Inflation av standarder försvårar byggandet av energieffektiva hus

Det brukar påstås att Sverige har bland de högsta byggkostnaderna i världen. Från samhällsbyggnadsindustrins håll lyfts ofta högt skattetryck och råvarupriser som avgörande faktorer. Det är tacksamt att skylla på världsmarknaden eller politiker, men det är inte hela sanningen. Det finns mycket som kan göras för att snabba på utvecklingen av morgondagens klimatsmarta och energisnåla samhällen. Ett exempel på det är ökad samverkan och samordning kring standarder och byggnormer.

”Det är tacksamt att skylla på världsmarknaden eller politiker, men det är inte hela sanningen.”

Samhällsbyggnadsbranschen driver tillsammans med politiker på utvecklingen av våra städer och gemensamma infrastruktur. När mångmiljardprojekt lanseras upphandlas hundratals leverantörer och utförare av tjänster som ska bygga allt från motorvägar till sjukhus. För att lyckas med detta krävs självklart gemensamma standarder för hur vi ska bygga och med vilken teknik.

Problemet är att vi har alldeles för många standarder. Vi har internationella, europeiska, och nationella standarder att förhålla oss till. Utöver det finns flera svenska standardiseringsorgan som ansvarar för separata, men ibland överlappande, områden. Till detta kommer ytterligare standarder och system som vi i branschen själva har tagit fram. Resultatet blir ett svåröverblickbart virrvarr av riktlinjer, lagstiftade krav och frivilliga riktvärden som skapar oförutsägbara byggprocesser med förlängda ledtider, ökade kostnader och minskad effektiviseringspotential.

”Resultatet blir ett svåröverblickbart virrvarr av riktlinjer, lagstiftade krav och frivilliga riktvärden”

I stället för att inom branschen samverka och hitta gemensamma lösningar, tar vi fram ännu en standard och försöker utkonkurrera branschkollegornas. På så vis bidrar vi ytterligare till inflationen av standarder, gör det krångligare att bygga och utveckla framtidens energisnåla och digitaliserade samhälle.

Det är därför glädjande att regeringen 2019 lanserade en standardiseringsstrategi, i syfte att åtgärda problematiken. Strategin tar sin utgångspunkt i Kommittén för modernare byggreglers rapport ”Nystart för byggstandardisering genom stärkt samverkan”. 

Kommitténs analys är hård och kristallklar: samhällsbyggnadsbranschen lider av bristande kunskap ”om standardisering, kostnader för standarder, bristande information om standarder, kostnader för deltagande i tekniska kommittéer, otillräcklig representation i tekniska kommittéer och upphovsrättsliga frågor”.

Kommittén presenterar även tre förslag för en förenklad standardisering i samhällsbyggnadsbranschen:

1- En nationell särskild samordnare för byggstandardisering

2. Ett nationellt myndighetsråd för byggstandardisering

3. Tydligare villkor för regeringens medfinansiering och kontroll över byggstandardiseringen

”Det är angeläget att den kommande infrastrukturministern prioriterar frågan”

Det här är bra och konkreta åtgärder för att komma till rätta med den orimliga situation som branschen ännu inte lyckats lösa på egen hand. Det är angeläget att den kommande infrastrukturministern prioriterar frågan och implementerar kommitténs förslag för bättre samordning. I väntan på att detta ska hända vänder jag mig direkt till mina branschkollegor. Vi kan bättre och nu är det hög tid att vi samlas för färre standarder och mer öppenhet och samarbete. Det är precis så vi som företag måste jobba för att ta oss an de stora framtidsfrågorna. Genom smarta och gemensamma ansträngningar kan vi förändra hur branschen arbetar. Det vinner vi, klimatet, och samhället på.

Andreas Finnstedt
Sverigechef Siemens Smart Infrastructure