst sådana som kan ersätta mjölkbaserade mejeriprodukter. Samtidigt debatteras fortfarande kött- och mejerisektorns klimatavtryck, och ett antal tunga aktörer tycks ha svårt att ta till sig forskningen och ifrågasätter om växtbaserade produkter verkligen är bättre ur klimat- och miljösynpunkt. Vår nya rapport slår fast att så är fallet.

I rapporten har vi gjort en omfattande kartläggning av vad skillnaderna i miljöpåverkan är mellan växtbaserade och mjölkbaserade mejeriprodukter enligt vetenskapligt publicerad litteratur. Metoden vi använt kallas systematisk litteraturöversikt och bidrar till att göra översikten opartisk. Vi hittade 21 studier som täckte växtbaserade alternativ som finns på marknaden i dag  - drycker, grädde, yoghurt, pålägg och ost -  och där man studerade variablerna utsläpp av växthusgaser, försurande, övergödande och ozonnedbrytande ämnen samt användning av mark, vatten och energi. Vi letade också efter studier som jämförde positiv miljöpåverkan som kolinlagring och ökad biodiversitet men hittade inga.

Resultaten av jämförelsen är att de växtbaserade alternativen, med några få undantag, medför mindre, eller mycket mindre, negativ miljöpåverkan än de mjölkbaserade alternativen. Vår slutsats är därför mycket enkel: ersätter man mjölkbaserade mejeriprodukter med växtbaserade produkter i en kost eller en måltid, så kommer miljöbelastningen med stor sannolikhet att bli mindre. Sammantaget talar både vår rapport och en stor mängd annan forskning för att en omställning av livsmedelssystemet är en nödvändighet om vi ska kunna nå klimatmålen. Trots detta saknas en nationell strategi för omställning av den svenska livsmedelssektorn, något som borde införas så snart som möjligt. 

”Det är hög tid att regeringen lyssnar på dessa rekommendationer.”

Regeringens eget vetenskapliga råd för hållbar utveckling har föreslagit att regeringen ska ta fram förslag till en kostnadseffektiv kombination av styrmedel för att genomföra den politik som krävs för att minska den svenska livsmedelssektorns klimatpåverkan. Samma råd har också föreslagit att Sverige ska lanseras som ett föregångsland när det gäller övergången till en ”klimatvänlig livsmedelskonsumtion”. Detta innefattar också att stimulera innovation och företagande bland till exempel svenska bönder för utveckling av klimatsmarta, goda och hälsosamma alternativ till kött och mejeriprodukter. Det är hög tid att regeringen lyssnar på dessa rekommendationer.

Annika Carlsson Kanyama, docent KTH, seniorkonsult Ecoloop

Björn Hedin, forskare KTH

Cecilia Katzeff, docent KTH

Läs rapporten från Ecoloop 

Läs rapporten här