Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag13.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Hållbara råd till finansmarknadsminister Åsa Lindhagen

Finanssektorn är nyckeln till en hållbar framtid och här har den nya finansmarknadsministern Åsa Lindhagen en avgörande roll för att öka takten i omställningen, skriver Shoka Åhrman, Sparekonom på SPP och Sasja Beslik, Head of Sustainable Finance Development på J. Safra Sarasin Ltd.

Publicerad: 22 Mars 2021, 17:31

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Sasja Beslik, J. Safra Sarasin Ltd och Shoka Åhrman, SPP.


Sverige har ambitionen att ligga i framkant gällande förnybar energi och resurseffektivitet, med målsättningen att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. För att dessa visioner ska förverkligas krävs det betydligt mer konsekvent agerande från regeringen och att finanssektorns klimatpåverkan inkluderas i Sveriges nationella klimatmål.

Sverige har varit ett av de mest pådrivande länderna i att EU ska ta sig an hållbarhet inom kapitalmarknadsunionen och har därefter tagit en aktiv roll även i förhandlingarna kring den kommande taxonomin för hållbara investeringar. Taxonomis syfte är att klassificera vilka investeringar som är hållbara eller inte, och därigenom skapa ökad transparens och tydlighet inom området. Regelverket ställer även krav på finansmarknadsaktörer att informera om graden av hållbarhet i de finansiella produkter som de erbjuder. Men för att skapa verklig effekt av detta verktyg behövs tydligt agerande från finansmarknadsministern.

En viktig punkt på Lindhagens agenda bör vara att tillgodose finansmarknadsaktörer, företag och konsumenter med tydlig och konkret information om vad taxonomin innebär i praktiken, och hur den bör tolkas. En tydlig risk med taxonomins införande är att den blir ett rättesnöre för vad som anses hållbart eller ohållbart, vilket inte är det egentliga syftet. Eftersom man inom taxonomin till en början enbart tittar på aktiviteter kopplat till klimatfrågan är det viktigt att informera om att investeringar som inte klassas som miljömässigt hållbara i januari nästa år kan vara hållbara på andra vis.

Det betyder heller inte nödvändigtvis att ett bolag är dåligt för klimatet om det inte har ”gröna aktiviteter” enligt taxonomin. Det finns som bekant många aktiviteter som varken förstör eller förbättrar klimatet, något som behöver förtydligas från regeringens sida. Annars kan taxonomin komma att leda till en snedvridning på marknaden som på sikt riskerar att gynna den hållbara utvecklingen. 

En annan punkt som Lindhagen bör prioritera är omställningen av det svenska pensionskapitalet. Till exempel görs det i svenska kommuner, landsting och regioner stora insatser för att verksamheterna ska vara klimatneutrala. Samtidigt finns det en blind fläck där kommuninvånarnas pensioner och sparande investerar i icke hållbara företag globalt via de investeringsprodukter som finns på den svenska marknaden. 

Lindhagens föregångare Per Bolund deklarerade redan 2017 att Sverige i framtiden skulle ha det mest hållbara pensionssystemet i världen. Ett minst sagt ambitiöst utlåtande som följts av en rad olika åtgärder, däribland nya placeringsregler för de statliga AP-fonderna. Idag är vi fortfarande långt ifrån det, främst på grund av bristande konsekvenstänkande och tydliga riktlinjer.

Ofta hamnar fokus på just AP-fonderna, men sannolikt är felriktade investeringar sett till regeringens klimatmål ett större problem i statliga bolag, stiftelser och myndigheter som får mindre uppmärksamhet. Kapitalflöden påverkar hur näringslivet och resten av samhället formas, och staten har en stor möjlighet att sätta riktlinjer för hur kapital placeras.

Förutom det övergripande syftet att minska klimatpåverkan och stötta Sveriges klimatmål finns även finansiella skäl att ställa krav om fossilfria placeringar. Nya regleringar och skatter med syfte att begränsa den globala uppvärmningen riskerar att kraftigt utarma lönsamheten i fossila investeringar. Regeringens existerande mål och åtaganden på klimatområdet gör att krav på fossilfria investeringar rimligtvis borde införas på alla områden där staten eller dess företrädare har inflytande över pensions- och kapitalplaceringar och upphandlingar.

Finanssektor är ett av de viktigaste verktygen för att öka takten i den hållbara samhällsomställningen. Nuvarande brist på konsekvens i relation till hur detta verktyg används som klimatverktyg leder till ökade kostnader och systematiska risker för nuvarande och kommande generationer. Åsa Lindhagen och Regeringen borde göra sitt yttersta att inkludera utsläpp som genereras via de svenska investeringar och utlåning i övergripande nationella klimatmål för Sverige. Sverige som land kan inte vara klimatneutral 2045 om Sveriges finanssektor inte är det.

Shoka Åhrman
Sparekonom, SPP

Sasja Beslik,
Head of Sustainable Finance Development, J. Safra Sarasin Ltd

 

 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.