Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Gör produktion av fossil plast dyrare!

I ett massivt upprop kräver nu företrädare för 40 medlemsföretag inom Energiföretagen styrmedel mot utsättning av fossil plast på marknaden, något som enligt dem saknas i regeringens handlingsplan för plast.

Publicerad: 2 mars 2022, 14:56

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Åsa Pettersson, vd Energiföretagen ställer krav på hållbara villkor för avfallsförbränning tillsammans med Fridolf Eskilsson, vd Jönköpings Energi (t v) och Mikael Strandberg, vd Bollnäs Energi (t h) och sammanlagt 40 energiföretag.

Foto: Erik Cronberg m fl


Ämnen i artikeln:

AvfallKlimatanpassningMiljöpolitikEts

All plast blir förr eller senare avfall och en alltför stor del av denna plast går till slutbehandling genom förbränning. Det leder till utsläpp av klimatgaser. Regeringen måste nu ta fram styrmedel som får reell verkan enligt principen att förorenaren betalar. Därför bör styrmedlen riktas mot de som sätter fossil plast på den svenska marknaden. Den ineffektiva skatten på avfallsförbränning bör däremot skyndsamt avskaffas eftersom den inte styr mot målet om minskade utsläpp.

Regeringen presenterade den 21 februari en handlingsplan för plast. Tyvärr är den helt otillräcklig eftersom den missar den viktigaste åtgärden: styrmedel riktade mot all fossil plast som sätts på den svenska marknaden. I handlingsplanen står att tillverkningen av plast ökar och nu står för cirka 8 procent av den globala oljeanvändningen. Fortsätter det i samma takt kommer plastindustrin att stå för 20 procent av världens oljeanvändning 2050. Det är hög tid att man säkerställer verkningsfulla styrmedel, snarare än de många mindre punktinsatser som presenterats.

”Det är hög tid att man säkerställer verkningsfulla styrmedel, snarare än de många mindre punktinsatser som presenterats.”

När man inte riktar styrmedlen mot dem som bidrar till att mängden plastavfall ökar frångår man den effektiva principen att förorenaren ska betala och i stället drabbas de värmeverk som slutbehandlar restavfallet. Plastproducenter kan därmed fortsätta använda fossil olja i ny plast – som blir avfall förr eller senare. 

Energibranschen har jobbat hårt för att i samarbete med andra aktörer utveckla systemet för insamling och sortering av avfall, med särskilt fokus på plast. Trots det ser vi en alarmerande ökning av mängden plastavfall som skickas till förbränning. Det är konsekvensen av att alltmer plast produceras och cirkulerar på den svenska marknaden. Enligt Naturvårdsverket återvinns endast 8 procent av plastavfallet i Sverige.

Energianläggningar kan inte tacka nej till avfall som innehåller plast. Sverige har förbud mot deponering av brännbart och organiskt avfall och därför måste plast som inte går att materialåtervinna skickas till slutbehandling genom förbränning. Det har lett till att vi i Sverige byggt flera av världens modernaste och mest energieffektiva anläggningar för förbränning av restavfall där man återvinner energin så att det blir el och värme.

Detta system, som är så viktigt för Sveriges energiförsörjning, hotas nu av skenande kostnader. Regeringen införde 2020 en skatt på avfallsförbränning. Skatten har inte lett till att mindre plast förbränns. Det är nu dags att regeringen avskaffar den ineffektiva skatten och i stället satsar på åtgärder som fokuserar på hållbar produktion och konsumtion av plast. Som en avgift på all plast som sätts på den svenska marknaden.

”Det är nu dags att regeringen avskaffar den ineffektiva skatten”

En annan kostnad som snedvrider konkurrenskraften för svensk kraft- och fjärrvärme är den för utsläppsrätter inom EU ETS. Svenska anläggningar som tar hand om restavfall betalar i dag för utsläppsrätter, medan motsvarande anläggningar i andra länder inte omfattas av samma regelverk. Det är inte rimligt. Systemet behöver harmoniseras mellan länderna så att alla länder har avfall med i utsläppshandelssystemet. Tills detta uppnås bör svenska anläggningar tas ur systemet.

Konsekvenserna av dessa missriktade styrmedel, i form av skattepålägg och avgifter, börjar nu märkas för anläggningar som förbränner avfall. Många brottas med svårigheter att få ekonomin att gå ihop och flera kan tvingas lägga ner verksamheten framöver. 

En annan konsekvens är att alltmer avfall och plastavfall hamnar i naturen eller i illegala deponier. Högre kostnader för miljöriktig behandling av avfall ökar risken för att avfallskunder lämnar sitt avfall till oseriösa aktörer som lägger det på deponi. Avfallsbrottslighet kopplad till kriminella nätverk har ökat de senaste åren, även i Sverige. Något som bland annat lett till ett antal uppmärksammade avfallsbränder. När situationen för våra anläggningar blir mer ansträngd kan det mycket väl leda till att ännu mer svenskt avfall hamnar i naturen eller deponeras i ett annat EU-land. 

”När situationen för våra anläggningar blir mer ansträngd kan det mycket väl leda till att ännu mer svenskt avfall hamnar i naturen eller deponeras i ett annat EU-land.”

Principen om att förorenaren betalar, eller producentansvar, gäller konstigt nog inte för plastavfall i Sverige. Här är det den som är sist i ledet och tar hand om plasten när den blivit avfall som betalar, inte den som ligger bakom att plasten alls har hamnat där. Det är en märklig ordning som snarast bör ändras på om man menar allvar med att minska mängden plastavfall och därigenom utsläppen av fossil koldioxid.

Ge oss hållbara villkor, så att vi kan fortsätta hålla Sverige varmt, upplyst och rent.

Åsa Pettersson, vd Energiföretagen Sverige 

Björn Stendal, vd, Lars Asklöf, ordförande Aneby Miljö & Vatten, 

Hans Stålnacke, vd Boden Energi 

Mikael Strandberg, vd Bollnäs Energi 

Mats-Erik Olofsson, vd Borlänge Energi 

Magnus Kårestedt, vd Borås Energi och Miljö 

John Peterson, vd och koncernchef, och Lennart Nilsson, ordförande, Eksjö Energi

Per-Anders Tauson, Director E.ON City Energy Solutions Eon 

Mikael Andersson, vd Finspångs Tekniska Verk 

Hans Brunström, vd, och Bengt-Anders Johansson, ordförande Gislaved Energi 

Johan Törner, vd och Anders Månsson, ordförande samt Lisa Oltegen, värmechef, Götene Vatten och Värme 

Håkan Kånge, vd Halmstad Energi 

Fridolf Eskilsson, vd Jönköping Energi 

Sebastian Cabander, vd Karlskoga Energi & Miljö 

Erik Kornfeld, vd Karlstad Energi 

Rickard Nilsson, vd, samt Arne Augustsson, ordförande, Laxå Värme 

Susanne Malm, vd Leva i Lysekil  

Christian Olausson, tf vd och Kjell Hedvall, ordförande, Lidköping Energi 

Lena Bergsten, vd, Ljusdal Energi 

Jörgen Eriksson, vd, Marks Energi 

Niklas Gunnar, koncernchef och vd, Mälarenergi 

Håkan Dahlgren, vd Nybro Energi 

Mikael Jednell, vice vd Partille Energi 

Monika Söderlund Andreasson, vd SEOM 

Ulrika Snellman, vd SFAB 

Sammy Tanhua, vd Skövde Energi 

Anders Egelrud, vd Stockholm Exergi 

Karin Medin, vd Söderenergi 

Mile Elez, teknisk direktör Tekniska verken

Tomas Ulväng, vd TEMAB 

Niklas Johansson, vd Tranås Energi

Pia Brühl Hjort, vd Trollhättan Energi

Jan Ridfeldt, vd, Emma Vigren, ordförande Umeå Energi

Björn Sjöström, vd Varberg Energi 

Lovisa Fricot Norén, chef värme Sverige Vattenfall 

Michael Arvidsson vd, och Ola Gustafsson, ordförande, Vimmerby Energi & Miljö 

Rolf Åkesson, vd, och Kjell-Åke Wallström, fjärrvärmechef, Vänerenergi 

Torbjörn Svahn, vd Västervik Miljö & Energi

Jessica Fredson, vd Ystad Energi 

Anders Östlund, vd, och Anders Fredriksson Kleine, PA-ansvarig, Öresundskraft  

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.