”Därför säger vi ja till EU:s könskvotering till styrelser”

EU-parlamentet sa den 22 november ja till banbrytande regler för ökad jämställdhet i bolagsstyrelser – en så kallad könskvotering. Tio år efter att förslaget först lades fram klubbas det nu igenom. I praktiken innebär det sanktioner för de börsbolag där minst fyra av tio icke verkställande styrelseposter, eller en tredjedel av alla direktörstjänster, besitts av det underrepresenterade könet senast i slutet av juni 2026. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen beskrev det som att glastaket som hindrat kvinnor äntligen har krossats. 

Sverige var pinsamt nog ett av de fyra länder i EU som röstade nej till förslaget. Att det råder delade uppfattningar om EU:s kvoteringsregler i Sverige är det inget tvivel om. Efter beslutet såg vi flera debattartiklar i bland annat Svenska Dagbladet, Aktuell Hållbarhet, Timbro, Tidningen Näringslivet, ETC, och lokaltidningar. Många av kritikerna till beslutet menar att det snarare inskränker kvinnors möjlighet till jämställdhet. Att kvinnorna som kommer in på dessa poster misstänks vara inkvoterade och inte vara där på grund av sin kompetens och sina meriter. 

”Sanningen är att männen har kvoterat in sina vänner och sitt eget nätverk i flera decennier.”

Sanningen är att männen har kvoterat in sina vänner och sitt eget nätverk i flera decennier. Och de har inte ens kvoterats in på grund av att de har rätt kompetens utan för att de känner rätt person. Så varför skulle vi inte kunna kvotera in kompetenta kvinnor på dessa platser nu? Att kompetensen är överordnad kommer aldrig bli ett problem, däremot kommer vi kanske komma ifrån att männen kvoterar in till styrelser utifrån sin egen känsla och sitt eget nätverk. Det kan endast vara till godo. 

Susanna Silfverskiöld, skribent på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro, skriver även att verklig jämställdhet växer fram underifrån, organiskt, inte genom att politiker tvingar fram förändring på papperet för några få. Vi vet inte om hon har glömt att flera stora framgångar för jämställdheten har kommit via politiska förslag och lagar – såsom kvinnors rösträtt, allmän förskola, samtyckeslagen, med mera.

”Flera stora framgångar för jämställdheten har kommit via politiska förslag och lagar – såsom kvinnors rösträtt, allmän förskola, samtyckeslagen, med mera.”

Thomas Hermansson på Barometern skriver att införandet av kvoteringen vore att forcera en utveckling som kommer ske på naturlig väg. Flera rapporter visar dock att det kommer att ta väldigt lång tid. Enligt Stiftelsen Allbright uppnår vi i Sverige inte jämställda ledningar förrän år 2042. 

Argumentet att det skulle inskränka aktieägarnas äganderätt stämmer förvisso. Men om aktieägarna blir bättre upplysta kring jämställdheten och mångfaldens fördelar – ökad omsättning och lönsamhet, ökad kreativitet och innovation, bättre beslutsfattande, möjlighet att nå nya och fler målgrupper samt att bli en mer attraktiv arbetsgivare – så skulle de förhoppningsvis inte heller sätta sig på tvären.

Nej, tiden för svågerpolitik är över. Nu kommer nya tider med jämställda och inkluderande styrelser och mer lönsamma bolag. Det betyder ett mer diversifierat näringsliv med fler förebilder i maktens korridorer. 

Sandra Kastås
Grundare, Diversity Board

Läs mer:
Nya regler om könsfördelning i bolagsstyrelser – ”ingrepp i äganderätten”