Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Energieffektiva samhällsfastigheter är en trygghet för framtiden – här är vad som behöver göras”

Att uppföra samhällsfastigheter med traditionella byggmetoder i stället för energieffektiva alternativ kostar samhället pengar, förstör klimatet och gör oss mer känsliga för en osäker omvärld. Det är hög tid att bygga smartare och här är fyra punkter för att få det att hända, skriver Robin Berkhuizen, vd på Emrahus projektutveckling AB.

Publicerad: 14 oktober 2022, 10:43

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Robin Berkhuizen, vd för Emrahus AB, vill se fyra åtgärder på riksplanet för att komma igång med att bygga energieffektiva samhällsfastigheter, något som är akut.


Ämnen i artikeln:

KlimatutsläppByggbranschenEnergieffektiviseringKlimatpolitikBoverket

Sverige står inför skenande elpriser, lågkonjunktur och en global uppvärmning som snart ligger utanför vår kontroll. Samhällsbyggnadssektorn behöver ta en ordentlig titt i spegeln och ställa sig en del modiga frågor om framtiden. Hur utvecklar vi samhället på ett långsiktigt hållbart sätt? Hur bygger vi för att inte sätta onödig press på kraftnätet, och hålla nere kostnader över tid?

Det finns i dag många alternativ för att bygga energieffektiva hus. Byggnader som kräver mycket mindre av elnätet och som ger en kraftigt reducerad driftkostnad. Trots det bygger vi fortfarande skolor, vårdboenden, gruppbostäder och idrottshallar med ordinarie energistandard – ett sätt att bygga som borde ha varit utdömt för länge sedan.

”Vi bygger fortfarande skolor, vårdboenden, gruppbostäder och idrottshallar med ordinarie energistandard – ett sätt att bygga som borde ha varit utdömt för länge sedan.”

De senaste åren har världsläget också förändrats. Rådande elkris har tydligt visat att vi måste hitta sätt att spara på el och bli mer energieffektiva. Läget är så akut att Svenska kraftnät har varnat för att elen kan behöva strypas för vissa elanvändare under delar av vintern. Dystra besked från FN:s klimatkommitté talar också sitt tydliga språk, och då räcker det inte att enbart försöka göra själva byggprocessen och materialen vi använder mer hållbara – vi måste även tänka på husens utsläpp och elförbrukning över tid.

Vi måste alltså värna om klimatet och ekonomin genom att bygga smartare. Som samhälle har vi inte längre råd att bygga hus som använder mer energi än absolut nödvändigt. Energieffektivitet har äntligen hamnat på agendan, men vi behöver gå från tanke till handling. Kommuner och vårdbolag måste skaffa sig kunskap i vilka alternativ som finns vid uppförandet av nya fastigheter, för att kunna ta informerade beslut.

”Kommuner och vårdbolag måste skaffa sig kunskap i vilka alternativ som finns vid uppförandet av nya fastigheter, för att kunna ta informerade beslut.”

Att bygga exempelvis LSS-boenden som passivhus eller till och med plushus gör dem framtidssäkra. Det här är byggnader som är miljövänliga samtidigt som de är snälla mot plånboken. De kostar lite mer att bygga än vanliga flerbostadshus, men är långt mer ekonomiska över tid. När kommuner och privata aktörer bygger samhällsfastigheter som inte har den här energistandarden väljer de att bygga hus som drar mer energi, och därmed har en dyrare driftkostnad, fullständigt i onödan. Det är ett slöseri med jordens resurser och våra pengar som måste upphöra.

Enligt rapporten Grön logik så kan energieffektiviserande åtgärder bespara det svenska samhället 800 miljarder kronor fram till år 2040. Det är sannolikt att den siffran kan justeras uppåt med tanke på utvecklingen vi har sett sen rapporten släpptes i december 2021. Lägg till detta att det ter sig alltmer osäkert att Sverige kommer nå energieffektiviseringsmålet på 50 procent effektivare energianvändning till 2030, så blir det här en viktig fråga även på riksnivå. Vad gör regeringen för att uppmuntra uppförandet av energieffektiva samhällsfastigheter? Ett vanligt passivhus ligger cirka 60 procent under myndighetskraven för energiförbrukning – varför tillåter vi standardkrav som ligger så långt ifrån vad som är möjligt att åstadkomma?

”Varför tillåter vi standardkrav som ligger så långt ifrån vad som är möjligt att åstadkomma?”

Följande åtgärder behövs på riksnivå:

1. Inför ett minimikrav på byggnaders klimat- och miljöbelastning som utgår från ett livscykelperspektiv

2. Stärk efterlevnaden av energireglerna i Boverkets byggregler genom att kontrollera uppmätta värden

3. Se över och skärp eventuellt myndighetskraven på energiförbrukning

4. Vi anser även att kommunerna behöver bli bättre kravställare vid markanvisningar. Sveriges kommuner och regioner (SKR) bör därför få i uppdrag att stärka kompetensen på detta område.

Vi får inte hamna i en situation där elräkningen eller brister i kraftnätet gör att vi inte kan erbjuda våra äldre, barn eller personer med funktionsnedsättningar ett skäligt inomhusklimat. Samtidigt måste vi tänka på att bevara vår planet för framtida generationer. Vi vet redan hur vi ska göra för att hantera dessa utmaningar och bygga energieffektiva och klimatvänliga fastigheter – det enda som återstår är att implementera lösningarna i bred skala. Och vi behöver komma i gång nu.

Robin Berkhuizen
Vd, Emrahus AB

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev