Debatt
Fossila bränslen är problemet – inte skogen
Peter Holmgren, rådgivare till skogsnäringen som bland annat författat en rapport om skogsbrukets klimatnytta, svarar nu på debattartikeln från tre medlemmar i Skydda skogen om att klimatarbetets fokus bör kompletteras med upptag i atmosfären.
Publicerad: 22 juli 2022, 10:24
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Peter Holmgren replikerar debattartikeln från Kjell Prytz, Ida Sellstedt och David van der Spool. Foto: Lars Johansson
Ämnen i artikeln:
KoldioxidMarkanvändningLULUCFSkogsbrukKlimatpolitikKlimatutsläppMiljöutsläppUtsläppTre entusiastiska skogsdebattörer vill halvera det svenska skogsbruket och räknar med att 2,4 miljarder ton koldioxid lagras in i skogen de kommande 80 åren. Brukad skog sägs i stället stå och stampa utan att bidra i klimatarbetet. Detta vore en lämplig uppoffring av Sverige för en rättvis global klimatomställning menar Kjell Prytz, Ida Sellstedt och David van der Spoel i sin debattartikel. En till hälften nedlagd skogsnäring skulle, enligt författarna, låta bli att släppa ut denna mängd biogen koldioxid som i stället antas bli kvar i skogen. Man nämner inget om effekterna i samhället i övrigt av en sådan åtgärd.
Märkligast med det drakoniska förslaget är att det har en mycket låg klimatambition. Bara under de 30 senaste åren har vi nämligen lagrat in netto 1,2 miljarder ton i skogen samtidigt som vi både avverkat för virke och ökat naturvården – exempelvis ökar mängden gamla träd snabbt. Debattörerna vill alltså sänka takten på skogens inlagring av kol med ungefär 25 procent. Det vore mycket olyckligt. Då har vi ändå inte tagit in utebliven klimatnytta av skogens produkter som också är väsentlig för omställningen.
Brukade skogar står och inte och stampar, tvärtom. Det mesta av nettoinlagringen i svensk skog sker i aktivt brukade skogsbestånd. Forskning baserad på objektiva mätdata visar tydligt att aktivt brukad boreal skog, som i Sverige och Finland, lagrar in betydligt mer kol än mer lågintensivt brukade – eller obrukade – skogar som i Kanada och Ryssland.
Orsaken är långsiktiga investeringar i skogens skötsel som bygger upp tillväxt och virkesförråd och skyddar skogen från skador av bränder, insekter och stormar. Investeringarna beror i sin tur på att det finns en långsiktig efterfrågan på virke, vilket åsätter ett värde på skogen. Under mer än hundra år har svensk skogspolitik och skogsbruk arbetat efter den devisen. En positiv sidoeffekt är att skogen därmed är en mycket potent nettokolsänka.
Allvarligast med inlägget är när författarna förringar uppgiften att minska de fossila utsläppen. Omkring 80 procent av världens klimatpåverkan kommer från fossila utsläpp och processutsläpp, exempelvis från cementproduktion. 20 procent kommer från markanvändning, helt dominerat av jordbruk inklusive avskogning i tropikerna. Det är alltså de fossila utsläppen vi måste fokusera på och där har skogens förnybara produkter en viktig roll.
”Det är alltså de fossila utsläppen vi måste fokusera på och där har skogens förnybara produkter en viktig roll.”
Den senaste IPCC rapporten visar på en rad områden där fossila utsläpp kan ersättas med förnybara produkter från skogen. Träbyggande, förpackningar, textilier, kemikalier och energi kan ersätta fossilt. Försiktigt räknat håller svenska skogsprodukter undan 50 miljoner ton fossila utsläpp varje år, lika mycket som Sveriges territoriella utsläpp. Att reducera detta med hälften vore ett stort misstag – både för samhällsekonomin, konsumenter och för klimatarbetet.
Debattörerna har rätt i att Sverige ligger i framkant med att få ner fossila utsläpp. Detta beror i hög utsträckning på att vi är bra på att nyttja den biomassa vi får från skogen. Biobränslen, till 80% från vår egen skog, är Sveriges största energikälla, större än kärnkraften och större än vattenkraften, vindkraften och solenergin tillsammans. Ett inte oväsentligt bidrag till energimixen i dessa orostider.
Vi har ersatt stora mängder fossil energi, skiftat bort från plastanvändning och bygger alltmer i trä. För Sverige är detta en stor del av lösningen och ett mycket stort bidrag till – och föredöme för – det globala klimatarbetet. Vi kan visa på en bra och långsiktig balans mellan inlagring av kol i välskötta skogar å ena sidan, och stort bidrag till fossilreducering å den andra.
Det går inte att separera kolinlagringen i skogen från klimatnyttan som skogens produkter gör i en rad andra samhällssektorer. Det går inte heller att separera skogsnäringens klimatnytta från alla andra bidrag till hållbar utveckling och välfärd som ett långsiktigt skogsbruk och klimatsmarta skogsprodukter ger oss.
””Det vore olyckligt om politiken skulle ta riktningen att halvera det svenska skogsbruket.”
Det vore olyckligt om politiken skulle ta riktningen att halvera det svenska skogsbruket. Istället ska vi ta tillvara skogens klimatnytta för ett mer hållbart samhälle. Förutom positiva klimateffekter skapar det även arbetstillfällen och välfärd, inte minst på den svenska landsbygden.
Peter Holmgren
Rådgivare i hållbarhetsfrågor till skogsnäringen
FutureVistas AB
Tidigare klimatchef vid FAO samt generaldirektör vid Center for International Forestry Research
Läs den tidigare debattartikeln från Kjell Prytz, Ida Sellstedt och David van der Spoel
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.