EU:s förslag om hållbar bolagsstyrning är inte rätt väg att gå

Det råder i dag stor samsyn kring att det som brukar kallas stakeholder capitalism är bra. Bolag bör ta hänsyn till fler gruppers intressen än aktieägarnas. Syftet att bidra till en mer hållbar värld är gott, men är det verkligen rätt väg att gå och skapar vi inte problem som är svåra att hantera? Det finns andra vägar att gå som uppnår samma syfte. 

EU har som ett av sina framtida övergripande mål att uppnå en rättvis omställning till en hållbar ekonomi och en hållbar återhämtning efter coronakrisen. Som ett led i detta annonserade EU-kommissionen i samband med den gröna given och återhämtningsplanen att hållbarhet måste integreras i bolagsstyrningen.

Hållbar företagsstyrning innebär enligt EU-kommissionen att uppmuntra företag att beakta miljömässiga konsekvenser (inbegripet klimat och biologisk mångfald) samt sociala, mänskliga och ekonomiska konsekvenser i sina affärsbeslut, och att fokusera på att skapa långsiktiga och hållbara värden snarare än kortsiktigt finansiellt värde.

Enligt planerna ska ett initiativ om hållbar bolagsstyrning läggas fram under 2021. Med anledning av detta bjöd EU-kommissionen in till konsultation under förra året och i år kring en rapport som bland annat innehöll idéer kring att vidga ett bolags syfte till att omfatta mer än att genera vinst till aktieägarna. Hela 855 organisationer ingav yttranden på den offentliggjorda rapporten. Av dessa svar kom drygt 22 procent från bolag och ytterligare cirka 20 procent från intresseorganisationer, varav flertalet av dessa representerar bolag. Det var således ett stort intresse kring rapporten.

Jag fann det intressant att hela 89 procent av de som kommenterade och gav synpunkter stödde idén om att bolagsstyrelser bör beakta inte endast aktieägarnas intressen i sitt arbete. Hela 68 procent ansåg att det tydligt skulle anges att en styrelse har en skyldighet att ta samtliga berörda parters intressen i beaktande, som en del i styrelseansvaret. Det innebär de facto att bolagets syfte att generera vinst till aktieägarna inte längre skulle vara allenarådande. Det här är helt i linje med vad även 181 verkställande direktörer inom Business Roundtable CEO kommunicerade 2019.

Det är naturligtvis nödvändigt och viktigt att även bolag aktivt och konkret bidrar till en omställning av samhället och vår ekonomi till att bli hållbart samt därmed gynnar samhällets samtliga aktörer. Det ligger rimligtvis i bolagets eget intresse för att säkerställa framtida framgångar. Men det väcker många frågor och det finns många risker med denna ansats.

”Hur ska en vd eller styrelse prioritera?”

Hur ska en vd eller styrelse prioritera mellan samtliga de intressen som samhällets olika aktörer representerar? Ska ett vd- eller styrelsebeslut som innebär att en produktionsanläggning läggs utanför Sveriges gränser anses vara acceptabelt om det leder till ett ökat aktieägarvärde i form av ökad vinst, men faktiskt innebär att svenska arbetstillfällen går förlorade? Hur ska en vd eller styrelse kunna ställas till ansvar för sina beslut? Otydlighet kring vems intressen en vd eller styrelse tjänar skapar osäkerhet och oklarheter kring ansvar och roll. Det kan leda till intressekonflikter och krav på ansvar för förluster och skador åsamkade vissa intressenter.

Det behöver inte ens föreligga en konflikt rörande olika aktörers intressen, annat än i exempelvis tidshorisonten, för att problem ska uppstå. Ett exempel på detta är beslut av vd om investering i omställning av produktionen för att minska koldioxidutsläpp. Ur aktieägarnas perspektiv kan en sådan investering vara klok och affärsmässig. Det säkrar vinster i ett längre tidsperspektiv. Andra aktörers intressen kan givetvis vara förenliga med minskade utsläpp, men de kanske har ett kortare tidsperspektiv och anser att det snarare ligger i deras intresse att produktionen läggs ned i dag för att uppnå utsläppsreduktionen här och nu, på bekostnad av att arbetstillfällen och aktieägarvärden går förlorade. Vems intressen ska ges företräde? När ska den beslutande vd:n kunna ställas till ansvar och för vad och av vem?

Alla dessa frågor ovan tydliggör utmaningarna med att utvidga ett bolagssyfte från att maximera aktieägarnas vinstsyfte. Jag tror att problemen är monumentala och konsekvenserna för att överkomma problemen är negativa och allvarliga.

Som vi sett av exemplen ovan finns stor risk för svåra intressekonflikter om regleringar ska införas i beslutsfasen. Istället menar jag att eventuella reformer på detta område bör fokusera på vinstbegreppet. I klartext: Reglera spelreglerna för affärsverksamhet så att bolaget bär samtliga faktiska kostnader som direkt uppstår, till exempel för föroreningar av vår gemensamma miljö. Det är ett tydligare sätt att skapa incitament för omställning.

”Företagsverksamhet inom till exempel oljeindustrin subventioneras till och med med skattebetalares pengar.”

Ett bolag som genererar god vinst genom att exempelvis släppa ut mycket koldioxid bär i dag inte hela kostnaden för vinsten. Det är faktiskt så att koldioxidutsläpp i princip inte kostar något alls för flertalet företag i dag. Företagsverksamhet inom till exempel oljeindustrin subventioneras till och med med skattebetalares pengar. Om ett bolag tvingas bära samtliga de kostnader som uppstår till följd av verksamheten så etableras konkreta incitament för företagen att vidta åtgärder. Incitament som stimulerar innovation och effektivitet för att hantera utsläppskostnaderna i syfte att maximera vinsten för aktieägarna.

Historien har visat oss att marknadsekonomins drivkrafter har en otrolig förmåga att vara innovativa och handlingskraftiga. Fokusera därför på att drivkrafterna för företagen blir de rätta genom att internalisera externaliteter. Se till att vi får ett pris på koldioxidutsläpp som är förenligt med miljömålet enligt Parisavtalet. Därmed ges andra förutsättningar för ett bolags enda syfte att maximera aktieägarnas vinst, utan att rasera den kapacitet till innovation, utveckling och effektivitet som marknadsekonomin och aktiebolag ger. Den är viktig att bevara i dessa tider när omställning är så avgörande för oss alla.

Magnus Billing
Vd, Alecta