Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Driv på för ett skarpare luftkvalitetsdirektiv – för hälsans, ekonomins och klimatets skull”

Dålig luft kostar 7000 för tidiga dödsfall och 168 miljarder kronor per år bara i Sverige, ändå vill EU-kommissionen uppdatera luftkvalitetsdirektivet utan att ta hänsyn till WHO:s senaste riktlinjer. Nu behöver Sveriges miljöminister och svenska EU-parlamentariker driva på, skriver företrädare för Astma- och Allergiförbundet och Hjärt-Lungfonden.

Publicerad: 10 november 2022, 10:04

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Mikaela Odemyr, Astma- och Allergiförbundet och Kristina Sparreljung, Hjärt-Lungfonden tycker det är dags för bättre luft.


Ämnen i artikeln:

LuftföroreningarEuEu-kommissionenRomina PourmokhtariKlimatpolitikHållbara Transporter

Ny kunskap visar att även låga halter luftföroreningar kan innebära hälsorisker och det finns ingen säker nivå där luftföroreningar är ofarliga. Tyvärr är luften i Sverige inte så bra som vi tror. Därför behövs ett mer proaktivt arbete för ren luft. Minskning av luftföroreningar ger hälsovinster för hela befolkningen även i områden där halterna är låga.

Flera studier konstaterar att luftföroreningar ökar risken för att barn utvecklar astma. Förorenad luft orsakar ökad dödlighet i hjärt-kärlsjukdom, med allvarliga konsekvenser som exempelvis hjärtinfarkt och stroke, huvudsakligen på grund av partiklar. Förorenad luft påverkar även andra organ, förvärrar flera sjukdomar och belägg finns för samband med ökad risk för diabetes, demens och låg födelsevikt hos nyfödda. Det är framför allt små partiklar, kväveoxider, ozon och vissa organiska kolväten som bidrar till uppkomst av olika hälsoproblem i Sverige. Partiklar anses i dag vara de luftföroreningar som påverkar människors hälsa mest.

WHO:s rekommendationer för luftkvalitet från 2021 baseras på den senaste forskningen om luftföroreningars hälsorisker. Enligt WHO:s riktlinjer utsätts fyra av fem svenskar för alltför höga halter av små partiklar och var tionde svensk för oacceptabla halter kvävedioxid.  Närmare 7 000 svenskar dör årligen i förtid till följd av dålig luft. Samhällskostnaden för hälsoeffekter av den dåliga luften ligger på 168 miljarder kronor per år bara i Sverige.

”Samhällskostnaden för hälsoeffekter av den dåliga luften ligger på 168 miljarder kronor per år bara i Sverige.”

Luftkvalitetsdirektivet styr svenska gränsvärden för luftkvalitet i luftkvalitetsförordningen, men även målvärden för ett antal viktiga luftföroreningar. Värdena anger den lägsta godtagbara luftkvalitet som är praktiskt möjlig att uppnå, för att skydda människors hälsa och miljön. Luftens kvalitet i EU påverkar luften i Sverige och en minskning av utsläpp från fossila bränslen ger även vinster för klimatet.

Även om förslaget som presenterades nyligen innebär skärpningar av gränsvärden för luftföroreningar i EU till år 2030, så ligger de alltså inte i nivå med WHO:s rekommendationer och den nya kunskap som finns om hälsorisker. För ozon föreslås inga gränsvärden alls, utan bara målvärden och för små partiklar och kväveoxid tillåts ett årsmedelvärde som är dubbelt så högt som WHO:s rekommendationer. Enligt förslaget finns ett mål att EU:s regler för luftkvalitet ska överensstämma med WHO:s riktlinjer först 2050. Arbetet för ren luft i EU går alldeles för långsamt och vägen dit är otydlig trots att kunskapen om riskerna finns! 

”För små partiklar och kväveoxid tillåts ett årsmedelvärde som är dubbelt så högt som WHO:s rekommendationer.”

Enligt en EU-undersökningen Eurobarometer survey från 24 oktober i år anser en övervägande majoritet av européerna, nästan 90 procent, att astma och hjärt-kärlsjukdom orsakade av luftföroreningar är allvarliga problem i deras länder. Undersökningen visar också att majoriteten av dem som är medvetna om EU:s gränsvärden för luft anser att de bör skärpas. För Sverige är siffran 69 procent.

Vi vill att den svenska regeringen med miljöminister Romina Pourmokhtari och svenska EU-parlamentariker driver på arbetet för ett skarpare luftkvalitetsdirektiv med bindande gränsvärden för luftkvalitet senast 2030 som överensstämmer med rekommendationerna för luftkvalitet från WHO.

Mikaela Odemyr
Ordförande, Astma- och Allergiförbundet

Kristina Sparreljung
Generalsekreterare, Hjärt-Lungfonden

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev