Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Finland går före när det kommer till klimatsmart jordbruk

Om alla finländska lantbruk med mineraljord lyckas lagra kol genom regenerativa jordbruksmetoder kan kol bindas, motsvarande utsläppen som orsakas av den finska biltrafiken under ett år, skriver Michaela Ramm-Schmidt från Baltic Sea Action Group, och Niko Kavenius från Reaktor Education.

Publicerad: 22 april 2021, 14:38

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Michaela Ramm-Schmidt från Baltic Sea Action Group, och Niko Kavenius från Reaktor Education sprider kunskap om regenerativa jordbruksmetoder till Finlands bönder.

Foto: Jukka Heinovirta


I sammanhang där framtidens mat diskuteras har termen regenerativt jordbruk vunnit allt mer mark. Det är oerhört positivt att frågor som rör klimat, jordhälsa och biologisk mångfald får ta sin rättmätiga plats. Här kan Sverige fortfarande lära mycket av våra grannar på andra sidan Östersjön som bland annat använder digital teknik för att demokratisera information och sprida budskapet om regenerativt jordbruk till viktiga grupper.

Regenerativt jordbruk håller på att bli ett betydande redskap när vi behöver bekämpa klimatförändringar och samtidigt anpassa oss till dem. Det finns gott om forskning som tyder på att regenerativt jordbruk har en positiv inverkan på allt från produktivitet och vattenskydd till jordhälsa och klimat. Även många odlare ser nyttan eftersom dessa jordbruksmetoder ökar odlingssäkerheten och därmed bidrar till att vår matproduktion kan anpassa sig till extremväder som är en direkt följd av klimatförändringarna vi ser.

Det här är regenerativt jordbruk

Regenerativt jordbruk har ingen exakt definition och består i dag av en kombination av jordbruksmetoder som fokuserar på jordhälsa, mikrobiologi, biologisk mångfald och kolbindning. Metoderna kan till exempel handla om att minimera plöjning, hålla fält gröna så länge som möjligt för att binda kol i marken och att arbeta med direktsådd och ordnade växtföljder för maximerad biodiversitet. 

Regenerativt jordbruk fick extra uppmärksamhet efter att FN:s klimatforskningspanel, IPCC, tog upp många av metoderna i rapporten ”Climate Change and Land” i augusti 2019. (redaktionellt tillägg, källa Axfoundation)

Markens kollager är större än atmosfärens och hela växtligheten sammanlagt. Genom att återföra kol från atmosfären tillbaka ner i marken med hjälp av jordbruket är det möjligt att bromsa klimatförändringen som är det största hotet mot Östersjön. Om alla finländska lantgårdar med mineraljord skulle lyckas lagra kol genom regenerativa jordbruksmetoder kunde man binda en mängd kol motsvarande till exempel utsläppen som orsakas av hela landets personbilstrafik årligen, det vill säga 5 megaton. 

Liknande siffror kan vi utgå ifrån gäller även här i Sverige. Sverige bör därför ta lärdom av Finland när det kommer till jordbrukets möjligheter att bromsa både klimatförändringen och samtidigt minska övergödningen av vårt gemensamma innanhav. 

Det finländska design-, och teknikhuset Reaktor har i samarbete med miljöstiftelsen Baltic Sea Action Group, innovationsfonden Sitra samt Meteorologiska institutet i Finland startat en onlinekurs som fått namnet ”Grunderna i regenerativt jordbruk”. Målet är att 5 000 jordbrukare, omkring 10 procent av alla finländska jordbrukare, ska gå kursen under dess första år.

Dessa onlinekurser är utformade med en låg tröskel för att kunna nå ut till människor som annars kanske inte skulle nås. Det blir ett sätt att nyttja teknik för att demokratisera informationen och sprida ordet om regenerativt jordbruk till en så stor grupp som möjligt. 

Finland hör till förtruppen inom regenerativt jordbruk och är ett levande bevis på att det finns praktiska lösningar som kan hejda klimatkrisen och förlusten av naturens mångfald. Svenska jordbrukare behöver inte uppfylla hjulet på nytt - i stället är det läge att lära sig mer från vårt grannland i öst. Allt för att vi gemensamt ska kunna bidra till naturens mångfald och en bättre framtid.

Michaela Ramm-Schmidt
Baltic Sea Action Group

Niko Kavenius
Reaktor Education

 

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.