I debatten om EU:s klimatmål ansågs högst siffra vinna utan att ta hänsyn till verkligheten

I veckan kommer Europaparlamentet att rösta om den nya europeiska klimatlagen. Det är en av de viktigaste lagstiftningarna vi kommer att se på EU-nivå under den här mandatperioden och lägger grunden för hur vi ska kunna nå målet om klimatneutralitet till 2050. Det är en möjlighet att genomföra en ambitiös och effektiv europeisk klimatpolitik. Tyvärr lämnar den svenska regeringens agerande i frågan mycket att önska.

Förslaget bygger på den överenskommelse som slöts mellan EU:s förhandlare tidigare i år. Den går ut på att EU ska minska sina utsläpp med 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Det går att jämföra med det nuvarande målet om att minska utsläppen till 2030 med 40 procent. Det här är alltså en rejäl ambitionshöjning, och Moderaterna har varit drivande för ett mål om 55 procent i såväl Europaparlamentet som i riksdagen.

Det är också en ambitionshöjning som är genomförbar. EU har gjort omfattande utredningar som visar på att just 55 procent är ett mål som faktiskt går att uppnå. Den slutsatsen bygger på flera hundra sidor långa utvärderingar av samtliga sektorer av den europeiska ekonomin.

Trots den omfattande evidens som talade för 55 procent valde många politiker att i stället ge sig in i ett sifferbingo, där högst siffra ansågs vinna utan att ta hänsyn till verkligheten. I stället för orimliga mål som ingen kan nå upp till har vi nu realistiska mål som innebär att hela Europa kan kombinera fortsatt klimatarbete med en stark tillväxt. Det är en politik för att ställa om, inte stänga ned, den europeiska ekonomin. Om vi lyckas kan Europa leda genom exempel och visa resten av världen att en hållbar tillväxt faktiskt är möjlig. Det är ännu viktigare i spåren av pandemin.

Tyvärr har den svenska regeringens position i den här frågan lämnat mycket att önska. Inför förhandlingarna om klimatlagen föreslog statsminister Stefan Löfven omväxlingsvis sänkningar om 55, 60 och 65 procent – ofta på samma gång. Socialdemokraternas Jytte Guteland, som varit parlamentets utsedda förhandlare med ministerrådet i frågan, drev samtidigt på för först 65 och sedan 60 procent.

Att moderaternas linje nu har fått gehör är så klart välkommet. Nu krävs det att EU använder den här överenskommelsen för att driva en klimatpolitik som faktiskt gör det möjligt att leva upp till de nya ambitiösa målen och skapar rätt förutsättningar för hela Europa att ställa om.

Det är tyvärr inte den linje som den svenska regeringen har drivit hittills. Det har vi med all önskvärd tydlighet fått bevittna under senaste tiden, då regeringen har misslyckats med att stå upp för både kärnkraften, vattenkraften och det svenska hållbara skogsbruket. Statsministern talar gärna om att det hållbara skogsbruket måste värnas. Det är hög tid att leva upp till det.

Ett sådant tillfälle kommer redan till sommaren. I juli kommer EU-kommissionen att presentera ett omfattande paket med lagförslag för att anpassa den europeiska klimatpolitiken till de nya utsläppsmålen under parollen ”Fit for 55.” Då är det viktigt att Sverige är med i matchen – inte minst då dessa frågor kan komma att hanteras under Sveriges EU-ordförandeskap 2023.

Moderaterna kommer att fortsätta att stå upp för en ambitiös och effektiv europeisk klimatpolitik. Den nya klimatlagen lägger en bra grund för detta. Nu krävs det att även den svenska regeringen på allvar driver på för en vetenskapligt förankrad klimatpolitik som värnar svenska intressen.

Jessica Polfjärd
Europaparlamentariker (M)