Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag04.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Fem åtgärder för ett cirkulärt Sverige

Regeringen har slagit fast att Sverige ska ställa om till en cirkulär ekonomi för att nå målen i Agenda 2030, men om det är lika långt kvar som en ny norsk rapport visar, så är det bråttom. Fem åtgärder kommer vara avgörande för att lyckas, menar artikelförfattarna från Cradlenet.

Publicerad: 9 November 2020, 09:53

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Från vänster: Carolina Togård, ordförande Cradlenet, Stefan Lindqvist, head of sales development 3stepIT, Sebastian Holmström, circular strategy lead Inrego, Pontus Björkdahl, hållbarhetschef Svenska Retursystem, Robin Rushdi, grundare Vakansa och Elin Bergman, vice ordförande Cradlenet


Nyligen publicerades en rapport som avslöjade att Norge endast är 2,4 procent cirkulärt. Det innebär att av alla resurser som varje år tas i anspråk går ynka två procent tillbaka in i ekonomin.

Detta är uppseendeväckande av två skäl. Dels illustrerar det norska exemplet med skrämmande tydlighet hur vi byggt ett system som inte bara innebär ett ohållbart tryck på naturens resurser utan även en gigantisk kapitalförstöring. Dels ger det en fingervisning om hur det ser ut i Sverige.

Som jämförelse ligger det globala snittet på 8,9 procent och Nederländerna, en föregångare inom cirkulär ekonomi, på 24,5 procent. Det kan låta högt men innebär fortfarande att 75 procent av resurserna slösas bort. Inget tyder på att det ser bättre ut i Sverige.

I juli presenterade den svenska regeringen sin strategi för cirkulär ekonomi. Den slår fast att Sverige ska bli cirkulärt som ett sätt att möta målen i Agenda 2030. Den norska rapporten visar att om det överhuvudtaget ska vara möjligt måste varje steg som tas på ett genomgripande sätt leda till en cirkulär omställning. 

De handlingsplaner som ska förverkliga strategin måste därför, menar vi, utgå från följande:

Helheten först, delarna sedan. Cirkulär ekonomi är inte en miljöfråga. Det är ett sätt att organisera samhället som innefattar ett hållbart nyttjande av naturens resurser. Steg ett i en handlingsplan måste därför vara att tydliggöra bilden av hur ett sådant samhälle ser ut och vilka de stora stegen är för att nå dit. Hur ser värdeskapande och välfärd ut? Hur sker ekonomisk styrning? Vi vill se handlingsplaner som omfattar alla politikområden. Vi kan inte dutta oss fram till en cirkulär ekonomi.

Rätta till systemfelen. Det är i dag billigare att utvinna råmaterial från naturen än att använda återvunnet. Här behövs styrmedel för att ändra balansen. Många gånger är det dyrare att reparera en vara än att köpa en ny. Så blir det i ett land där arbetskraft är dyrt, men även här kan politiken gripa in och styra om. Vi måste undvika att producera saker som bara ska användas en gång. 60 000 lastbilar med sopor importeras från Norge varje år för att eldas i svenska värmeverk. Den giftiga askan som bildas, full av fina metaller, fraktas tillbaka till Norge och dumpas i en gruva utanför Oslo. I den cirkulära ekonomin finns inte sopor att elda; sopor är bara resurser på fel plats.

Identifiera målkonflikter. Med fokus på helheten blir det lättare att se vägen framåt, inklusive eventuella målkonflikter. Ett exempel på starka målkonflikter är regeringens förslag om att skrota producentansvaret för returpapper, trots att det går stick i stäv med hela deras egen cirkulära strategi och EU-principen om att förorenaren betalar. Vi behöver inte mindre producentansvar utan mer.

Börja från början. En effektiv handlingsplan måste börja i rätt ända, nämligen där problemen uppstår. Våra avlopp är till exempel utformade för att förgifta den värdefulla näring som finns i vår avföring med bland annat tvättmedel, tvål, mediciner och diskmedel. Lösningen borde vara att införa separata system i alla nybyggnationer så att näringen kan utvinnas och läggas ut på åkrarna igen. Istället lägger vi kraften på att rena det som vi en gång förgiftat. I strategin finns bra skrivningar om att avfall ska omvandlas till resurs, men fokus borde först och främst ligga på hur vi undviker avfall genom att göra rätt från början.

Mät, mät, mät. Även om det inte finns någon anledning att tro att det norska resultatet på 2,4 procent cirkulär ekonomi skulle skilja sig markant i Sverige, finns det en poäng i att det som mäts blir åtgärdat. Börjar vi mäta hur cirkulär den svenska ekonomin är kommer medvetenheten att öka, och med ökad medvetenhet kommer förändrade attityder och beteenden. Vi kommer också kunna identifiera de områden där en förändring skulle ge störst effekt. Hur ser det ut i Sverige? Än så länge finns det många antaganden, men ingen som vet. 

Samtliga handlingsplaner måste också utmana normen. Det är på normen vi har byggt alla de strukturer som vi nu måste ändra. En och samma mobiltelefon kan ha uppåt 400 leverantörer, den innehåller massvis med sällsynta jordartsmetaller och värdefulla mineraler, och den transporteras över halva jordklotet. Ändå accepterar vi att den endast används i endast två år. Detta tankesätt är inbyggt i vårt system.

Likaså är det trots stort fokus på återvinning fortfarande enklast att kasta det man inte längre vill ha i hushållssoporna. Därmed är det också normen.

Den norska rapporten konstaterade att två anledningar till att ekonomin är i princip noll cirkulär är låg motivation att minska konsumtionen och att ekonomin är uppbyggd på att hellre konsumera mycket än att konsumera bra.

Vi på Cradlenet företräder en rad organisationer som alla vill se ett cirkulärt Sverige. Vi vill bidra till de handlingsplaner som nu ska tas fram, och ännu hellre, till att de också blir verklighet. 

Carolina Togård,
ordförande Cradlenet

Elin Bergman,
vice ordförande Cradlenet

Pontus Björkdahl,
hållbarhetschef Svenska Retursystem

Stefan Lindqvist,
head of sales development 3stepIT

Sebastian Holmström,
circular strategy lead Inrego

Robin Rushdi,
grundare Vakansa

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.