Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Kärnkraft är bra – men förnybart är bättre!

Olika livscykelanalyser ger väldigt olika resultat om skillnaden i koldioxidutsläpp mellan el från kärnkraft och förnybart. Men om vi ska kunna ha en minimal chans att hålla oss under 1,5 graders uppvärmning måste vi halvera våra utsläpp varje decennium. Om vi börjar i år skulle kärnkraften vara i drift tidigast 2037, skriver Erik Huss, geograf och vd för Husstainability AB, i en replik till Göran Bryntse och Lars B. Johansson.

Publicerad: 6 september 2022, 11:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Erik Huss, geograf och vd för Husstainability, replikerar på Göran Bryntses och Lars B. Johanssons debattartikel om kärnkraft kontra sol och vind.

Foto: Anders Klapp


Artikeln om kärnkraftens kostnader och utsläpp av Bryntse och Johansson är relevant och oerhört viktig, men har en tveksam referens om just skillnaden i koldioxidutsläpp jämfört med förnybar energi. Jag gör här ett försök att ur ett geografiskt systemperspektiv reda ut denna framtidsfråga.

Artikelförfattarna skriver att ”Enligt en oberoende, omfattande studie från Stanforduniversitet (M. Jacobson, 100 % clean renewable energy, Cambridge University Press, 2021) orsakar kärnkraft 9–37 gånger större koldioxidutsläpp per kilowattimme (kWh) än sol och vind.” 

Det har gjorts mängder av studier kring denna fråga, och utfallet beror väldigt mycket på var (geografi, naturförutsättningar), när (hur långt fram i tiden) och hur (leverantörskedja, ursprung av råvaror och farligt avfall) man räknar. Olika livscykelanalyser ger väldigt olika resultat: en del visar att kärnkraften över tid genererar mindre koldioxid per producerad kilowatt-timme (kWh), medan andra studier visar att förnybart (sol, vind, vatten) genererar lägre koldioxidutsläpp. Däremot är både forskare och politiker överens om är att el från kärnkraft och förnybart båda är väsentligt bättre ur klimatsynpunkt jämfört med fossila bränslen som olja, kol och gas.

”Högre temperaturer i floder, sjöar och hav gör det allt svårare att kyla kärnkraftsreaktorer /.../ Genom att temperaturerna stiger allt snabbare blir kärnkraft allt mindre planerbar.”

Den stora och annalkande svårigheten i dag är den accelererande klimatkrisen, som leder till allt värre extremväder, bränder, torka och översvämningar på många ställen i världen. Högre temperaturer i floder, sjöar och hav gör det allt svårare att kyla kärnkraftsreaktorer. Som Bryntse och Johansson skriver fick hälften av Frankrikes reaktorer stoppas i somras av tekniska problem, men det var lika ofta på grund av för varmt kylvatten. Även svenska reaktorer har fått snabbstoppas av samma anledning. Genom att temperaturerna stiger allt snabbare blir kärnkraft allt mindre planerbar, vilket ofta hänvisas till som ett huvudargument för kärnkraft. Temperaturen stiger dessutom dubbelt så snabbt i Sverige som det globala genomsnittet, vilket gör kärnkraft än mer utsatt framöver.

Om vi ska kunna ha en minimal chans att hålla oss under 1,5 graders uppvärmning visar forskning inom Earth system science att vi behöver följa ”The Carbon Law”, det vill säga halvera våra utsläpp varje decennium. En orsak till att det är så bråttom är att vi riskerar att överskrida så kallade tipping points – exempelvis smältning av istäcken, tinande permafrost och degenerering av regnskogar – som gör att den globala uppvärmningen kan bli självförstärkande. I dag släpper människans aktiviteter globalt ut cirka 40 miljarder ton koldioxid varje år. Detta behöver halveras till 2030. Nya kärnkraftverk tar 15 till 20 år att färdigställa. Om vi börjar i år skulle kärnkraften vara i drift tidigast 2037, kanske inte förrän efter 2042. Tre år senare ska Sverige ha nått netto-noll utsläpp. Detta är en helt orimlig plan.

”En orsak till att det är så bråttom är att vi riskerar att överskrida så kallade tipping points, som gör att den globala uppvärmningen kan bli självförstärkande.”

Samtidigt har åtta av tio svenska vindkraftsprojekt stoppats under förra året, både av politiska skäl och av Försvarsmakten. Dessa stoppade projekt motsvarar 9 TWh, vilket skulle ha ökat den svenska vindkraftkapaciteten med 50 procent! Majoriteten av dessa projekt ligger i det blåsiga södra Sverige där man nu har effektbrist och skenande elpriser. Ofta är det samma politiska partier som säger nej till vindkraft som förespråkar ny kärnkraft. Detta är inte ett ansvarsfullt agerande. 

”Dessa stoppade projekt motsvarar 9 TWh, vilket skulle ha ökat den svenska vindkraftkapaciteten med 50 procent! Majoriteten av dessa projekt ligger i det blåsiga södra Sverige där man nu har effektbrist och skenande elpriser.”

Sen har Bryntse och Johansson helt rätt i att kärnkraft är väsentligt dyrare är sol och vind, per producerad MWh. Enligt en livscykelanalys från Lazard kostar kärnkraft 167 USD per megawattimme (MWh), medan sol- och vindkraft kostar omkring 37 USD/MWh, och skillnaden ökar för varje år. Kärnkraft är alltså i dag fem gånger dyrare än sol- och vindkraft.

Säkerhetsmässigt är kärnkraften ett av de farligaste energislagen vi har, även om vi bortser från risken för en härdsmälta. Slutförvaret är ännu inte löst, och de radioaktiva isotoper vi pratar om behöver cirka 100 000 år för att bli hanterbara och ofarliga för grundvatten och omgivning. Vid en attack från främmande makt, digital eller fysisk, är ett fåtal större kraftverk betydligt mer sårbara än ett resilient system av småskalig vind- och solkraft, kompletterat med olika lagringslösningar.

Även vid normal drift kan marken kring ett kärnkraftverk vara kontaminerad med joniserande strålning i hundratals år efter nedläggning.

Om vi blickar framåt mot 2050 visar allt fler forskningsstudier att det absolut mest resurseffektiva är 100 procent förnybar energiproduktion. En av de mest omfattande studierna, publicerad i tidskriften Cell/Joule, som inkluderar all elektricitet, industri, uppvärmning och transporter visar att redan om 28 år kan vi globalt ha huvudsakligen sol, vind, vatten samt geotermik. Genom att energi genererad av sol, vind och vatten har mycket hög verkningsgrad, kan vi minska energiproduktionen med minst 42 procent jämfört med förbränningsteknik och kärnkraft.

”Genom att energi genererad av sol, vind och vatten har mycket hög verkningsgrad, kan vi minska energiproduktionen med minst 42 procent jämfört med förbränningsteknik och kärnkraft”

Summa summarum:

Om vi snabbt vill minska utsläppen och skapa energi där det behövs, till ett så lågt pris som möjligt bör vi rimligen lägga investeringarna i förnybart. Till detta behövs lokala vätgaslager och batterilösningar. Ju mer förnybart vi installerar, desto mindre behöver vi utnyttja vattenkraften – som då kan användas till balanskraft när det behövs. För varje vindsnurra eller solcellspark vi installerar i Sverige trycker vi dessutom tillbaka kolel från Baltikum, Tyskland och Polen.

Inför söndagens val vill jag fråga våra svenska politiker: Hur vill ni på ett säkert och kostnadseffektivt sätt halvera svenskarnas utsläpp fram till 2030? 

Erik Huss
Geograf med bakgrund i Earth system science och klimatforskning
Vetenskapsjournalist
Affärsutvecklare och vd för Husstainability AB

Källor:
UN hails nuclear as the lowest carbon electricity source (Energy Live News): https://www.energylivenews.com/2021/11/22/un-hails-nuclear-as-the-lowest-carbon-electricity-source/

25-Year Study of Nuclear vs Renewables Says One Is Clearly Better at Cutting Emissions (Science Direct)

Curbing emissions with a new ”carbon law” (Stockholm Resilience Center)

Global Carbon Project

8 av 10 vindkraftsprojekt stoppas – åtgärder behövs (Energiföretagen)

Lazard´s levelized cost of energy analysis – version 15.0

'Unrestricted use' of Dounreay nuclear site in 300 years (BBC)

100% Clean and Renewable Wind, Water, and Sunlight All-Sector Energy Roadmaps for 139 Countries of the World (Cell/Joule)

Läs mer: 

Läs debattartikeln av Göran Bryntse och Thomas B. Johansson

Läs en tidigare replik på debattartikeln

Följ flödet av debatter och repliker på aktuellhallbarhet.se 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.