Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Dags för mål som tar konsumtionens klimateffekter på allvar

Inom kort ska miljömålsberedningen avgöra om Sverige ska ha konsumtionsbaserade klimatmål. Ett konsumtionsmål skulle ge viktig draghjälp för att klara klimatkrisen och behålla fokus på alla områden där vi kan minska klimatpåverkan, skriver 15 företrädare för Klimatråd Västra Götaland.

Publicerad: 9 september 2021, 08:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

15 personer i Klimatråd Västra Götaland rekommenderar regeringen att anta konsumtionsbaserade klimatmål.

Foto: TT


Ämnen i artikeln:

KlimatpolitikKonsumtion

En stor del av klimatutsläppen från det vi konsumerar i Sverige kommer från import. Dessa utsläpp räknas inte in i Sveriges klimatmål som bara tar hänsyn till utsläpp som sker inom Sveriges gränser. Det finns goda erfarenheter av konsumtionsmål från lokal och regional nivå, men än så länge finns inget sådant mål på nationell nivå. Inom kort ska miljömålsberedningen avgöra om Sverige ska ha konsumtionsbaserade klimatmål. Tiden är mogen, ett konsumtionsmål skulle ge viktig draghjälp för att klara klimatkrisen och behålla fokus på alla områden där vi kan minska klimatpåverkan, skriver företrädare för Klimatråd Västra Götaland.

Klimatutsläppen i Sverige minskar, men vår konsumtion är långt ifrån hållbar. Idag uppstår 60 procent av våra konsumtionsbaserade utsläpp utomlands och är alltså utsläpp som dagens geografiska mål inte tar hänsyn till. Dit räknas även svenskars utrikesresor, där flyget riskerar att åter bli en stor del av svenskars klimatavtryck efter pandemin. Konsumtionens klimatpåverkan för en genomsnittlig svensk var 2018 över 50 procent högre jämfört med påverkan från Sveriges geografiska utsläpp. I en klimatkris har vi inte råd att ha mål som inte tar hänsyn till detta.

Lokalt och regionalt finns goda exempel. Göteborg var den första staden i världen med ett lokalt konsumtionsmål 2014. I Västra Götaland antogs det regionala konsumtionsmålet 2015, vilket innebär att utsläppen av växthusgaser från västsvenskarnas konsumtion, oavsett var i världen de sker, ska minska med 30 procent till 2030 jämfört med 2010. Konsumtionsmålet kompletterar klimatmålet för det geografiska området Västra Götaland. Efter 2015 har flera svenska kommuner och regioner också antagit konsumtionsmål, däribland Borås, Skåne och Dalarna.

Mycket görs redan på konsumtionsområdet, som nationella strategier för upphandling och cirkulär ekonomi. Men arbetet saknar mål att sikta mot. Den svenska miljöpolitiken bygger på ett målstyrt arbete, ändå finns inget nationellt konsumtionsbaserat klimatmål. Med mål följer uppföljning som visar om vi är på rätt väg och när vi är framme. Framförallt ges en signal ifall arbetet inte går framåt tillräckligt snabbt. Sverige har länge haft ett övergripande generationsmål för miljöpolitiken med innebörden att till nästa generation lösa de stora miljöproblemen utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Hur detta ska gå till utan konsumtionsbaserade miljömål är svårt att förstå när utsläppen med ursprung från import i dag utgör merparten av den privata och offentliga konsumtionens klimatpåverkan. 

För Västsverige har ett konsumtionsmål varit ett viktigt komplement till ett traditionellt geografiskt klimatmål och det har hjälpt till att hålla fokus på och utveckla arbetet med en mer hållbar konsumtion. Ett exempel är cirkulära affärsmodeller som är en av fyra kraftsamlingar i Västra Götalands nya utvecklingsstrategi. Ett annat är nätverket cirkulär kommun där kommuner i Västra Götaland samlas för mer cirkulär upphandling av kontorsmöbler, arbetskläder med mera. Initiativen syftar till att underlätta för näringsliv och offentlig sektor att skapa en hållbar konsumtion samt till att underlätta för invånarna. 

I Västra Götaland är uppslutningen stark och alla politiska partier står bakom det regionala konsumtionsmålet. Kraftsamlingen Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om, som vilar på de geografiska och konsumtionsbaserade klimatmålen, är antaget i regionfullmäktige och länsledningen. Klimat 2030 har även drygt 200 undertecknare som ställt sig bakom klimatmålen, inklusive alla länets 49 kommuner. Vi i Klimatråd Västra Götaland, som samlar västsvenska ledare från företag, akademi, kommuner och miljörörelsen, har även tidigare agerat i frågan. I Västsverige är konsumtionsfrågan extra angelägen och kan ge stora ringar på vattnet med många globala företag och betydande export.

”Varför går det då så långsamt? En invändning är svårigheten att följa upp konsumtionsmål, vilket är en utmaning. ”

Varför går det då så långsamt? En invändning är svårigheten att följa upp konsumtionsmål, vilket är en utmaning. Men nationella konsumtionsdata håller sedan några år betydligt högre kvalitet och parallellt har regionerna i Västra Götaland och Skåne initiativ ihop med andra aktörer för att ta fram tillförlitliga regionala konsumtionsdata. Tiden är med andra ord mogen. För många kommuner och regioner skulle ett nationellt konsumtionsmål bli ett viktigt stöd för att tillsammans få ett mer koordinerat och effektivt arbete med hållbar konsumtion. Med ett nationellt huvudansvar att ta fram konsumtionsstatistik även på lokal och regional nivå skulle arbetet effektiviseras och ge standardiserade data.

En annan invändning är farhågan att ansvaret för klimatomställningen läggs på individen. Erfarenheten i Västra Götaland är snarare den motsatta. Här har vi sett att konsumtionsbaserade klimatmål i stället leder till ett ökat ansvar från offentliga och privata aktörer att skapa de rätta förutsättningarna för individen. De allra flesta människor vill bidra till hållbar konsumtion om det bara är lätt att göra rätt. 

Nu har Miljömålsberedningen fått i uppdrag att bereda frågan om ett konsumtionsbaserat klimatmål för Sverige och föreslå etappmål för att minska flygets klimatpåverkan. Under hösten ska riksdagsledamöter från samtliga partier ta fram ett förslag som presenteras senast i början av 2022. Vi vill starkt rekommendera riksdagens partier att anta ett nationellt klimatmål för minskade konsumtionsutsläpp och då som en del av Sveriges klimatpolitiska ramverk och med en ambitionsnivå som ligger i linje med Parisavtalet. Konsumtionens klimateffekter behöver tas på allvar.

Johnny Magnusson, ordförande regionstyrelsen, Västra Götalandsregionen

Anders Danielsson, landshövding, Länsstyrelsen Västra Götaland

Malin Hallin, chef säkerhet, hälsa och miljö, Preem AB

Anders Erlandsson, COO, Skanska Sverige AB

Emma Aaben, sustainability manager, Stena AB

Fredrik Hörstedt, vicerektor, Chalmers Tekniska Högskola

Henrik Kant, stadsbyggnadsdirektör, Göteborgs Stad

Karin Lexén, generalsekreterare, Naturskyddsföreningen

Eliina Brinkberg, environmental manager, Nudie Jeans

Fredrik Hellman, miljö & hållbarhet, Astra Zeneca

Susanna Hermansson, butiksägare, Almö livs

Lars Björkqvist, kommunchef, Vårgårda kommun

Markus Norström, affärs- och innovationschef, RISE

Johan Trouvé, VD, Västsvenska Handelskammaren

Mattias Goksör, prorektor, Göteborgs Universitet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KlimatpolitikKonsumtion

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News