Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Ett långsiktigt miljö- och hållbarhetsarbete börjar med barnen

Att vistas i naturen ökar engagemanget för naturen och klimatet. Statistiken pekar dock åt fel håll, trots att utevistelse kan bidra till många andra mål. Nu måste möjligheterna till friluftsliv i skolan stärkas och skolans ansvar i detta förtydligas, skriver Kristina Ljungros, generalsekreterare Friluftsfrämjandet.

Publicerad: 2 juni 2022, 06:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


I veckan står Sverige värd för FN-mötet Stockholm+50 som ska ha ett särskilt fokus på ungas deltagande. Men verkligheten visar att vi håller på att slarva bort ett av de bästa sätten att få unga mer engagerade i miljö- och klimatarbetet.

Regeringens ambition är att FN-mötet Stockholm+50 ska bidra till att ”öka takten i omställningen mot hållbara och gröna samhällen”. Mötet ska särskilt involvera unga har regeringen slagit fast, något som vi på Friluftsfrämjandet varmt välkomnar – det är ju dagens unga som ska föra stafettpinnen vidare i hållbarhetsarbetet.

En av de absolut viktigaste saker vi kan göra för att öka barns och ungas deltagande i miljö- och klimatarbetet är att ge dem möjlighet att visats i och lära känna naturen i sin vardag. Därför är det oroande att statistiken pekar åt helt fel håll. Undersökningar visar att andelen barn som vistas varje dag i naturen har minskat kraftigt från 78 procent 2003 till 49 procent 2019. 

”En av de absolut viktigaste saker vi kan göra för att öka barns och ungas deltagande i miljö- och klimatarbetet är att ge dem möjlighet att visats i och lära känna naturen i sin vardag. Därför är det oroande att statistiken pekar åt helt fel håll.”

Här har skolan ett viktigt uppdrag i att stärka utbildning och undervisning inom friluftsliv och utevistelse, eftersom barn har väldigt begränsade möjligheter att själva bestämma sin vardagsmiljö. Men trots att det i kursplanen för idrott och hälsa finns goda förutsättningar för undervisning i friluftsliv och utevistelse, exempelvis med fokus på allemansrätten, så har detta inte fått någon stark ställning i realiteten. Tvärtom ser antalet friluftslivsaktiviteter i skolan ut att minska. Vid den senaste stora uppföljningen på området, som genomfördes av Naturvårdsverket 2019, visade det sig illavarslande nog också att just målet ”Ett rikt friluftsliv i skolan” var det enda av Sveriges tio friluftsmål som hade en negativ utveckling.

Satsningar på undervisning i friluftsliv och utevistelse har dessutom många andra fördelar, som att det stimulerar till mer rörelse och hjälper till att minska stress samt ökar inlärningsförmågan. Det kan även vara ett framgångsrikt verktyg i arbetet med integration, jämlikhet och sammanhållning. 

”Det stimulerar till mer rörelse och hjälper till att minska stress samt ökar inlärningsförmågan. Det kan även vara ett framgångsrikt verktyg i arbetet med integration, jämlikhet och sammanhållning”

Friluftsfrämjandet menar att möjligheterna till friluftsliv i skolan behöver stärkas och att skolans ansvar i detta måste förtydligas. Inför mandatperioden 2022–2026 ser vi följande uppgifter för politiken:

1. Se till att utvärdera skolornas friluftsverksamhet mer regelbundet.

2. Stärk fokuset på friluftsliv och utevistelse i lärarutbildningen.

3. Säkerställ tillgång till grönområden i närheten av skolor och förskolor, och ha som målsättning att ingen skola eller förskola ska ha längre till ett grönområde än 300 meter. 

4. Ge Skolverket i ansvar att arbeta strategiskt med regeringens friluftspolitiska mål om ”Ett rikt friluftsliv i skolan”.

Det man inte känner är svårt att bry sig om. Men om vi låter barn och unga lära känna naturen visar studier att naturkontakten också verkar behållas som vuxen. Att satsa på friluftsliv och utevistelse för barn och unga ökar inte bara deras välmående, utan lägger också grunden för ett långsiktigt engagemang i miljö- och klimatarbetet.

Kristina Ljungros
generalsekreterare Friluftsfrämjandet

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.