Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Kärnkraften släpper ut mer koldioxid än sol och vind – och kostar 3000 miljarder kronor mer

Högerpartierna anser att kärnkraften är bra för att den är fossilfri och för att den är planerbar. Inget av dessa påståenden är korrekt. Det skriver två energiexperter och menar att högerns energipolitik baseras på felaktigheter.

Publicerad: 31 augusti 2022, 08:34

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Göran Bryntse, ordförande i Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, och Thomas B. Johansson, professor emeritus i energisystem vid Lunds tekniska högskola, menar att kärnkraften är dyr, opålitlig och farlig.

Foto: Getty images


Nuvarande kampanj för ny kärnkraft är absurd. Dess katastrofala ekonomi borde vara tillräckligt avskräckande. Trots det vill Moderaterna bygga 10 nya reaktorer med en årsproduktion på 130 terawattimmar (TWh), det vill säga mycket stora reaktorer. Högerpartierna anser att kärnkraften är bra för att den är fossilfri (bra för klimatet) och för att den är planerbar. Inget av dessa påståenden är korrekt.

Klimateffekterna måste bedömas ur ett livscykelperspektiv. Kärnkraftens största utsläpp kommer från kärnbränslecykeln, det vill säga uranutvinning, anrikning, avfallshanteringen med mera – inte driften av reaktorer. Begreppet ”Fossilfritt” syftar enbart på det förbrukade bränslet i kraftverket och har liten relevans från klimatsynpunkt. Totalt medför kärnkraften ur ett livscykelperspektiv många gånger större koldioxidutsläpp än förnybar energi. Enligt en oberoende, omfattande studie från Stanforduniversitet (M. Jacobson, 100 % clean renewable energy, Cambridge University Press, 2021) orsakar kärnkraft 9–37 gånger större koldioxidutsläpp per kilowattimme (kWh) än sol och vind. Att ersätta förnybart med så kallad fossilfri kärnkraft innebär alltså också en minskad ambitionsnivå i klimatarbetet.

”Kärnkraft orsakar 9–37 gånger större koldioxidutsläpp per kilowattimme än sol och vind.”

Planerbarhet är ett märkligt och lite närsynt begrepp. Alla kraftverk drabbas av avbrott i produktionen av olika slag. Låt oss ge två aktuella exempel på kärnkraftens behov av att verka i ett fungerade elsystem:

1. Kärnkraftverket Ringhals 3 stängdes av för reparation i april 2021 och planerade för återstart den 20 juni. Återstarten sköts sedan upp flera gånger och planerades till den 27 augusti, 28 augusti, 29 augusti, 30 augusti och 31 augusti. Därefter planerades återstarten till den 3 september, 4 september och 5 september. Full produktion uppnåddes på kvällen den 6 september.

2. I kärnkraftverket Forsmark 1 planerade man den 4 maj ifjol att reparera en ventil och därför minska effekten under sex timmar den 29 maj. Den 24 maj beslöts att testa ventilen och därefter reparera en generator. Återstart planerades den 8 juni. Den 5 juni planerades återstarten av generatorn den 13 juni för att senare planeras till den 23 juni och till sist återstart och produktion den 30 juni. 

Antalet oplanerade snabbstopp av reaktorer i Sverige 1993–2009 utgjorde 191 stycken, enligt den senaste statistiken på nätet (Riksdagens utredningstjänst den 22 juni 2011). I Frankrike är nu bara cirka hälften av reaktorerna i full gång, på grund av tekniska problem. Det har bidragit till EU:s hittills högsta elpriser. 

”I Frankrike är nu bara cirka hälften av reaktorerna i full gång, på grund av tekniska problem. Det har bidragit till EU:s hittills högsta elpriser.”

Kärnkraften, liksom vindkraften, måste dock ses i sitt sammanhang. Driftsäkerheten i det svenska och europeiska elsystemet upprätthölls alltså av systemet i sin helhet. På samma sätt tas vindkraftens fluktuationer om hand och i takt med att vindkraften står för en allt större andel av produktionen behöver åtgärderna för detta stärkas genom investeringar i förskjutning av last från höglasttimmar, genom investeringar i pumpkraft samt genom investeringar i lagring av el genom produktion av vätgas vid vindrika tillfällen och användandet av denna för elproduktion vid vindfattiga tillfällen, genom investeringar i batterier med mera.

Enligt amerikanska bedömningar från välrenommerad finansexpertis, till exempel Lazard ́s levelized cost of energy analysis från oktober 2021, medför nya kärnkraftsreaktorer merkostnader jämfört med sol- och vindkraft på minst 300 miljarder kronor per reaktor under livstiden. Sverige ska alltså enligt Moderaterna betala minst 3000 miljarder extra för att bygga ny kärnkraft i stället för förnybar energi.

”Sverige ska alltså enligt Moderaterna betala minst 3000 miljarder extra för att bygga ny kärnkraft i stället för förnybar energi.”

Högerblocket vill också satsa på små modulära reaktorer, SMR, som ska byggas i fabrik på löpande band och monteras på olika reaktorlägen. Detta hoppas man ska minska kostnaderna. Enligt en utredning av tyska Ökoinstitut behövs det dock en massproduktion på flera tusen enheter för att påtagligt reducera kostnaderna. Det är knappast rimligt ens ur marknadssynvinkel. Utvecklingsarbete pågår dock. Att tro att man kan slutföra detta i tid för att nämnvärt bidra till minskade utsläpp i det tidsperspektiv klimatet kräver förefaller minst sagt optimistiskt.

Lägg därtill att ingen av de reaktorer som nu byggs i Västeuropa har byggtider, från planering till drift, under femton år. Koldioxidutsläppen behöver minskas fortare än så. Som kontrast står investerare på kö med redan inlämnade ansökningar för att de närmaste åren bygga kapacitet att producera flera hundra TWh/år i havsbaserad vindkraft.

”Som kontrast står investerare på kö med redan inlämnade ansökningar för att de närmaste åren bygga kapacitet att producera flera hundra TWh/år i havsbaserad vindkraft.”

Senaste exemplet på kärnkraftens farlighet är kriget i Ukraina där kärnkraftverket Zaporizjzja hamnat i stridslinjen. Ryska militärer hotar nu i utpressningsförsök att framkalla ett haveri.

Vår slutsats är att högerns energipolitik baseras på felaktigheter och inte kan läggas till grund för energi-, klimat- och säkerhetspolitiken.

Göran Bryntse
Teknologie doktor samt ordförande i Sveriges Energiföreningars Riksorganisation, SERO

Thomas B. Johansson
Professor emeritus i Energisystem vid Lunds Tekniska Högskola

Källor:
Moderaternas kärnkraftspolitik
Lazard ́s levelized cost of energy analysis
Oeko-Institute: What to expect from Small Modular Reactors (SMR)
Ökoinstitut

Repliker:
Tomas Kåberger: Liten skillnad i koldioxidutsläpp mellan kärnkraft och förnybart – men stor skillnad i ekonomi
Erik Huss: Kärnkraft är bra – men förnybart är bättre!
Följ debattflödet i Aktuell Hållbarhet 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.