Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Det är dags för Sverige att ta täten för ett mer hållbart matsystem

I livsmedelsstrategin betonas vikten av att öka svensk livsmedelsproduktion och att politiken tydligt ska kopplas till de nationella miljömålen. Tyvärr har mycket av hållbarhetsprofilen i de tre handlingsplaner som regeringen hittills utarbetat lyst med sin frånvaro. Nu behövs en fjärde handlingsplan, skriver Axfoods vd och koncernchef Klas Balkow och hållbarhetschef Åsa Domeij.

Publicerad: 23 september 2021, 05:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Klas Balkow och Åsa Domeij, Axfood.

Foto: Gustav Kaiser


Ämnen i artikeln:

JordbrukKlimatanpassning

Dagens matproduktion innebär enorma påfrestningar för klimat och miljö, något som slogs fast i den senast klimatrapporten från IPCC. Nu måste politiken, myndigheter och näringslivet tillsammans öka tempot i arbetet för en mer hållbar matproduktion och
-konsumtion.

Den svenska livsmedelsstrategi som antogs för fem år sedan har inneburit en hel del positivt för att driva utvecklingen inom livsmedelskedjan i en mer hållbar riktning, till exempel genom samarbete inom Sweden Food Arena. Men mycket arbete kvarstår, och fler och mer kraftfulla åtgärder krävs. I livsmedelsstrategin betonas vikten av att öka svensk livsmedelsproduktion och att politiken tydligt ska kopplas till de nationella miljömålen. Tyvärr har mycket av hållbarhetsprofilen i de tre handlingsplaner som regeringen hittills utarbetat lyst med sin frånvaro. Det är en av anledningarna till att det nu behövs en fjärde handlingsplan som är bredare i sin ansats och bidrar till en mer hållbar produktion av livsmedel i Sverige.

”Det är en av anledningarna till att det nu behövs en fjärde handlingsplan som är bredare i sin ansats och bidrar till en mer hållbar produktion av livsmedel i Sverige.”

En mer hållbar livsmedelsproduktion är viktig både för dagens och framtidens försörjning av mat och andra råvaror. Den är också viktigt för den svenska konkurrenskraften. Att ligga före inom hållbarhetsområdet är, tillsammans med framgångar inom förädling och innovation, viktigt både för konkurrenskraften på den svenska marknaden och för att möjliggöra export. I andra länder utvecklas olika hållbarhetskoncept för matproduktion och EU har växlat upp tempot och kommer sannolikt att ställa allt högre krav på både miljö och djurvälfärd. Det är positivt, men innebär också att de konkurrensfördelar som svensk produktion besitter i dag kan komma att försvagas om de inte utvecklas. Det är allvarligt eftersom svensk livsmedelsproduktion har svårt att konkurrera enbart om lägsta pris på råvaror som inte förädlats. 

Nu riktar vi 100 förslag till politiker, myndigheter och näringsliv i Mat 2030, ett förslag till en hållbar livsmedelsstrategi. Målet är att begränsa matens klimat- och miljöpåverkan samtidigt som positionerna för svensk livsmedelsproduktion flyttas fram genom satsningar på hållbarhet och innovation. På så sätt vill vi öka trycket på och tempot i den omställning som är nödvändig för att göra svensk livsmedelsproduktion mer hållbar och konkurrenskraftig. Bland förslagen finns:

Utveckling av fler hållbara jordbruksmetoder. Både det ekologiska och icke-ekologiska jordbruket behöver utveckla mer hållbara metoder. Klimatpåverkan måste minska, den biologiska mångfalden bevaras och användningen av kemiska bekämpningsmedel reduceras. Vi föreslår därför att det arbetas mer med utveckling av fler perenna grödor, förändrade brukningsmetoder för att binda in mer kol i jordbruksmark och ökad produktion av växtbaserat protein för att avveckla beroendet av soja från till exempel Brasilien.

Utökad ”betesrätt”. Kornas ”betesrätt” är lagstadgad och det kanske allra tydligaste mervärdet för svenska livsmedel inom djurvälfärd. Få känner till att betesrätten bara omfattar hondjuren. De flesta tjurar föds upp inomhus och kommer aldrig ut. Vi föreslår att ersättning inom landsbygdsprogrammet kan gå till jordbrukare som i stället för inomhusproduktionen av tjurar åtar sig att sommartid låta stutar komma ut på bete och bidra till biologisk mångfald. Vi önskar även att ett stöd införs till mjölkbönder som förlänger kornas betesperiod. På så sätt förbättras djurvälfärden samtidigt som den biologiska mångfalden gynnas. Om konsumenterna samtidigt minskar sin köttkonsumtion och äter kött som bidrar till den biologiska mångfalden samt mer växtbaserat innebär det en stor förbättring även ur klimathänseende. 

Ursprungsmärkning av restaurangernas kött. Det är inte bara produktionen av kött som behöver förbättras. Vi föreslår att konsumenterna även bör få större möjlighet att se var köttet kommer från. I dag ursprungsmärks kött i matbutikerna medan motsvarande uppgift ofta saknas på restauranger. I januariavtalet fanns obligatorisk information om köttets ursprungsland med. Frågan är hur det går med frågan när avtalet inte längre gäller.

Minskad regelbörda för reducerat matsvinn. Handeln har kommit en bra bit med att minska matsvinnet genom mer träffsäkra beställningar, utförsäljningar och samarbeten där mat skänks till välgörenhet. Vi föreslår att Livsmedelsverket underlättar arbetet för att minska matsvinn ytterligare genom att inte övertolka EU-regler. Ett exempel är de orimliga krav som ställs på spårbarhet utan att bidra till livsmedelssäkerhet. Mat som kan skänkas bort och komma till nytta riskerar i stället att kastas och förbrännas. 

Satsningar på utrikesfödda inom den gröna näringen. Svensk livsmedelsproduktion har alla förutsättningar att växa genom satsningar på hållbarhet, förädling och innovation. Här kan till exempel de som invandrat till Sverige på senare år bli en viktig resurs som blivande företagare eller anställda. Vi föreslår ett arbete inom Leader-programmen som utvecklar kontakter mellan markägare och utrikesfödda. Det skulle underlätta för de som vill arrendera mark för produktion. Yrkeskomvux, i samverkan med naturbruksgymnasierna, skulle kunna utvecklas med lantbruksutbildning i kombination med svenska för att komplettera den ordinarie gymnasieutbildningen.

Det finns en nära koppling mellan satsningar på hållbarhet och ekonomisk lönsamhet som i dag inte utnyttjas till fullo. Med åtgärder som stärker mervärden för svenska livsmedel, fokus på landsbygdsfrågor, förbättrad matproduktion, satsningar på förnyelsebart och uppmuntran till hållbar matkonsumtion kan den svenska livsmedelsbranschen gå en ljus framtid till mötes. För att lyckas krävs samarbete genom hela livsmedelskedjan och politiskt mod att fatta beslut som främjar en hållbar utveckling av matsystemet och gör det som är mer hållbart lönsamt. Det är dags för Sverige att täten för ett mer hållbart matsystem. Och det är hög tid att göra det nu.

Klas Balkow
vd och koncernchef Axfood

Åsa Domeij
hållbarhetschef Axfood

Läs rapporten ”Mat 2030 - Axfoods förslag till en hållbar livsmedelsstrategi för Sverige” 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

JordbrukKlimatanpassning

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.