Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag22.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Därför måste branschen enas om formatet för digitala byggvarudeklarationer

Publicerad: 30 Juni 2020, 13:26

Ombyggnationen av Slussen.

Foto: Henrik Montgomery / TT

Bara med en enad bransch bakom e-BVD och ytterligare krav på tredjepartsverifiering kan vi få verklig klimat- och miljönytta. Det skriver tre representanter för IVL Svenska Miljöinstitutet.


Genom att ställa krav på att farliga ämnen ska fasas ut från byggprodukter har Sverige kommit mycket längre än lagstiftningen. Nu kan vi ta nästa steg och stärka kraven vid upphandling genom det branschgemensamma formatet för digitala byggvarudeklarationer. Det här är en möjlighet att driva på utvecklingen och generera verklig klimatnytta men det kräver att branschen går samman, annars riskerar kravställningen att bli både dyr och fragmenterad.

Miljöinformation om byggmaterial är viktigt för många led i ett hållbart samhällsbyggande; för byggnader, omgivning, människor och klimatmål. Inom EU finns byggproduktförordningen, CPR, som ska säkerställa produkters prestanda inom en rad olika områden. Tidigare har tekniska funktionskrav varit i fokus men framöver kommer miljö- och hållbarhetskraven att få allt större betydelse. 

När den digitala byggvarudeklarationen, eBVD, togs fram 2015 tog man fasta på den här utvecklingen inom EU, både för vilken miljöprestanda som kan komma att ställas på byggprodukter genom CPR men också genom kemikalielagstiftningen Reach. Det andra viktiga utvecklingsdelen var att ta fram ett format som möjliggör digitalt överförbar information samlad på ett ställe för att underlätta för både köpare och tillverkare. Det ger alla aktörer i byggprocessen tillgång till information som hela tiden hålls uppdaterad, något som branschen länge efterfrågat. Det ökar kvaliteten i miljöarbetet och kan på sikt även ge lägre byggkostnader. Genom att komplettera med EPD och Basta, eller motsvarande system, har marknaden också möjlighet att genom tredjepartsgranskning verifiera den ingående informationen så att krav som ställs till exempel vid upphandling verkligen får den effekt de avser.

Det format som finns för den digitala byggdeklarationen är därmed en viktig grund för att kunna ställa väsentliga och verifierbara miljökrav som går i takt med både lagstiftning och marknad. Att fortsatt värna en gemensam grund och utveckling kring vilka grundläggande informationskrav som ska ställas på miljöinformation från byggprodukter kommer att vara avgörande för både relevans och effektivitet i samhällsbyggnadssektorns strävan mot mer hållbara byggnader.   

Områden som behöver utvecklas framåt

Det finns sju grundläggande krav på byggnadsverk enligt CPR-förordningen och tre av dessa är kopplade till miljö och hållbarhet. Området hygien, hälsa och miljö är det mest omfattande och innehåller kravområden som klimatutsläpp, farliga ämnen och emissioner till inomhusmiljön. 

I den svenska tillämpningen av förordningen ställer man främst krav på att redovisa innehållet av särskilt farliga ämnen. Detta stöds redan idag av den digitala byggvarudeklarationen som dessutom stödjer Reach-lagstiftningens krav på att särskilt farliga ämnen ska redovisas på komponentnivå för både kemiska produkter och varor. Det kemiska innehållet kan dessutom verifieras genom kopplingen till Basta eller andra liknande bedömningssystem.

Områden som behöver utvecklas framåt är emissioner från material, klimatprestanda, cirkularitet och återbruk. Vad gäller emissioner från byggvaror finns det flera andra länder, bland annat Tyskland och Frankrike, som har gått före. Här skulle vi kunna sträcka oss lite längre i den frivilliga kravställningen och gå före lagstiftningen genom att tydligare lyfta in krav kopplat till emissioner från varor i upphandling. Den digitala byggvarudeklarationen redovisar om det finns en emissionsmätning gjord för produkten men det finns ingen tydlig harmoniserad kriterieutveckling här vilket omöjliggör en kravställning i praktiken. 

Vad gäller klimatutsläpp pågår ett arbete med att utveckla klimatkrav vid upphandling. För att verifiera en produkts klimatprestanda bör detta baseras på livscykelanalys. Miljövarudeklarationer, så kallade EPD, garanterar att klimatprestandan är kontrollerad av tredje part så att en leverantörs klimatprestanda kan jämföras med en annan leverantör. Det som ännu saknas är kravnivåer för klimatutsläpp för olika produktgrupper. I nya formatet av eBVD kommer en referens till den ursprungliga EPD-informationen att kunna anges och på så sätt verifieras.

Ett annat område är energihushållning och värmeisolering. Här har arbetet med att optimera byggnadens miljöprestanda pågått under många år och både byggregler marknaden har succesivt byggt mer och mer energieffektiva byggnader. Fokus flyttas snarare till hela livscykeln för byggnaden och då blir materialvalet viktigt för att minska den totala energianvändningen, liksom att material går att återvinna när byggnaden rivs.  Vilka effekter sådana materialval kan få är synligt i eBVD som innehåller information om miljö- och hälsoeffekter under materialets hela livscykel som hämtas från den tredjepartsverifierade EPD.

Det sista området är hållbar användning av naturresurser. Här kommer egenskaper som möjligheten till återanvändning, återvinning och livslängd in, men också vilken typ av råmaterial som byggprodukten baseras på, till exempel om materialet är förnybart eller återvunnet. Även dessa redovisas i en byggvarudeklaration men finns också i en tredjepartsverifierad EPD.  Byggvarudeklarationen stödjer flera av dessa delar och deklarerar produktens prestanda rörande återvunnet material och avfallshantering. Kriterier behöver dock utvecklas för att bedöma produktens cirkularitet.

Gemensamma riktlinjer för krav och verifiering vid upphandling

Genom att ställa krav på utfasning av farliga ämnen i byggprodukter har vi i Sverige kommit mycket längre än lagstiftningen. Mycket tack vare Kretsloppsrådets arbete som sedan mynnade ut i Basta-systemet för att fasa ut farliga ämnen och verifiera byggvarudeklarationens informationskrav. 

Men för att driva på branschen ytterligare inom hållbarhet måste vi nu enas bakom nya gemensamma kravnivåer och verifieringsmetoder som kan användas vid upphandling inom flera delar. En förutsättning för att detta ska fungera är samordning och att branschen gemensamt tar fram hur dessa kravnivåer ska ställas och verifieras, precis som man tidigare gjorde för farliga ämnen. Annars riskerar kravställningen bli fragmenterad och dyr och kan dessutom orsaka handelshinder som minskar rörligheten inom EU. 

Vi rekommenderar därmed att branschen gemensamt fortsätter att sätta agendan och miljökraven vid upphandling genom att arbeta med följande punkter: 

1. Fortsätta det branschgemensamma arbetet med byggvarudeklarationer samt kommande krav inom EU som grund för att utveckla gemensamma riktlinjer och krav för hur miljöprestanda ska deklareras och verifieras för byggprodukter. 

2. Utveckla fler gemensamma kriterier och kravnivåer för miljöprestanda för byggnadsmaterial på samma sätt som tidigare har gjorts för kemikaliekrav. Områden som behöver utvecklas framåt är cirkularitet och återbruk, klimatprestanda och emissioner från byggprodukter i sin funktion i byggnaden. 

3. Ta fram gemensamma riktlinjer på hur kraven för verifieringen av miljöprestandan vid upphandling ska göras inom samhällsbyggnadsbranschen.   

4. Säkerställ att miljökrav vid upphandling kan hanteras digitalt genom att efterfråga öppen och digital miljöinformation om byggprodukter som kan flöda obrutet mellan olika aktörer i kedjan. Här behöver fastighetsbranschen ta höjd för att även de fysiska materialen ska kunna hanteras i förvaltningssystemen. Idag stannar de i projekterings- och byggskedet. 

Anna Jarnehammar
vice vd IVL Svenska Miljöinstitutet

Anders Ejlertsson
IVL Svenska Miljöinstitutet

Jeanette Green
IVL Svenska Miljöinstitutet

Dela artikeln:


Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.