Digitala effektmål saknas i klimatomställningen

Sedan Parisavtalet slöts 2015 har Sverige arbetat tydligt med att sätta produktionsbaserade mål, det vill säga mål för hur utsläppen från den inhemska produktionen ska minska. Till exempel har 22 olika branscher tillsammans, inom initiativet Fossilfritt Sverige, framgångsrikt tagit fram färdplaner för fossilfrihet. Rise har, som Sveriges forskningsinstitut, fått ett uppdrag från regeringen att bistå med implementeringen av färdplanerna, och som en del av det arbetet analyserat dem ur ett system- och innovationsperspektiv. Analysen pekar på ett antal områden med mer innovationspotential, däribland konkreta digitaliseringsåtgärder. 

Ur ett systemperspektiv saknas konsument- och efterfrågeperspektiv och åtgärder som gör att affärsmodeller och branschgränser förändras i grunden. Därför är det glädjande att Sverige nu också föreslagit mål för konsumtionsbaserade utsläpp, det vill säga mål för hur utsläppen som orsakas av svenskarnas konsumtion ska minska. Vi ser att det är nu som digitaliseringens fulla potential kan utforskas och konkretiseras. 

Digital teknik har inget egenvärde utan det är effekten av tillämpningen som är intressant. Det kan bidra till att både öka och minska klimatbelastningen i samhället. Effekten måste bli att vi omorganiserar oss för ett smart, uppkopplat och resurseffektivt samhälle och att varje digitaliseringsinitiativ bidrar till, och inte motverkar, framväxten av resurseffektiva affärsmodeller, livsstilar och konsumtionsmönster. 

”Effekten måste bli att varje digitaliseringsinitiativ bidrar till, och inte motverkar, framväxten av resurseffektiva affärsmodeller, livsstilar och konsumtionsmönster. ”

Föreningen Digitaliseringskonsulterna kan tydligt se att det saknas effektmål ur klimatperspektiv i kundernas digitaliseringsstrategier. Det saknas också verktyg och processer som förhindrar att pågående och planerade digitaliseringsinitiativ bidrar negativt till klimatmålen. Det är en farlig utveckling även om möjligheterna överväger riskerna, men utan förmågan att på förhand värdera klimateffekten – för både den egna verksamheten och samhället i stort – vet kunderna inte vad de bidrar till. 

För att ta ett exempel, så skulle en organisation som vill förbättra sin hemsida ge konsulten eller produktägaren i uppdrag att den ska locka fler besökare. Men för att bli nöjd med resultatet behöver också effektmål specificeras, så som exempelvis att den nya hemsidan ska leda till ökad försäljning. 

Om inte effektmål specificeras riskerar hemsidan att visserligen locka fler besökare men försäljningen påverkas inte. 

Effektmål ur ett klimatperspektiv skulle kunna innebära att den nya hemsidan ska underlätta för besökare att fatta resurseffektiva beslut och därmed främja resurseffektiva livsstilar, beteenden och konsumtionsmönster. Besökaren ska exempelvis kunna välja att ”hyra och dela” i stället för att ”köpa” eller att delta digitalt istället för att resa. 

”Effektmål ur ett klimatperspektiv skulle kunna innebära att den nya hemsidan ska underlätta för besökare att fatta resurseffektiva beslut och därmed främja resurseffektiva livsstilar, beteenden och konsumtionsmönster.”

Därför vill vi uppmana ledningsfunktioner i såväl näringsliv som offentlig sektor att prioritera följande:

1. Harmonisera strategierna för digitalisering, innovation och klimatomställning, samt integrera både produktions- och konsumtionsbaserade effektmål i dessa strategier

2. Säkerställ att organisation och processer är i linje med implementering av de nya harmoniserade strategierna och stöder uppfyllandet av effektmålen.

3. Kräv av anlitade konsulter att på förhand värdera klimateffekten av planerade digitaliseringsprojekt och att de ger förslag på hur negativa effekter kan minskas eller undanröjas och hur positiva effekter kan accelereras. Använd resultatet vid prioritering av investeringsbeslut och sätt rutiner för löpande uppföljning.

”På samma sätt behöver Sveriges regering och riksdag snarast se över Sveriges digitaliseringsstrategi”

På samma sätt behöver Sveriges regering och riksdag snarast se över Sveriges digitaliseringsstrategi för att tydligt integrera effektmål ur både ett produktions- och konsumtionsbaserat klimatperspektiv. Detta skulle på allvar öka Sveriges förmåga att bli världens första fossilfria välfärdsland, och bli bäst i världen på att fånga digitaliseringens möjligheter – för snabb klimatomställning.  

Ingemar Jansson
Styrelseordförande för branschföreningen Digitaliseringskonsulerna

Niklas Johansson
Seniorforskare Policy och Innovation, ansvarig för kunskapsplattformen Climate Opportunity Accelerator på RISE

Ann-Charlotte Mellquist
Seniorforskare Sustainable Business på RISE