Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Flygaska i betong är inte miljöfarligt

I en artikel i Aktuell Hållbarhet påstår Danielle Freilich att slagg och flygaska som används i betong är farligt avfall som kan skapa allvarliga problem för miljön och hälsan. Det stämmer inte, skriver Markus Peterson på Svensk Betong, som är ordförande i den aktuella tekniska kommittén på Sis.

Publicerad: 3 mars 2022, 11:45

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Markus Peterson, standardiseringsexpert Svensk Betong, svarar på oro framförd av Danielle Freilich i en artikel i Aktuell Hållbarhet.


Ämnen i artikeln:

ByggbranschenKlimatanpassningKemiska riskkällor

I en artikel i Aktuell Hållbarhet den 18 februari gör Danielle Freilich en rad felaktiga påståenden om slagg och flygaska som alternativa bindemedel i betong. 

Danielle Freilich påstår att slagg och flygaska som används i betong är farligt avfall som kan skapa allvarliga problem för miljön och hälsan. Det stämmer inte. Den slagg som används i betong är uteslutande CE-märkt GGBS (mald granulerad masugnsslagg). Flygaskan som används i betong är restavfall från kolkraftverk och kommer inte från avfallsförbränning som Danielle Freilich påstår. Varken GGBS eller flygaska klassas som miljöfarliga ämnen. CE-märkningen för slagg görs i enlighet med den harmoniserade standarden SS-EN 15167 och den standarden ställer krav på innehåll av farliga ämnen. Flygaska CE-märks på motsvarande sätt men mot standarden EN 450-1. Kraven som ställs på användning av slagg och flygaska som alternativa bindemedel i betong är desamma som ställs på cement som bindemedel gällande innehåll med mera. Med hänsyn till användning samt miljö- och hälsoaspekter ska alla tillsatsmaterial registreras i EU:s förordning om registrering, utvärdering, tillstånd och begränsning av kemikalier, Reach.

”Varken GGBS eller flygaska klassas som miljöfarliga ämnen.”

Halten farliga ämnen (tungmetaller) i betong med alternativa bindemedel skiljer sig inte särskilt mycket från konventionell betong eller ren portlandcement. De ämnen som kan lakas ur krossad betong är mycket hårt bundna. Endast väldigt begränsade mängder kan lakas ur och det är faktiskt så att krossad betong har en förmåga att binda in tungmetaller. Betong kan återanvändas som ballast i ny betong och som fyllnadsmaterial till exempel vid vägbyggnation. I studier framgår det att slagg kan binda fosfor och andra lösta ämnen så som metaller från förorenat vatten, dagvatten i brunnar eller i vägkanter med hårt trafikerade vägar.

Flygaska och slagg har använts i betongindustrin under lång tid i Europa och världen. Användning av slagg och flygaska som alternativa bindemedel i betong är alltså inte något nytt. Genom att använda dessa alternativa bindemedel kan betongens klimatpåverkan minskas. Men de kan även förbättra tekniska egenskaper och beständighet i vissa miljöer. Redan i dag är det möjligt att halvera klimatpåverkan från betong genom att byta ut delar av cementen mot alternativa bindemedel. 

Användning av flygaska och slagg som alternativa bindemedel till cement i betong har varit tillåtet länge i SS 137003, den svenska tillämpningsstandarden för betong. Skillnaden i den nyligen publicerade reviderade versionen av standarden är att tillåtna mängder öppnats upp ytterligare för att öka möjligheterna till minskad klimatpåverkan. Revideringen är ett viktigt steg i det klimatarbete som betongbranschen bedriver utifrån Färdplan klimatneutral betong och kommer öka takten i klimatomställningen. Revideringsarbetet har pågått sedan 2018 och öppningarna i standarden är väl förankrade och bygger på nya forskningsresultat, erfarenheter och jämförelser med andra länders regelverk.

”öppningarna i standarden är väl förankrade och bygger på nya forskningsresultat, erfarenheter och jämförelser med andra länders regelverk.”

Den hållbarhetsutveckling som sker behöver självklart belysa olika aspekter och inte bara klimat, utan utvecklingen behöver ske med bibehållen kvalitet och beständighet. Men lika viktigt är att hålla sig till korrekt fakta och inte sprida felaktig information som saknar grund.

Markus Peterson
Standardiseringsexpert, Svensk Betong samt ordförande i TK 190, standardiseringskommittén inom SIS med ansvar för SS137003, TK 190

Läs mer:
Flygaska i betong kan skapa allvarliga miljö- och hälsoproblem
Replik: Flygaska i betong är inte hållbart på lång sikt 

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.