Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag31.05.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Glöm inte klimatrapporteringen i coronakrisen

Förra året blev klimatet för första gången någonsin det hetaste nyhetsämnet i Sverige, enligt Vi-skogens nya rapport. En avgörande anledning är Greta Thunberg. Nu riskerar denna ödesfråga att hamna i skuggan av coronakrisen. Det är viktigare än någonsin att svenska medier fortsätter bevaka klimatfrågan, i Sverige och globalt.

Publicerad: 8 Maj 2020, 10:20

I coronatider upptar klimatkrisen mindre utrymme i medierapporteringen visare en rapport från Vi-skogen. Men klimatkrisen försvinner inte för det. i östra Afrika där Vi-skogen arbetar, märks detta med full kraft, skriver Mette Kahlin Mcveigh, från Fores och Eva Åberg från Vi-skogen. Mittenbilden: Agnes Umugwaneza och dotter Leonice i torkans Rwanda.

Foto: Elin Larsson (mittenbilden)


Den 14 augusti 2019 seglar Greta Thunberg till USA för att hålla ett historiskt tal den 23 september på FN:s klimatmöte i New York. ”How dare you” ekar i klimatmanifestationer runtom i världen. Rapporteringen om klimatfrågan ökar kraftigt. 

När Vi-skogen nu undersökt frågan i Sverige är mediebilden tydlig. Under 2019 var klimatet den största frågan i svensk media, alla kategorier. Under året nästan fördubblades rapporteringen jämfört med 2018, till över 150 000 artiklar, visar Vi-skogens och Retrievers rapport ”Varmare klimat - iskall nyhet?”. Att jämföras med drygt 40 000 artiklar under 2014 när granskningen gjordes för första gången. Greta-effekten är ett faktum. 

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Men förändringar kan ske snabbt. I skrivande stund befinner vi oss mitt i den globala coronakrisen. En kris som har drabbat människor över hela världen och som nu dominerar våra medier. Över 360 000 artiklar eller inslag om corona har publicerats fram till mitten av april i de svenska medierna. Alltså mer än dubbelt så många artiklar som skrevs om klimatet under hela 2019. 

Det är begripligt att coronakrisen dominerar rapporteringen. Hundratusentals människor har dött och krisen hotar hela världsekonomin. Men klimatkrisen försvinner inte, trots att den upptar mindre utrymme i medierapporteringen. Och coronakrisen riskerar att ytterligare försvåra situationen för redan utsatta människor. 

I östra Afrika där Vi-skogen arbetar, märker vi detta med full kraft. Nedstängning av samhällen leder till matbrist och svårigheter att sälja varor på marknaden. Människor i slumområden kan inte tvätta händerna och social distansering är en omöjlighet. 

Torka, översvämningar och andra effekter av klimatförändringarna har varit en bister verklighet under många år i de länder där Vi-skogen är verksamma. Bönder kämpar redan för sin överlevnad och för att hitta sätt att få grödor att växa under alltmer extrema förutsättningar. Med den rådande krisen varnar nu FN:s världs livsmedelsprogram för att hundratals miljoner människor riskerar akut matbrist. 

Det är viktigt att komma ihåg att både corona- och klimatkrisen blottlägger världens orättvisor. Detta återspeglas i medierapporteringen. Forskning av Anna Roosvall, professor i Medie- och kommunikationsvetenskap på Stockholms universitet, visar att redan utsatta människor är de som drabbas hårdast av klimatförändringarna – och samtidigt får minst mediautrymme. Hennes forskning visar att nyhetsmedier inte bara är mer intresserade av vissa geo-politiska områden än av andra, utan också att så kallad ”domesticering” tillämpas i klimatbevakningen. Det innebär exempelvis att svenska beskrivningar av den internationella klimatpolitiken tenderar att lyfta fram svenska initiativ och personer. 

Men på samma sätt som coronakrisen brutalt blottlagt världens orättvisor har den också visat prov på människors möjlighet att ställa om för att möta världsomspännande utmaningar. I ett upprop med andra företagsledare menar bland annat företagschefer från H&M och Volvo att coronakrisen ger oss möjlighet att ställa om till en klimatneutral ekonomi. De betonar att det krävs omfattande investeringar för att rädda jobb och få i gång ekonomin igen. Men krisen ger också möjligheter att ställa om, till ett grönt samhälle. 

Coronakrisen är global och kräver gränsöverskridande och nya sätt att arbeta på. Detta är något som svensk klimatrapportering borde ta fasta på. Utöka de utmärkta satsningar som gjorts på klimatredaktioner och klimatreportrar. Fortsätt bevaka klimatfrågan med än större intensitet, i Sverige men också i länder där såväl klimat- som coronakrisen slår hårdast mot människor. 

Eva Åberg,
verksamhetschef, Vi-skogen

Mette Kahlin Mcveigh,
chef, Klimatprogrammet, Fores

 

Mette Kahlin Mcveigh, från Fores och Eva Åberg från Vi-skogen

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.