Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Guldläge att ta fram ny strategi för att främja svensk miljöteknikexport på energiområdet”

Trots en mycket bra utvärdering av Tillväxtanalys fick Alliansregeringens miljöteknikexportstrategi inget stöd till fortsättning efter regeringsskiftet. Jag föreslår att den nya regeringen agerar för att en samlad svensk internationell miljö- & klimatstrategi tas fram som kan lanseras under EU-ordförandeskapet till våren, skriver Jonas Törnblom, grundare av Stockholm Center of Governance samt tidigare vice vd och marknadschef för Envac.

Publicerad: 10 oktober 2022, 10:08

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Jonas Törnblom, tidigare vice vd för miljöteknikexportföretaget Envac och numera på Stockholm Center of Governance vill se en ny svensk miljö- och klimatstrategi.


Ämnen i artikeln:

KlimatfinansieringInnovationGrön EnergiKlimatpolitik

Alla verkar vara överens om att Sverige ska ligga i framkant i utvecklingen av ny teknik för en minskad klimatpåverkan. Även om de investeringar som görs i Sverige skulle resultera i lägre miljö- och klimatpåverkan om de gjordes i andra länder, hävdas att vi ska ”visa vad som är möjligt”. Både för att möjliggöra en omställning globalt och för svenska företags möjligheter att exportera sina lösningar.

I över 20 år har jag vid minst 500 tillfällen presenterat svenska miljötekniklösningar och stadsutvecklingsprojekt för utländska delegationer. Det internationella intresset att lära om svensk miljö- och klimatteknik är stort. Likaså intresset för vår stadsutveckling. Nästan alltid får jag frågan: ”Hur får ni alla att samarbeta?”. Man syftar då på samarbetet mellan myndigheter, kommuner och privata företag som möjliggjort system och affärsmodeller för att till exempel ta tillvara överskottsenergi från olika källor. I de här fallen handlar det om systeminnovationer, även om teknikinnovationer är en viktig del av den svenska modellen. 

Som exempel på en systeminnovation har Sverige ett i princip koldioxidneutralt system för uppvärmning. Det framförs ofta att det beror på våra unika naturresurser av fossilfri energi. Då bortser man från att vi har byggt system där vi i decennier, genom systemutveckling, minskat vår energikonsumtion, tagit till vara på överskottsenergi och ökat användningen av tillgänglig inhemsk energi. Ett system som många länder i Europa skulle ha haft stor nytta av i dag. Men tekniska lösningar som är en del av svensk systeminnovation har samtidigt visat sig svåra att ”exportera”. 

”Ett viktigt skäl till att överföringen av svenska erfarenheter och systemlösningar inte varit framgångsrikare finns i mottagarens organisatoriska och institutionella kontext.”

Ett viktigt skäl till att överföringen av svenska erfarenheter och systemlösningar inte varit framgångsrikare finns i mottagarens organisatoriska och institutionella kontext. I dessa behövs det systemförändringar och systemanpassningar. Och detta – vilket är centralt – är förändringar exporterande företag inte har möjlighet att hjälpa till med. Men är inte dessa på plats, blir det tyvärr ingen försäljning. 

Så vad kan göras för att underlätta spridningen av svenska system- och tekniklösningar? Ska världen ställa om till ett mer hållbart nyttjande av jordens samlade naturresurser, och komma bort från fossilbaserad energi, behövs inte bara teknikinnovation. I minst lika hög grad krävs systeminnovationer och spridning av bra systemlösningar.

På områden där Sverige har kommit långt i sin systemutveckling, i jämförelse med andra länder, behöver vi kunna erbjuda hjälp med och erfarenheter av systemanpassning. Detta krävs ofta för att överhuvudtaget möjliggöra en översättning av de svenska erfarenheterna och exemplen till en ny kontext. Exempelvis behövs hjälp med att övertyga politiker och finansiärer och att forma gränsöverskridande samarbeten. Det kan handla om utbildning och kommunikation, eller om upphandling och kvalitetssäkring. Här kan svenska kommunala tjänstemän spela en ovärderlig roll i att trovärdigt och opartiskt hjälpa till med systemanpassningarna.   

”Här kan svenska kommunala tjänstemän spela en ovärderlig roll i att trovärdigt och opartiskt hjälpa till med systemanpassningarna.”

Vi har kompetens och resurser inom hela värdekedjan – från att ta emot besök och hjälpa till med förstudier, information och utbildning till finansiering, erfarenhetsutbyte, tekniska installationer och slutligen drift. Men resurserna är splittrade och får inte det genomslag de skulle kunna få. För att nå tillräcklig potential och effekt av vårt internationella hållbarhetsarbete behöver vi därför ta en bredare ansats där det privata krokar arm med det offentliga. Här kan inspiration hämtas från den miljöteknikexportstrategi som Alliansregeringen utvecklade i början av 10-talet. Ledordet var samverkan mellan flera politikområden – miljö, främjande, näring och bistånd. Strategin operationaliserades genom ett 20-tal regeringsuppdrag med stödinsatser längs hela värdekedjan och till en bred krets av offentliga och privata aktörer. Inom Regeringskansliet hölls samarbetet ihop av en grupp statssekreterare. Trots en mycket bra utvärdering av Tillväxtanalys fick dock miljöteknikexportstrategin inget stöd till fortsättning efter regeringsskiftet.

”Trots en mycket bra utvärdering av Tillväxtanalys fick dock miljöteknikexportstrategin inget stöd till fortsättning efter regeringsskiftet.”

En hållbar omställning globalt är viktigare än någonsin. Och svenska exempel kan göra skillnad. Inte minst våra systemlösningar inom energiområdet. Jag föreslår att den nya regeringen agerar för att en samlad svensk internationell miljö- & klimatstrategi tas fram som kan lanseras under EU-ordförandeskapet till våren. 

Jonas Törnblom
Grundare av Stockholm Center of Governance, fd vice vd och marknadschef för Envac

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev