Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Det reaktiva hållbarhetsarbetet kommer att ta dig hela vägen till konkursförvaltaren

De flesta bolag sitter stilla i båten och fokuserar på regelefterlevnad, så kallad ”compliance”. Men digitaliseringens tidsepok har visat oss med önskvärd tydlighet att det är farligt att vara reaktiv och detsamma gäller hållbariseringen, skriver Mikael Botnen Diamant och Carl-Johan Schultz.

Publicerad: 12 maj 2022, 14:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Mikael Botnen Diamant och Carl-Johan Schultz, som tillsammans skrivit boken Hållbariseringen, menar att det inte räcker med regelefterlevnad för att företag ska överleva in i framtiden.

Foto: Jezzica Sunmo (t v)


Glädjande nog växer sakta men säkert antalet bolag som är beredda att ta modiga och ibland omvälvande beslut gällande sin affärsmodell ur ett hållbarhetsperspektiv. Men tyvärr är dessa företag sammantaget fortfarande besvärande få till antalet. De flesta bolag sitter i stället stilla i båten och fokuserar på regelefterlevnad, så kallad ”compliance”. 

En studie som mjukvarubolaget IFS gjort på amerikanska och europeiska bolags inställning till hållbarhetsarbete och cirkulär ekonomi avslöjar en tydligt passiv och reaktiv inställning till hållbarhetsfrågor. Exempelvis rankar hela 18 procent av bolagen regelefterlevnad som nummer ett när det gäller den huvudsakliga drivkraften för hållbarhetsarbetet. Andra företag har huvudfokus på att invänta finansiella morötter och piskor i termer av bland annat skattelättnader och finansiella incitament. Och så fortsätter exemplen i studien på olika passiva förhållningssätt kopplat till hållbarhet. Detta i stället för att proaktivt ta de nödvändiga och brådskande modiga beslut som behöver tas, givet det minst sagt prekära och akuta klimatläge vi befinner oss i som om och om igen bekräftas av forskningen. 

I den dagliga kontakt vi har med företag är det uppenbart att ett av de absolut vanligaste hindren för ett lyckat hållbarhetsarbete är det organisatoriska. Företag hanterar frågorna lite som kristyren på kakan. I stället för att handskas med hållbarhet som vilken annan bolagsfråga som helst, hanteras den som en ”add-on” som ligger lite vid sidan av resten av verksamheten. Detta bekräftas av IFS-studien som pekar på tydliga brister när det gäller organisering och ansvarsfördelning. 

”Företag hanterar frågorna lite som kristyren på kakan. I stället för att handskas med hållbarhet som vilken annan bolagsfråga som helst, hanteras den som en ”add-on” som ligger lite vid sidan av resten av verksamheten.”

Företag fördelar helt enkelt inte hållbarhetsrelaterade mål och ansvar mellan relevanta nyckelpersoner i företaget. Allt som oftast läggs i stället all måluppfyllnad på en hållbarhetsansvarig som sällan har mandatet som krävs. Och som behöver tävla med bolagets övriga (ofta kolliderande) kortsiktiga tillväxtmål. De kortsiktiga finansiella målen prioriteras och det långsiktiga hållbarhetsarbetet ses som icke-finansiella frågor. Få förstår på riktigt hur dessa hör ihop. 

Att tänka kortsiktigt här är ärligt talat ren och skär idioti. Den styrelse som sitter med en vd som inte till fullo förstår att vi befinner oss i ”hållbariseringens” tidsepok och agerar utifrån det, bör genast börja fundera på om man fortfarande har förtroendet kvar för personen i fråga. För i den tid vi lever i behöver vi ledare som förstår att hantera dagens (inte gårdagens) affärsrisker. Och att se det affärskritiska i att investera i att ta fram morgondagens produkter, varor och tjänster, snarare än att blunda lite till och suga ut det sista ur en utdöende ohållbar affärsmodell. 

Man behöver knappast vara ett orakel eller siare för att räkna ut att framtidens affär ligger i de hållbara, cirkulära och regenerativa produkterna och tjänsterna. Givet detta finns det bara en väg att gå, nämligen att proaktivt framtidssäkra sin verksamhet i linje med dessa framtidsutsikter. Detta innan ens konkurrenter förekommer en.

I det akuta läge vi befinner oss räcker inte åtgärder som gör oss lite hållbarare, cirkulärare och regenerativare. Vi måste vara tillräckligt hållbara, cirkulära och regenerativa, i linje med exempelvis Agenda 2030 och Parisavtalet. Och för att nå dit kommer det ibland krävas åtgärder som ruskar om företags affärsmodeller i grunden. Att göra så betydande ändringar kan upplevas som svårt och kommer i många fall att kräva kostsamma investeringar och mod. Men egentligen är väl den investeringen en ”no-brainer”? 

”För att nå dit kommer det ibland krävas åtgärder som ruskar om företags affärsmodeller i grunden”

För givet vart världen är på väg, så är det väl bättre att ditt företag hittar den verkligt hållbara affärsmodellen, lösningen eller arbetssättet inom din bransch, än att stå vid sidlinjen och bli omsprungen av din konkurrent? Eller att det från ingenstans dyker upp en start-up eller ett nischföretag som skickligt hittar en ledig position och de disruptiva och nytänkande hållbara lösningarna, där ditt företag valt att vara reaktivt och ”compliant”?

Digitaliseringens tidsepok har visat oss med önskvärd tydlighet att det är farligt att vara reaktiv. Många storbolag har tappat marknadsandelar eller gått i konkurs, medan de som vågat satsa och tänka om och nytt, har gått från ”ingenting” till att bli marknadsledande inom en viss bransch.

Att ta de stora omvälvande besluten kring sin affärsmodell kan upplevas som obehagligt. Men en sak kan vi garantera dig, alternativet är ännu mer otäckt. 

Mikael Botnen Diamant
Carl-Johan Schultz

Författare till boken Hållbariseringen

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev