Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Därför kommer KO vinna över Arla i domstolen

Publicerad: 14 december 2021, 13:28

Sandra Lamborn, ansvarig för Jordbruk- och livsmedelsfrågor, Greenpeace

Foto: Edward Beskow

Arla säger alltså att slutresultatet av deras produktion av ekologisk komjölk inte bidrar till mer växthusgaser i atmosfären. Men det stämmer inte, skriver Sandra Lamborn på Greenpeace.


Ämnen i artikeln:

HållbarhetskommunikationKlimatångestNegativa utsläpp

Det var säkerligen många som drog på smilbanden när rubriken ”KO stämmer Arla” spreds i nyheter och sociala medier i början av november. Även vi på Greenpeace tyckte det var kul, inte minst eftersom det bakom den lustiga rubriken ligger en viktig nyhet om att Konsumentverket äntligen tycks lägga lite mer kraft på att förhindra att företag använder sig av greenwashing och vilseledande marknadsföring i stället för att fokusera på minska sina klimatutsläpp på riktigt.

Arla marknadsför sin ekologiska komjölk, en produkt som ger stora utsläpp av växthusgaser, som ”klimatneutral”. Detta eftersom Arla menar att klimatutsläppen från produktionen kompenseras genom projekt i andra delar av världen som ska minska utsläpp eller binda mer koldioxid från atmosfären. Det Arla säger är alltså att slutresultatet av deras produktion av ekologisk komjölk inte bidrar till mer växthusgaser i atmosfären. Men det stämmer inte. 

”Det Arla säger är alltså att slutresultatet av deras produktion av ekologisk komjölk inte bidrar till mer växthusgaser i atmosfären. Men det stämmer inte.”

För att vi ska ha en chans att minska utsläppen i den takt som krävs för att nå Parisavtalets mål om högst 1,5 graders global temperaturhöjning krävs det att utsläppen minskar överallt och från alla sektorer. Inte minst här i västvärlden då det är vår konsumtion och produktion som bidrar mest till de globala växthusgasutsläppen. Är vi uppriktiga med vår ambition om att minska våra utsläpp är det alltså just det vi ska göra – minska våra utsläpp. Inte försöka betala andra för att kunna fortsätta tuffa på som vanligt.

Till invändningen mot klimatkompensation bör även läggas att stora satsningar i det globala syd ofta blir kritiserade för hur man behandlat de som ska utföra arbetet på plats. Zeromission, som Arla lejt ut sitt klimatkompensationsarbete till, är inget undantag. Forskning från Lunds universitet visar att 2/3 av lokala deltagare i projektet har vittnat om uteblivna betalningar, bristande information och att de förväntas ta en orimligt stort del av projektets risker och kostnader.

”Ytterligare en faktor är att det inte går att bevisa att kompenserande klimatåtgärder faktiskt blir likvärdiga verksamhetens egna växthusgasutsläpp.”

Ytterligare en faktor är att det inte går att bevisa att kompenserande klimatåtgärder, som de som Arla betalar för, faktiskt blir likvärdiga verksamhetens egna växthusgasutsläpp. Detta har påtalats av bland annat just Konsumentverket i deras PM gällande miljöpåståenden om klimatkompenserade produkter i marknadsföring, men är ändå något som Arla fortsätter att bygga sina reklamkampanjer på. Med Arlas nettonollreklam är det lätt som konsument, med intentionen att köpa den mjölkdryck som har lägst klimatpåverkan, att bli vilseledd att köpa deras ekologiska komjölk i tron att denna har noll klimatavtryck, snarare än något växtbaserat alternativ med ett i verkligheten lägre klimatavtryck. 

Två ofta påtalade problem med klimatkompensation är additionalitet och permanens. Att kompensationsprojekten verkligen är additionella, det vill säga att de inte skulle ha hänt utan dessa projekt, är ofta svårt att veta. Att det som görs, exempelvis om man skyddar en skog eller planterar träd, går att räkna som en permanent åtgärd är också svårt. Läget kan förändras, skogen kanske ändå skövlas 10 år senare, bli utsätts för sjukdom, skogsbrand eller annat som förstör trädens förmåga att lagra kol. 

Det är bra att Konsumentverket tagit Arla till domstolen. Men faktum är att myndigheten sedan 2016 haft befogenhet att direkt fatta beslut om vite för tydliga fall av vilseledande miljöpåståenden i reklam. Detta är ett verktyg med stor potential som Konsumentverket ännu aldrig nyttjat, något vi starkt uppmanar dem till att börja göra i de fall som är tydligt vilseledande, såsom fallet med Arla och nettonollutsläppen.

”Dessutom måste regeringen ge Konsumentverket tydliga direktiv att städa upp”

Dessutom måste regeringen ge Konsumentverket tydliga direktiv att städa upp i annonsörernas användande av klimatkompensation i reklam och på förpackningar: Klimatkompensation i marknadsföringssammanhang kan lyftas som de välgörenhetsprojekt de är – frånkopplade från produktens klimatpåverkan. Däremot måste det säkerställas att konsumenter inte förleds att tro att klimatkompensation kan minska de faktiska utsläppen för ett företag, en produkt eller en tjänst.

Vi kan inte kompensera oss ut ur klimatkrisen. Det vi däremot kan göra är att drastiskt minska utsläppen av växthusgaser på hemmaplan och i de verksamheter vi kontrollerar. Det är självklart bra om företag också stöttar arbete för utsläppsminskningar och klimatanpassning i globala Syd. Men det kan aldrig kompensera för man inte ta hand om de egna utsläppen.

Sandra Lamborn
ansvarig för jordbruks- och livsmedelsfrågor, Greenpeace

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.