Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Extremvädret kräver nya grepp – inför statligt stöd för klimatstrateger i Sveriges kommuner

Kommunernas klimatstrateger har förutsättningar att bli nyckelpersoner i arbetet för klimatanpassning som säkrar våra samhällen, men då behöver vi genomföra underlättande förändringar snarast. Det skriver Gunnar Svensson, avdelningschef Vatten & Klimat på Tyréns.

Publicerad: 2 september 2021, 15:31

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Gunnar Svensson på Tyréns har förslag för att få kommunerna att ta itu med att anpassa sig för det ökande antalet extremväder.


Sommaren 2021 har bjudit på solsken och vackert väder till glädje för många av oss som gillar värme. Baksidan är samtidigt tydlig och innebär att vi måste lära oss leva med extrema vädervarianter som en konsekvens av klimatförändringarna. Denna sommar följer därmed senare års trend som innebär att Sverige allt oftare drabbats av både skyfall och värmeböljor och det här är dessvärre en negativ utveckling som väntas fortsätta. Enligt SMHI så kan orter i Sverige som hittills haft 35 graders värme en gång vart tjugonde år snart få samma värmebölja ungefär vart fjärde år. Fler städer kommer även att drabbas av kraftiga skyfall i högre grad. Den här utvecklingen ställer mycket stora krav på samhällsplaneringen och inte minst då för Sveriges kommuner. 

Utmaningen är att många kommuner visserligen är insatta i problematiken kring hotande extremväder, men de mäktar inte med de investeringar som krävs. Nyligen presenterade IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring resultaten från enkätundersökningen Klimatanpassning 2021 - Så långt har Sveriges kommuner kommit (ivl.se). Resultaten är dyster läsning och visar att endast fyra av tio kommuner har formulerat specifika mål för klimatanpassningsarbetet. Dessutom har bara fyra av tio kommuner avsatt personella och finansiella resurser för klimatanpassningsarbetet. Det här är även en verklighet som jag har mött under de dryga tio år som jag har arbetat som konsult vid kommunal planering med fokus klimatanpassning för extrema väderhändelser. Vi behöver helt enkelt stimulera just kunskap och ökade personella resurser som krävs för att sätta igång och skapa kontinuitet i ett klimatanpassningsarbete.

I dag har vi goda möjligheter att förutspå och planera var och hur skyfall och värmeböljor kan slå mot ett samhälle. Med hjälp av datorsimuleringar går det att se var extremvädret kommer att slå som hårdast. Det här ger sedan underlag till så kallade värme- och skyfallskartor som används för samhällsplanering. Nästa steg är att genomföra åtgärder och där exempel på insatser kan vara ombyggnation av vägar för att klara ökad vattenbelastning, planering för hur vatten leds bort från ytor inom högriskområden som sjukhus, utveckling av platser som ger avlastning och skugga, samt användning av material som inte drar till sig värme vid hus- och vägkonstruktioner.

Åtgärderna för klimatanpassning är ofta både plats- och kostnadskrävande och de behöver integreras med andra samhällsfunktioner. Min erfarenhet är att de kommuner som har en klimatstrateg på plats, är de som lyckats bäst med klimatanpassningsarbetet. Klimatstrategen har den kunskap som krävs för att skapa långsiktigt tänkande och öppna upp för den dialog som behövs mellan förvaltningar, politiker och medborgare.  

Dessvärre är det i dag alltför få kommuner som har tagit detta steg. Regeringen har givit statliga myndigheter i uppdrag att samordna arbetet med klimatanpassning. Där ingår bland annat att stödja kommunernas arbete och främja kunskapshöjande insatser. Mitt förslag är nu att extra fokus läggs på att initiera och stödja det arbete som klimatstrategen utför. Statliga incitament kan påskynda en förändring och med statliga medel går det att stärka och utveckla kommunernas klimatstrategier och möjliggöra för fler kommuner att använda sig av klimatstrateger som resurs. Jag föreslår därför följande:

Inför finansieringsstöd för projektanställningar av klimatstrateger inom kommuner, med målsättningen att en majoritet av Sveriges kommuner ska ha en sådan funktion på plats i närtid. 

Standardisera klimatstrategens arbete i största möjliga mån. Därmed kan en kommun som anställer en klimatstrateg överblicka det arbete som kommer att utföras, följa upp resultat och styra andra resurser som kan krävas.  Dessutom underlättas de upphandlingar som behöver genomföras gällande klimatanpassning. 

Avsätt medel som möjliggör för enskilda klimatstrateger att utveckla klimatarbetet via nationella forum.

Det nya extremvädret har tyvärr blivit verklighet för allt fler och där både liv och hälsa står på spel. Som ett varnande exempel har vi den extremt varma sommaren 2018. Under perioden juni till och med augusti avled då cirka 700 fler personer än under en sommar med mer normala temperaturer. Sommaren 2021 har rapporterna avlöst varandra om flera extremhändelser som inträffat här i Sverige och i vår omvärld. Det här är tydliga signaler som visar på vikten av att extremvädret måste beaktas i planeringen av framtidens samhälle. 

Kommunernas klimatstrateger har förutsättningar att bli nyckelpersoner i arbetet för klimatanpassning som säkrar våra samhällen, men då behöver vi genomföra underlättande förändringar snarast. Eftersom svenska myndigheter har regeringsuppdrag som innebär att de ska verka för klimatanpassning, så bör förslag om klimatstrateger kunna implementeras relativt snabbt och därmed bli en viktig del i arbetet för klimatanpassning.

Gunnar Svensson
avdelningschef Vatten & Klimat, Tyréns AB

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News