Höga elpriser får inte påverka politiska handlingskraften under COP26

Den senaste tiden har präglats av oro och debatt kring de ökade energi- och bränslepriserna. Det är ett problem som måste lösas, men det får inte stå i vägen för ett framgångsrikt COP26. Och det mesta talar för att investeringarna trots allt är på väg bort från det fossila.

Det går snabbt i den hållbara omställningen. Inte tillräckligt – inte på långa vägar. Men såväl världens länder som kapital har i rekordfart beslutat sig för att vara en del av resan mot nettonollutsläpp. I dagsläget har 124 länder och nästan hälften av allt förvaltat kapital i världen underlagt sig löften om att senast 2050 inte ha några nettoutsläpp. Fler och fler företag gör detsamma. Löften är inte detsamma som genomförande, men det är en bra startpunkt.

EU arbetar dessutom hårt för att bli världens första klimatneutrala kontinent 2050. De senaste åren har präglats av regleringar av finansmarknaden, där krav på bättre transparens, minskad greenwashing och en klassificering av vad som egentligen är hållbart enligt den så kallade taxonomin har varit i fokus. I EU-kommissionens ”Fit for 55”-paket, som syftar till att genomföra EU:s skärpta klimatmål för 2030 och som föreslår åtgärder som ska minska EU:s nettoutsläpp med minst 55 procent jämfört med 1990 års nivåer, vill kommissionen komma till bukt med svårigheten att prissätta koldioxid rätt globalt genom en gränsmekanism som beskattar koldioxidutsläpp utanför EU. Dessutom är priset på EU:s utsläppsrätter äntligen uppe på de nivåer som behövs för att göra någon skillnad. Någonting är på väg åt rätt håll.

”Någonting är på väg åt rätt håll.”

Tyvärr riskerar alla dessa lovvärda initiativ att bromsas upp av de höjda energi- och bränslepriserna de senaste månaderna. Plötsligt är diskussionen i EU tillbaka kring huruvida priset på koldioxid kanske har blivit för högt, drivet framförallt av kol- och gasberoende länder i Öst- eller Centraleuropa.

Lösningen kan inte vara att backa utvecklingen och återigen sänka priset på det som skadar och förstör. Den långsiktiga kostnaden för det överstiger vida de kortsiktiga vinsterna. I stället behöver allt det stöd som länderna nu ska förhandla om säkra att de som drabbas kompenseras, likt hur vi hanterade coronakrisen. Och likt coronakrisen, behöver enorma investeringar läggas på att stoppa det reella problemet – klimatförändringarna.

Under onsdag den 3e november ska förhandlingarna i Glasgow och COP26 handla om just finans och investeringsbehovet. Som pensionsbolag, med drygt 200 miljarder kronor i förvaltat kapital, är detta av stort intresse för oss. Det är av yttersta vikt att såväl offentligt som privat kapital används för att påskynda omställningen.

Bästa sättet att öka intresset för hållbara investeringar är att göra det mer lönsamt, och att göra det ohållbara mindre lönsamt. Då behöver priset på koldioxidutsläpp globalt stiga och fossila subventioner avskaffas. Men redan under 2020 var 62 procent av den förnybara energi som adderades till världens energiförsörjning faktiskt billigare än det billigaste nya fossila alternativet. Kolkraftverk världen över läggs ner tidigare än planerat på grund av bristande lönsamhet.

”faktiskt billigare än det billigaste nya fossila alternativet”

I Sverige har vindkraften har på några år gått från att stå för en obetydlig del av elproduktionen till att år 2020 producera cirka 20 procent av den el vi använder i Sverige. Det planeras även för ytterligare utbyggnad beroende på att produktionskostnaderna sjunkit så att vindkraften i dag är konkurrenskraftig utan subventioner. Om ytterligare kapacitet som ligger under upphandling realiseras, kan vindkraften passera 50 TWh. Det är mer än vad kärnkraften producerade under 2020 vilket skulle göra vindkraften till Sveriges näst största kraftslag efter vattenkraften, redan om tre till fyra år, enligt Svensk vindenergis prognoser.

Antalet solceller ökar explosionsartat. I år kommer ny solenergi med en effekt motsvarande en kärnkraftsreaktor att installeras i Sverige, bedömer branschföreningen Svensk Solenergi.

Förutsättningarna finns, och det största problemet är egentligen inte tillgång på kapital. Investerare söker med ljus och lykta efter gröna investeringar. Sedan 2017 har till exempel vindkraften attraherat kapitalsatsningar om mer än 100 miljarder. Det som behövs är kortare tillståndsprocesser och bättre förutsättningar för att allokera kapitalet till gröna projekt, både i Sverige och globalt. Särskilt globalt krävs paketering av projekten för att göra riskhanteringen och transparensen tillräcklig för att attrahera investerare.

Vi kan inte bygga vår framtida klimatpolitik på den kombination av faktorer som just de senaste månaderna lett till högre priser. Det är extremt viktigt för de förhandlare som är på plats i Glasgow att stå upp för det.

Johanna Lundgren Gestlöf
hållbarhetschef på pensionsbolaget SPP

Shoka Åhrman
sparekonom på pensionsbolaget SPP och expert i beteendeekonomi