Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag22.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Hållbarhet ett måste för samhällsekonomin efter Corona

Sverige kan bli ledande i utvecklingen mot ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi och minskad klimatbelastning – samtidigt som vi stärker Sveriges konkurrenskraft, skriver företrädare för Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens projekt Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi.

Publicerad: 14 Maj 2020, 09:49

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Tuula Teeri, vd Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, Åke Svensson, ordförande för IVAs projekt Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, Caroline Ankarcrona och Jan Nordling, båda projektledare i IVAs projekt Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi.


Vi lever i en turbulent tid med stora samhällsutmaningar. På väg mot ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle behövs förnyelse och innovation. Här finns en avgörande möjlighet att satsa på investeringar som kommer gynna Sveriges konkurrenskraft och samhällsekonomi. Centralt i en sådan utveckling är att gå från dagens linjära ekonomi mot en mer effektiv användning av naturens och samhällets resurser till ett cirkulärt samhälle med effektivare resursnyttjande och slutna produktcykler. 

Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademiens, IVAs, projekt Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi har under två års tid involverat hundratals deltagare från näringsliv, akademi och myndigheter för att bidra med analys och handlingsplaner om hur vi genomför en sådan utveckling. 

Möjligheterna är svindlande. Dagens samhälle har till stor del ett linjärt resursflöde där produkter tillverkas, används, kasseras och sedan i bästa fall energiutvinns. Betydande miljömässiga och ekonomiska fördelar kan uppnås genom att gå mot ett resurseffektivt, cirkulärt samhälle där produkter används på ett optimalt sätt, får längre livslängd, återanvänds i fler cykler och där ingående material avslutningsvis tas om hand som resurser. Klimatvinsten blir avsevärd, liksom möjligheten att utveckla lösningar som kommer att behövas på den globala marknaden, och som därmed ökar konkurrenskraften för det svenska näringslivet. 

För att uppnå en önskvärd samhällsutveckling krävs bland annat stimulansåtgärder som ger förutsättningar för en mer motståndskraftig och hållbar ekonomi och som ger långsiktiga ekonomiska fördelar för de som agerar i önskvärd riktning. Åtgärderna behöver främja ökad samhällelig resurseffektivisering och cirkuläritet, och för det krävs rätt förutsättningar och stimulans från politiken som ger effekter tvärsöver hela ekonomin. Hänsyn behöver samtidigt tas till effekterna på klimatet. 

Projektet föreslår bland annat följande åtgärder för att Sverige ska kunna gå mot ökad resurseffektiv och cirkulär ekonomi: 

Se samhället ur ett systemperspektiv – det räcker inte med att granska och analysera en utmaning i taget. Samhället är ett system av system som måste hänga ihop. Alltför ofta accepteras vedertagna systemgränser och tacklas bara utmaningarna inom enskilda områden, men vi måste lyfta blicken högre än så. 

Utveckla en cirkulär strategi – alla delar i samhället behöver upprätta en plan för att agera resurseffektivt och cirkulärt. Politiken spelar en central roll för att sätta ramarna. Den nationella cirkulära strategi som just nu utarbetas av regeringen måste bli ett nyckeldokument för omställningen av vårt land. 

Utöka Näringsdepartementets uppgift – ett övergripande ansvar behövs för samhällets samlade resurser med ett mandat att lyfta systemperspektivet. Redan har flera länder infört funktioner såsom ”resursdepartement”, och även i Sverige behövs ett större fokus på resursnyttjandet kopplat till näringslivet och Sveriges konkurrenskraft. 

Använd upphandling som ett verktyg för cirkulär ekonomi – offentlig sektor upphandlar varor och tjänster för cirka 700 miljarder kronor årligen. Genom bland annat funktionsupphandling finns goda möjligheter att driva resurseffektiv innovation och skala upp nya cirkulära lösningar. 

Skapa gemensamma marknader för resurser – stor potential finns i samarbeten och synergier mellan olika sektorer och branscher för att skapa effektiva resursflöden, såsom återvunnen plast eller cellulosafibrer till textilframställning. Här behövs även tjänster såsom ”materialmäklare” för att matcha utbud och efterfrågan. 

Stöd företag i omställningen – att driva förändring och snabbt ställa om på egen hand är en stor utmaning för näringslivet. 

Exempel på att vi behöver öka resurseffektiviteten rejält är att en genomsnittlig personbil står parkerad 95 procent av tiden och ett genomsnittligt klädesplagg används bara 7 gånger. Vidare når en tredjedel av all mat aldrig fram till våra bord utan slängs eller förgås i onödan, vilket globalt motsvarar 1 200 miljarder dollar årligen. Endast 14 procent av alla plastförpackningar återvinns, medan 40 procent slutar på deponi och 32 procent i våra ekosystem. Kontorslokaler och andra verksamhetslokaler används bara 10 procent av tiden. 

För att möta dessa utmaningar har IVAs projekt Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi tagit fram ett stort antal förslag och handlingsplaner för ökad resurseffektivitet och cirkuläritet, bland annat: 

Sverige bör främja datadelning för ökad resurseffektiv mobilitet. Genom en nationell strategi för datadelning kan man gynna resurseffektiva transporter. Fyllnadsgraden och nyttjandegraden för transporter behöver synliggöras. 

En tydligare definition för vad som utgör hållbara textilier. Dessutom behövs ett ramverk för hur olika material och produkter ska hanteras i slutfasen av en produkts livscykel såsom att samla in, sortera, återvinnas för att kunna producera nytt material, spinna tråd, väva tyg och skapa nya plagg. 

Ett sammanhängande ramverk för att mäta och följa upp matsvinn och matavfall, samt en nationell plattform för att underlätta för företag i livsmedelskedjan som vill ingå en frivillig överenskommelse om gemensamma mål för att minska sitt matsvinn. 

Tydligare myndighetsansvar kring plast och en svensk plaststrategi som lyfter plast som en resurs och inte bara som ett problem, att kemisk plaståtervinning utreds närmare och att efterfrågan på återvunna plaster stimuleras. Aktörer inom återvinning av plaster har hittills annars visat en högre ambition än användare. 

Översyn av skatteregler, hyreslagen och plan- och bygglagen för att främja delning av lokaler. Bland annat behöver fastighetsägare och nyttjanderättsinnehavare som delar lokaler kunna hyra ut med moms och hyreslagen bör moderniseras för att uppmuntra delningslösningar. 

Vi behöver nu mer än någonsin fokusera på hur vi transformerar ekonomin mot ökad hållbarhet i allmänhet och ökad resurseffektivitet och cirkuläritet i synnerhet – vilket också gör avsevärd skillnad för klimatet. Hållbarhet är en svensk styrka, så låt oss bygga vidare på det för att öka konkurrenskraften när samhällsekonomin ska få fart efter coronakrisen. Med rätt åtgärder kan vi stärka ett hållbart och konkurrenskraftigt samhälle. Det handlar om en hållbar nystart av Sverige. 

Åke Svensson,
ordförande för IVAs projekt Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi
Tuula Teeri,
vd Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA
Caroline Ankarcrona & Jan Nordling,
projektledare IVAs projekt Resurseffektivitet och cirkulär ekonomi

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.