”Därför måste klimatsmarta sjukhus byggas redan nu – så kan det gå till”

Har du möjlighet att påverka klimatmålen i ett byggprojekt? Då är den här artikeln till dig. 

Vi står mitt i en klimatkris och globalt sett är sjukhussektorn en av de största koldioxidbovarna. Om sjukhussektorn vore en nation skulle den vara världens femte största utsläppare av växthusgaser. Vi vet vad vi måste göra för att kunna uppfylla Parisavtalet, nämligen halvera våra utsläpp av växthusgaser senast 2030. Alla tekniska lösningar för att vi ska kunna nå målet är redan på plats. Trots det planeras, projekteras och byggs sjukhus över hela världen – utan några särskilda ambitioner att minska klimatavtrycket.

”De sjukhus som planeras nu står färdiga 2030.”

De sjukhus som planeras nu står färdiga 2030. Om vi ​​ska hålla den globala temperaturökningen under 1,5°C till år 2050 krävs både långsiktiga och kortsiktiga lösningar. Tyvärr finns det en tendens att fokusera enbart på lösningar med långsiktig effekt; solenergi, energieffektiviseringar, driftrelaterade insatser och inte minst de tveksamma effekterna av klimatkompensation. Men för att uppnå nödvändig effekt på kort sikt måste vi prioritera de lösningar som minskar klimatpåverkan nu – speciellt när nya sjukhus ska planeras, budgeteras och byggas.

Detta är avgörande då bygg- och fastighetssektorn under 2019 svarade för inhemska utsläpp av växthusgaser på cirka 11,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket motsvarar hela 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, enligt Boverket. Redan i dag känner vi till klimatsmarta tekniker och material som kan implementeras i sjukhusbyggnader i morgon. Alla parter i ett byggprojekt har ett gemensamt ansvar för att sätta dem i spel – helst i går.

”Över hela världen kommer nya sjukhus att behöva byggas under de kommande decennierna.”

Det bästa sättet att minska byggutsläppen är att helt avstå från att bygga nytt. Men i takt med att jordens befolkning ökar och fler människor lyfts ur fattigdom är det långt ifrån en praktisk möjlighet. Över hela världen kommer nya sjukhus att behöva byggas under de kommande decennierna för att möta den demografiska utvecklingen. Så frågan är inte när vi ska göra det. Det handlar snarare om hur snabbt vi kan komma i gång.

Sjukhus är komplexa byggnader med stort klimatavtryck. Därför finns det också stor potential i att tänka om i byggskedet och låta koldioxidutsläpp bli en central premiss för byggprojekt, från början till slut. Alla som arbetar inom byggsektorn är vana vid ekonomiska ramar och koldioxidutsläpp behöver hanteras på precis samma sätt. Det måste bli en styrande parameter.

”Det måste bli en styrande parameter.”

Det är lyckligtvis inte kärnfysik att bygga klimatsmart. Vi har redan väl beprövade metoder. Det handlar om att fokusera på de mest koldioxidintensiva komponenterna i konstruktionen och göra smarta val kring materialåtgång och byggnadsutformning.

På Link Arkitektur utforskar vi, i samarbete med Multiconsult, hur ett sjukhus koldioxidutsläpp kan halveras under byggskedet, jämfört med ett traditionellt nybyggt sjukhus i Skandinavien.

Vi kallar projektet för ”Världens mest klimatsmarta sjukhus”, för utan fokus på initial koldioxidpåverkan kan vi aldrig skapa ett klimatsmart sjukhus. I all sin enkelhet handlar det om fyra centrala parametrar i byggnaden:

1. Grunden. Byggnadsgrunden (utom pålfundament) utgör över tio procent av de totala koldioxidutsläppen i byggskedet för sjukhus. En stor del av det utsläppet kommer från användningen av betong, ett utpräglat koldioxidtungt material. På grund av sjukhusens storlek och komplexa karaktär har vi inte färdigutvecklade material som kan ersätta användningen av betong i husgrunder i dag. Däremot kan vi nästan halvera utsläppen genom att använda klimatförbättrad betong, som har samma konstruktionstekniska kvaliteter som traditionell betong. För att ytterligare minska husgrundens koldioxidpåverkan, bör konstruktionens dimension alltid optimeras. På så sätt undviker vi en onödig resursanvändning av klimattunga material såsom stål, betong och isolering.

”Våra resultat visar att vi kan ersätta 30 procent av de bärande betongkonstruktionerna med trä.”

2. Bärande konstruktion. Den bärande konstruktionen står för 43 procent av klimatpåverkan. På vårt klimatsmarta sjukhus minskar vi fotavtrycket genom att använda trästomme i stället för betong där det är möjligt. Sjukhus är dock känsliga för vibrationer och har större krav på brand och ljud. Därför finns det gränser för hur mycket betong som kan ersättas med trä. Våra resultat visar att vi kan ersätta 30 procent av de bärande betongkonstruktionerna med trä. I kombination med användningen av klimatförbättrad betong i övriga konstruktioner har vi uppnått en total besparing på 56 procent koldioxid jämfört med referenssjukhuset. Utöver detta, har trä en förmåga att binda koldioxid medan det växer. Det gör att trästommen kan fungera som en kolsänka vilket också är centralt för att nå klimatmålen.

3. Fasader och tak. För byggnadens kvalitet och arkitektoniska uttryck har fasader och tak stor betydelse. Det är här som byggnadens relation till omgivningen kommer till uttryck och skapar grunden för byggnadens inre kvaliteter – rymd, dagsljus etc. Även klimatmässigt har fasader och tak stor betydelse, både i byggskedet där glas, stål och aluminium är klimattunga material och till stor del även i driftsskedet avseende energiförbrukning. I detta fall har vi dragit ner på koldioxidtunga material i fasadkonstruktionen och tagit in en bärande stomme av limträ i fasadsystemet samt återvunnet aluminium som ytskikt. Det sparar över 50 procent koldioxid i denna byggnadsdel.

4. Innerväggar och ytskikt. Det finns både stor potential och stora utmaningar i att minska koldioxidutsläppen för sjukhusets innerväggar och ytskikt. Potentialen handlar om att ta bort klimattunga material på väggar, golv och tak, exempelvis genom att ta bort gipsskivor, nedpendlat undertak, golvmaterial med mera. Detta är dock endast möjligt till viss del på grund av hänsyn till patientsäkerhet, hygien, buller och brand. Utmaningarna gäller framför allt ytskikt, då hållbara material som också uppfyller stränga hygienkrav är mycket begränsat. Med så mycket användning av trä som möjligt på innerväggar har vi dock lyckats sänka koldioxidutsläppen med 25 procent.

”Arkitekternas kreativitet utmanas.”

En sekundär effekt av klimatsmart arkitektur och användning av mer klimatvänliga material är att arkitekternas kreativitet utmanas. Hållbarhet och klimatfokus är ytterligare en aspekt som läggs till i arkitektens roll och ställer krav på kreativitet och helhetssyn på formgivning. Som yrkesutövare måste vi vänja oss vid att utmana befintliga ramar och använda nya material för att nå klimatmålen. På det sättet spelar arkitekten en central roll i ett hållbart, klimatsmart byggande. Det handlar fortsatt om att säkerställa att byggnader inte enbart får en rationell utformning baserad på koldioxidberäkningar och budget. Som arkitekter garanterar vi byggnadens estetiska och mänskliga kvaliteter och den rollen blir allt viktigare i takt med att byggandet rör sig i en grönare riktning.

Arkitektens roll är särskilt viktig när sjukhus ska byggas. På Link tror vi att arkitektur påverkar människors tillfrisknande och välmående. Därför arbetar vi med helande arkitektur och i det klimatsmarta sjukhuset ställer vi höga krav på vår egen förmåga som rådgivare. Vi ska kunna arbeta konstruktivt med byggnadens funktion och hållbara material, teknik och lösningar, så att vi bygger med både beställarens riktlinjer, planetens framtid och det mänskliga perspektivet i åtanke.

”Det är hög tid att alla byggprojekt sätter klimatmål i linje med Parisavtalet och tar sitt ansvar.”

Det är hög tid att alla byggprojekt sätter klimatmål i linje med Parisavtalet och tar sitt ansvar. Link Arkitektur har kompetensen och erfarenheterna som krävs för att leverera klimatsmart arkitektur och vi kan säkra att ert projekt hjälper, snarare än stjälper, Parisavtavtalets 1,5-gradersmål. Om du lovar att sätta höga klimatambitioner i ditt projekt, så lovar vi att leverera.

Per Olsson
Hållbarhetschef, Link Arkitektur

Kristina Åkerlund
Sjukhusarkitekt, Link Arkitektur