Förslaget till stödsystem för bio-CCS straffar energiåtervinningen

Energimyndighetens förslag på stödsystem för koldioxidavskiljning utesluter i praktiken stöd till energiåtervinning ur avfall. Detta rimmar illa med klimatmålen och riskerar på sikt att leda till brist på lokal produktion av el och värme.

Ett stödsystem för avskiljning av koldioxid är mycket välkommet och vi är många i som efterfrågat ett sådant. Men då har vi utgått ifrån att stödsystemet skulle utformas för att vara teknikneutralt och för att skapa så bred samhällsnytta som möjligt. Det uppnås inte med det förslag som Energimyndigheten nu lämnat. 

Energimyndighetens förslag ger olika ekonomiska förutsättningar för negativa utsläpp beroende på vilket bränsle som används. En anläggning med biobränsle gynnas, medan en anläggning för energiåtervinning av biogena och fossilbaserade material missgynnas. Stödsystemet riskerar därmed att bli ett bränslestöd snarare än ett teknikneutralt stöd för klimatsmarta lösningar i kraftsystemet. Det kan aldrig ha varit avsikten. 

Orsaken är att i den planerade omvända auktionen, där lägsta bud vinner stöd för CCS, kommer kostnaden för koldioxidinfångning i anläggningar som förbränner en blandning av biogent avfall och fossilbaserat plastavfall att allokeras till den biogena delen av utsläppet.  

”Biogen koldioxidinfångning vid energiåtervinning påförs således en ekonomisk börda orsakad av att anläggningen är konstruerad för att ta hand om samhällets restavfall. ”

Biogen koldioxidinfångning vid energiåtervinning påförs således en ekonomisk börda orsakad av att anläggningen är konstruerad för att ta hand om samhällets restavfall. Restavfallet består visserligen till största del av biogent material men här i ingår också avfall från plastindustrins produkter. Plast består av fossil råvara och enligt Naturvårdsverket återvinns endast 10 procent av den plast som sätts på marknaden. För resterande avfall avkrävs inte plastindustrin något reellt ansvar och det som återstår för samhället är att behandla detta avfall genom energiåtervinning.  

”Därmed står vi inför en smått absurd situation.”

Därmed står vi inför en smått absurd situation. Biogen koldioxid – som i alla sammanhang räknas som klimatmässigt neutral – ska bort. Detta för att kompensera för utsläpp av fossil klimatbelastande koldioxid, vars egentliga orsaksbärare är plastindustrin. Notan för detta kommer dock inte gå till plastindustrin utan till samhället och till värmekunderna. Dessutom riskerar alltså de fossila utsläpp som uppstår när plast förbränns att helt utestänga energiåtervinningsanläggningar från stödet till koldioxidinfångning. 

Här måste vi också beakta att de lokala och ofta kommunalt ägda energiåtervinningsanläggningarna utgör en central komponent i många städers klimat- och elektrifieringsstrategier. Detta genom att de vid sidan av värmeproduktionen tillför lokal, planerbar elproduktion. Men om energiåtervinningsanläggningarna inte förses med teknik för att ta hand om alla sina koldioxidutsläpp så tappar dessa sin attraktivitet för fastighetsbolag och andra som köper värme och som vill leva upp till krav på klimateffektivitet och klimatneutralitet, till exempel genom Greenhouse Gas Protocol. Energiåtervinning med sviktande kundunderlag lär inte bli långlivad och med det förlorar samhället inte bara lokal och planerbar produktion av el och värme utan även alla de andra nyttor som denna produktion bidrar med i form av avgiftning, avfallsbehandling och energiåtervinning.  

”med det förlorar samhället inte bara lokal och planerbar produktion av el och värme utan även alla de andra nyttor som denna produktion bidrar med”

Avfallsbranschen anser alltså att det finns synnerliga skäl för Energimyndigheten att inkludera avfallsförbränningsanläggningar i systemet för bio-CCS på ett rättvist sätt. Det tjänar både samhället och klimatet på. Vi tror också att många redan insett att i grunden så har energiåtervinningen inte full rådighet över de fossila koldioxidutsläpp som följer med förbränningen av plastindustrins avfall. Med andra ord kan det aldrig vara rätt att belasta avfallsbranschen med kostnaden för omhändertagande av koldioxidutsläpp från plaster. Detta kommer i stället att slå undan benen på en väl utbyggd infrastruktur som är en nödvändighet även i en långt driven cirkulär ekonomi. I nuvarande system kommer avfallsbranschen inte att kunna konkurrera i det omvända auktionsförfarandet på ett rättvist sätt!

Vi uppmanar därför Energimyndigheten att tänka om och säkerställa mekanismer i stödsystemet så att även energiåtervinning ges en rättvis chans att kunna söka och erhålla stöd för koldioxidinfångning. 

Anders Östlund, vd Öresundskraft 

Jan Ridfeldt, vd Umeå Energi  

Fridolf Eskilsson, vd Jönköping Energi 

Christian Olausson, tf vd Lidköping Energi

Niklas Gunnar, vd Mälarenenergi 

Anders Jonsson, vd Sundsvall energi 

Peter Engström, vd Sysav