måndag25 september

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Kemiindustrin måste fasa ut användningen av fossila råvaror”

Innovations- och kemiindustrierna står redo med enorma investeringar för att ställa om, från beroendet av fossila råvaror, till en hållbar produktion. För att det ska bli verklighet krävs el, tillstånd och återvunna kolatomer. Det skriver Nils Hannerz, näringspolitisk chef på IKEM och vädjar till regeringen om en politik som möjliggör för industrin att sluta kolets kretslopp.

Publicerad: 22 juni 2023, 09:19

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Det är dags att gå från en linjär till en cirkulär ekonomi för kolatomerna– IKEM:s medlemsföretag har redan i dag de tekniska lösningarna som kräv

Foto: Bengt säll


När vi pratar om klimatförändringarna och de åtgärder som behöver vidtas för att minska vår klimatpåverkan, så handlar det oftast om att minska användningen av fossila bränslen i transport- och energisektorn. Men det finns en stor blind fläck i klimatdebatten som måste få mer uppmärksamhet av politikerna, nämligen råvarufrågan.

Behovet av mer fossilfri el – sol, vind, vatten och kärnkraft är väl känt. Liksom att vi behöver sluta tanka våra bilar med bensin och diesel. Däremot är det inte många som känner till att en del av den olja och gas som pumpas upp ur jorden används som råvara i kemiindustrin. Oljan innehåller kol och det är kolatomerna som är byggstenarna till allt kemiindustrin producerar.

Många känner inte till att en del av den olja och gas som pumpas upp ur jorden används som råvara i kemiindustrin.

Kemiindustrin ligger tidigt i värdekedjan och tillverkar insatsvaror som är nödvändiga i den övriga industrin. Utan dessa varor blir det varken solceller, cykeldäck eller vaccinsprutor. För att nå klimatmålen så måste kemiindustrin fasa ut användningen av de fossila råvarorna och ersätta dem med fossilfria alternativ. Samtidigt beräknas efterfrågan på kolatomer fördubblas under de närmsta 25 åren då jordens befolkning växer och allt fler hävs ur fattigdom. Såvarifrån ska framtidens fossilfria råvaror komma?

IKEM:s medlemsföretag har redan i dag de tekniska lösningarna som krävs: Vi kan göra nya material av textil- och plastavfall, biobränsle av skogsrester och spillvirke, vi kan till och med göra nya material av infångad koldioxid. Alla dessa saker innehåller nämligen kol. Omställningen är möjlig när industrin får el, tillstånd och en säkrad försörjning av kolatomer.

Teknikskiftet kräver stora investeringar, och våra medlemsföretag står redo att göra dessa. Nu krävs en politik som banar vägen. Vi behöver sluta kolets kretslopp så att vi även i framtiden kan tillverka läkemedel, mobiltelefoner och vindkraftverk.

IKEM – Innovations- och kemiindustrierna i Sverige vädjar nu till regeringen om en klimatpolitik för framtidens råvaruförsörjning:

Säkra industrins råvara med ett bättre regelverk

Industrin möter i dag krångliga regelverk kring vad som definieras som avfall, när varor blir avfall och när varor slutar vara avfall. Vi behöver gå från en linjär till en cirkulär ekonomi så att industrin kan återvinna mer avfall och fler kolatomer. För att möjliggöra kretslopp där kolatomer kan tas tillvara genom avfall, koldioxidinfångning och biobaserade källor så måste regeringen göra en övergripande analys av de hinder som finns och vilka åtgärder som behöver vidtas. Myndigheterna måste också ta fram tydliga vägledningar kring hur regler bör tolkas och tillämpas i praktiken. Företag ska inte behöva vänta eoner av tid för att få veta vilka råvaror de kan få använda. Reglerna för att återvinna kol ur koldioxid (CCU) behöver bli klara, det är rimligen bättre med återvinning av kol än deponi.

Återvinn kolatomerna

Vi måste sluta slösa på redan utvunna kolatomer genom att återvinna kolet i koldioxid. Det finns i dag tekniker för att fånga in, lagra (CCS) och återvinna (CCU) kolet i utsläppen. Klimatet gör ingen skillnad mellan biobaserad och icke-biobaserad koldioxid, det borde inte politiken heller göra. Regeringen bör utvidga Energimyndighetens uppdrag från att vara kompetenscenter inom Bio-CCS till att också omfatta all CCS och CCU. Vi måste kunna göra mer av de kolatomer som redan utvunnits ur olja och gas.

Det samma gäller kolatomerna i plast. Svensk kemiindustri har länge projekterat att bygga en anläggning där plastavfall kan bli till industriell råvara. Detta har varit känt länge och staten har gett vissa planeringsstöd genom Industriklivet. Nu hotas investeringarna av brist på el till Västsverige – vilket är skandal. Både avfallsbranschen och kemibranschen vill att samhället slutar elda plast och i stället använder plasten som en ny råvara. Statens senfärdighet hotar nu detta genom att den inte tagit underlag och remissvar på allvar.

Ersätt avfallsförbränningen med industrins energi

Det finns stor potential att tillvarata restvärme från industriella processer, bland annat i de lokala fjärrvärmenäten. Regeringen måste ställa krav på analys av möjlig värmeåtervinning innan nya projekt för produktion av värmeenergi godkänns. Att ersätta avfallsförbränningen med restvärme skulle dels minska koldioxidutsläpp från förbränning, dels innebära att industrin kan använda avfallet för att göra nya produkter.

Det är dags att gå från en linjär till en cirkulär ekonomi för kolatomerna. Kemiindustrin är redo för omställning. Nu måste politiken öppna ögonen för råvarufrågan.

Nils Hannerz

Näringspolitisk chef på IKEM

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev