Debatt
”En nationell vattenstrategi bör vara en av de viktigaste prioriteringarna för en ny regering”
Publicerad: 26 september 2022, 08:13
Malin Frenning, divisionschef infrastruktur, och Andreas Lindgren, vattenexpert på Afry.
Förenkla och tydliggör ansvarsfördelningen för Sveriges VA-system och åtgärda VA-skulden. Den uppmaningen riktar Malin Frenning och Andreas Lindgren på konsultföretaget Afry till den kommande regeringen. De föreslår att mandatperioden inleds med införandet av en nationell vattenstrategi.
Vattenpolitiken står inför enorma och akuta utmaningar. VA-nätet över hela landet är så föråldrat och eftersatt att dricksvattenförsörjningen är långsiktigt hotad. Den nya regeringen kan inleda mandatperioden med en historisk bedrift som gynnar hela Sverige – inför en nationell vattenstrategi.
Vi välkomnar det upprop som flertalet experter står bakom och vi delar helt bilden av att Sverige behöver en vattenplan. Den tillträdande regeringen har flera stora utmaningar framför sig och vi respekterar att prioriteringarna är svåra och digra. Men vi sätter stort hopp till Ulf Kristerssons utfästelse att samla hela Sverige. Vill man vara en regering för hela landet – då är vattenfrågan en av de viktigaste prioriteringarna denna mandatperiod.
I takt med klimatförändringarnas effekter blir behovet av att investera i VA-systemet alltmer akut. Våra vatten- och avloppsledningar, majoriteten byggda på 1950- och 60-talen, börjar närma sig sin tekniska livslängd och investeringsbehoven är omfattande.
”Våra vatten- och avloppsledningar, majoriteten byggda på 1950- och 60-talen, börjar närma sig sin tekniska livslängd och investeringsbehoven är omfattande.”
För att säkra tillgången till rent vatten behöver det enligt branschorganisationen Svenskt Vatten investeras cirka 23 miljarder kronor, varje år, fram till år 2040 i kommunal vatten- och avloppsförsörjning. Investeringsskulden ligger alltså på över 400 miljarder fram till 2040.
Utmaningarna för våra vatten- och avloppssystem är många. Det handlar inte bara om gamla, slitna och läckande ledningar och åldrade vatten- och reningsverk. Klimatförändringarna utgör ett stort hot med högre temperaturer och extremväderhändelser som medför ökade risker för skyfall, översvämningar, jordskred och långvarig torka som kraftigt försämrar tillgången och kvalitén på vattnet.
Detta i kombination med en ökande befolkning och fortsatt urbanisering har de senaste åren resulterat i att delar av landet upplevt vattenbrist eller kapacitetsbrist i våra vatten- och reningsverk.
Precis som Sveriges främsta vattenexperter uttrycker så är ett stort problem att ingen instans har det övergripande ansvaret för vattenfrågor i Sverige. Vatten och avfallsfrågor är utspridda på flera departement och myndigheter och ingen tar ett helhetsgrepp.
”Vatten och avfallsfrågor är utspridda på flera departement och myndigheter och ingen tar ett helhetsgrepp.”
Som ett svar på några av utmaningarna tillsatte den dåvarande regeringen en samordnare för näringslivets vattenhushållning, i syfte att främja ett ansvarsfullt nyttjande av landets vattenresurser. Samordnaren fick mandat för ett brett angreppssätt och har i intervjuer pekat på behovet av en tydligare samordning nationellt. Ambitionen var att strategin skulle överlämnas till landsbygdsministern innan valet, men vi har ännu inte sett något resultat.
Vi hoppas att denna strategi tas emot väl av den nya regeringen och att man inte tvekar att agera på förslagen. Det krävs ett antal kraftfulla åtgärder för att säkra Sveriges framtida dricksvatten- och avloppsförsörjning. Detta är de två absolut viktigaste:
1. Ansvarsfördelningen för Sveriges VA-system behöver förenklas och tydliggöras. Vattenförsörjningen är central för vårt land och bör ses i ett större perspektiv. Den nya regeringen bör utse ett departement och en myndighet som övergripande ansvariga för VA-frågor. Detta har två tidigare statliga utredningar förordat.
2. VA-skulden måste åtgärdas och finansieringsmöjligheterna till kommunernas VA-investeringar måste öka. Vår rekommendation är att detta sker genom ett statligt investeringsstöd, hellre än genom utökad VA-taxa, vilken kan leda till orimligt stora skillnader mellan landets kommuner. I synnerhet mindre kommuner och glesbygd kan drabbas. Det är kritiskt att investeringsstödet kommer på plats skyndsamt.
Vi uppmanar regeringen att lyssna på den samlade expertisen, branschen och Regeringskansliets egen samordnare – det behövs om Sverige och vårt VA-nät ska hålla ihop.
Malin Frenning
Divisionschef infrastruktur, Afry
Andreas Lindgren
Vattenexpert, Afry