Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Det är dags att ta itu med jordbrukets miljöpåverkan”

Jordbruket är den enskilt största källan till växthusgasutsläpp, samtidigt kan jordbruket bli fossilfritt inom ett fåtal år om den politiska viljan finns. Det skriver Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood som i dag presenterar över hundra förslag för att främja en hållbar produktion och konsumtion av mat.

Publicerad: 27 oktober 2022, 06:40

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Jordbruket är den enskilt största källan till växthusgasutsläpp, skriver Åsa Domeij, Axfoods hållbarhetschef.

Foto: @Magnus Fond, JONAS EKSTRÖMER / TT


Ämnen i artikeln:

JordbrukEkologisktMiljöpolitikKlimatpolitikBekämpningsmedel

Trots att matens enorma påverkan på klimat och biologisk mångfald varit känd i decennier har alltför lite gjorts för att vända utvecklingen. Mellan 1990 och 2020 har utsläppen från svenskt jordbruk, trots all teknisk utveckling, minskat med bara tio procent. Minskningen förklaras framför allt av något mindre åkerareal och färre djur.

Jordbruket är den enskilt största källan till växthusgasutsläpp, och användning av fossil gödsel och diesel som drivmedel är en del av utsläppen. Men det svenska jordbruket kan bli fossilfritt inom ett fåtal år om bara den politiska viljan finns och om beslut fattas som skapar incitament för att nå dit.  Det är dock inte de fossila utsläppen som är den största boven. I stället är det främst biologiska processer i mark och djur som står för merparten av jordbrukets utsläpp. Att förändra produktionsmetoderna för att minska de biologiska utsläppen tar tid, men eftersom det är här man skulle uppnå störst utsläppsminskningar är det viktigt att snabbt inleda ett sådant omställningsarbete. Och de åtgärder som är möjliga att genomföra skulle rejält öka chansen att nå Parisavtalets klimatmål.

”Det svenska jordbruket kan bli fossilfritt inom ett fåtal år om bara den politiska viljan finns”

 I rapporten Mat 2030, Axfoods förslag till en hållbar livsmedelsstrategi för Sverige, presenterar vi över hundra förslag för att främja en hållbar produktion och konsumtion av mat. Flera av förslagen främjar den gröna omställningen av jordbruket:

1. Gör växtföljderna mer allsidiga och håll jordbruksmarken grön året om genom att odla mer vall som minskar växtnäringsförluster genom utlakning, binder kväve och förbättrar markens struktur. Mark som hålls grön året om genom utökad odling av vall, mellangrödor och fleråriga spannmål släpper ut mindre kol.

 2. Odla mer baljväxter som hållbart alternativ till såväl livsmedel som djurfoder. Baljväxter är proteinrika och de kan dessutom binda luftkväve tillsammans med bakterier, och är därför bra i växtföljden.

3. Minska användningen av kemiska bekämpningsmedel, som kan ha stor negativ inverkan på den omgivande naturen och de som arbetar i jordbruket.

4. Minska beroende av importerad växtnäring genom att ta tillvara outnyttjade resurser såsom till exempel kväve i rejektvattnet från reningsverken och fosfor som biprodukt när man bryter järnmalm.

5. Utveckla metoder för att minska markpackningen. Tunga maskiner gör att rötter får svårare att tränga ned djupt, vilket gör grödan mer torkkänslig och försvårar möjligheten att tillgodogöra sig växtnäring. En dålig markstruktur riskerar dessutom att orsaka mer utsläpp av lustgas.

6. Gynna ekologisk odling genom att sätta tydliga mål för ekologisk konsumtion, offentlig upphandling och stödja ekologisk produktion inom landsbygdsprogrammet. Dessutom bör regeringen arbeta för en modernisering av EU:s eko-förordning så att produktionsmetoderna kan utvecklas.

7. Upphör med jordbruk på de mulljordar som orsakar mest utsläpp och använd dem i stället till att anlägga våtmarker och långliggande beten som gynnar biologisk mångfald. Utsläpp från mulljordar är en av de största utsläppskällorna i jordbruket trots att de endast utgör en liten del av jordbruksmarken.

8. Arbeta för ett mer småbrutet jordbrukslandskap med blommande kantzoner som gynnar den biologiska mångfalden.

9. Ersätt fossila drivmedel med förnyelsebara. Att en omställning till fordon som drivs på biobränslen och el är möjlig vet vi av egen erfarenhet från den stora fordonsomställning som skett inom Axfood-koncernen och i flera andra branscher.

10. Tillverka konstgödsel utan att använda fossil gas genom att i stället använda grön vätgas som producerats med förnyelsebara energikällor.

”Det som borde vara enkelt och inte heller kräver förändringar i själva jordbrukssystemet är att frigöra produktionen från de fossila insatsmedlen.”

Det är många förändringar som behövs för att på allvar minska jordbrukets miljöpåverkan. Och det kommer att ta tid. Det som borde vara enkelt och inte heller kräver förändringar i själva jordbrukssystemet är att frigöra produktionen från de fossila insatsmedlen. Läget i världen gör det mer angeläget än någonsin. Den försämrade tillgången till rysk gas gör att de ekonomiska möjligheterna för att tillverka kvävegödsel med annan råvara förbättras avsevärt. Att ersätta den fossila dieseln i jordbruket bör dessutom kunna genomföras utan större problem. Det är därför rimligt att det svenska jordbruket är fossilfritt till 2030.

Något som inte stöter på några utmaningar när det gäller teknik och vetenskap är att förändra konsumtionen av mat. Om fler konsumenter skulle minska sin konsumtion av kött, genom att exempelvis minska på mängden köttbullar på tallriken eller byta ut en del av köttet mot växtbaserade proteiner, skulle det påverka i rätt riktning. Och om fler konsumenter valde produkter med hållbarhetsmärkning skulle effekten bli ännu större. Här har handeln en viktig roll att informera och inspirera sina kunder till mer hållbara vanor. Men här kan också politiken genom att avskaffa eller sänka momsen på hållbarhetsmärkt mat skapa incitament både för konsumenter och jordbruk att i ännu högre grad producera och konsumera mer hållbart. Att med den typen av ekonomiska incitament öka tempot i den gröna omställningen är något som EU-kommissionen också öppnat upp för.

”Många av lösningarna finns, men används inte. Det duger inte.”

Att producera mat på ett så hållbart sätt som möjligt är en stor utmaning. Näringslivet, politiken och konsumenterna delar ansvaret. För att lyckas måste såväl produktion som konsumtion förändras. Många av lösningarna finns, men används inte. Det duger inte. Det är dags att för politiken att förse jordbruket med långsiktiga incitament och regleringar för att minska miljö- och klimatpåverkan från matproduktionen.

Åsa Domeij
Hållbarhetschef, Axfood

Läs Axfoods rapport Mat 2030

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev