Energieffektivisering måste få vara lönsam

Att effektivisera energianvändningen gör samhällen mer motståndskraftiga. Ju mindre resurser som krävs för att värma upp våra bostäder och lokaler, desto mindre belastar vi klimatet och miljön. Detta påpekas i otaliga strategier både på nationell nivå, inom EU och internationellt. Det återspeglas i ett flertal samhällsmål. Den grönaste energin är den vi aldrig behöver använda. 

I Sverige vänds blickarna naturligt mot fastighetssektorn när energieffektivisering kommer på tal. Det är helt rimligt. Sektorn bostäder och service står för mer än en tredjedel av Sveriges slutliga energianvändning. Ska energieffektivisering ske i stor skala är det inom vår sektor mycket behöver göras. 

Under de senaste decennierna har stora summor investerats av fastighetsägare för att minska användningen av energi för både värme och el. Detta har krävt investeringsbeslut som underbyggts av rätt utformade ekonomiska styrmedel. Det har bidragit till minskad klimatpåverkan, bättre ekonomi för fastighetsägare, boende och brukare samt minskad resursanvändning i samhället. Men med allt sämre lönsamhet riskerar denna omställning att avstanna. 

Alltfler fastighetsägare varnar nu för att energieffektiviseringar blir allt mindre lönsamma att genomföra. Det beror på att fjärrvärmekostnader dels till större del utgörs av fasta kostnader dels på avsevärt högre priser för effekttoppar eller så kallad spetsvärme. Denna prissättningsmodell, som får allt starkare genomslag, innebär att återbetalningstiden för en energibesparande investering kan mer än fördubblas och i dag kräva en tre gånger så stor besparing som för tre år sedan. 

Konsekvensen blir att många planerade energieffektiviseringar nu uteblir, med följden att resurser fortsätter att användas för uppvärmning som annars kunde användas till annat. 

Å ena sidan lyfts energieffektivisering fram som en av de tre viktiga grundpelarna i EU:s klimatstrategi, det sätts upp mål om att Sverige ska ha 50 procent effektivare energianvändning 2030 och en vision om att Sverige ska bli bäst i världen på energieffektivisering. 

Å andra sidan signalerar fjärrvärmeleverantörer motsatt signal genom förändrade prismodeller som låser fast byggnader i onödig energiprestanda. Dessa tvetydiga signaler och denna osäkerhet hämmar investeringsviljan hos fastighetsägare. 

Visserligen fasas fossila bränslen ut inom fjärrvärmen i rask takt. Det är bra. Samtidigt är de bränslen som används, inte oproblematiska, särskilt inte på längre sikt. Biobränslen efterfrågas alltmer inom andra sektorer. Fossilfritt Sveriges färdplaner för fossilfrihet, där också Fastighetsägarna medverkat, visar tydligt hur biobränslen behövs i omställningen av allt från flygtrafiken till kemikalieindustrin. Avfallsbränslen inom fjärrvärmen är för många fastighetsbolag deras största klimatpåverkan. Samhällets mål är dessutom att avfallet ska minska och återvinningen öka. Tillgången på avfall för förbränning kommer därav att minska. 

Låt oss vara tydliga. Fjärrvärme är effektivt, det är ofta en mycket bra värmelösning och det kommer att finnas bränslen som behöver och kan eldas även i framtiden. Dessutom bidrar kraftvärmen till elbalansen på ett mycket positivt sätt, vilket blir än viktigare framöver när mer variabel förnybar elproduktion står för en större andel. Vi tror starkt på fjärrvärme som en del av det framtida energisystemet. 

Men det betyder inte att vi välkomnar taxesystem som innebär att vi de facto uppmuntras att slösa på fjärrvärme i onödan. 

Fjärrvärmebolag anför att spetslast och effekttoppar är så väsentligt att priset i hög grad ska konstrueras utifrån att minska dessa. Ofta används argumentet att miljömässigt sämre bränslen riskerar att behöva användas vid effekttoppar. 

Vi har löpande dialog med fjärrvärmebolagen och deltar aktivt i exempelvis den så kallade prisdialogen och klimatdialogen. Vi motsätter oss inte att bidra i insatser för att minska effekttoppar eller behovet av spetslast. Men det är ingen långsiktigt hållbar väg att fjärrvärmebolagen med sitt prissättningsprivilegium slår mot lönsamheten i energieffektiviseringar. 

Vi tror inte att denna fråga kan lösas endast i enskilda dialoger mellan oss fjärrvärmekunder och fjärrvärmebolag. Det krävs en debatt, analyser och initiativ på en högre samhällsnivå för att hitta en väg framåt. Det krävs en oberoende granskning och analys av denna fråga för att identifiera de rätta lösningarna. 

Därför föreslår Fastighetsägarna nu att regeringen ger i uppdrag till Energimyndigheten att granska frågan om lönsamhet i energieffektiviseringar kopplat till förändrade fjärrvärmetaxor. 

Förslaget innebär att myndigheten som oberoende part ska inhämta kunskap i ärendet, analysera utvecklingen i förhållande till de nationella målen och EU:s mål, samt föreslå insatser för att komma vidare i frågan och återigen sätta energieffektivisering högst upp på agendan. 

Rikard Silverfur,
chef utveckling och hållbarhet Fastighetsägarna Sverige