Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Klimatdeklarationerna missar en stor del av byggsektorns utsläpp

Schaktmassor, grunder och fyllnadsmaterial borde också få miljökrav och inkluderas i klimatberäkningar. Dessutom måste återvinningsgraden av överskottsmaterial i samband med utbyggnaden av bostäder, kontor, industri, vägar och övrig infrastruktur öka påtagligt. Den nya lagstiftningen om klimatdeklarationer är inte tillräcklig, skriver Christer Otterström, vd för Hummeltorp.

Publicerad: 26 juli 2022, 08:20

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Christer Otterström, vd för Hummeltorp, vill se ökade krav på klimatdeklaration och återvinning i byggsektorn.

Foto: Elin Selin


Ämnen i artikeln:

ByggbranschenÅtervinningCirkulär EkonomiKlimatpolitikEnergimyndigheten

Den 28 juli har mänskligheten gjort av med årets budget av förnybara resurser, då inträffar den så kallade Overshoot Day. Det innebär att från den dagen fram till årsskiftet så lever mänskligheten på lånade naturtillgångar. För att jordens resurser ska räcka till kommande generationer krävs det att vi ställer om till en hållbar cirkulär konsumtion och återvinner mer.

Sverige ligger långt fram i miljö- och hållbarhetsarbete och såväl näringsliv som politiken tar stort ansvar. Men det räcker inte. För även det som inte syns finns – och spelar roll. 

Enligt en rapport från IVA indikerar beräkningar att den totala klimatpåverkan från byggprocesser i Sverige uppgår till cirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, fördelat på cirka 4 miljoner ton på husprojekt och 6 miljoner ton på anläggningsprojekt. Det är i samma storleksordning som utsläppen från alla personbilar Sverige, och mer än vad alla lastbilar och bussar genererar.

”Det är i samma storleksordning som utsläppen från alla personbilar Sverige, och mer än vad alla lastbilar och bussar genererar.”

Lagstiftningen kring miljö- och klimatberäkningar handlar fortfarande mest om det som byggs och är synligt ovan jord. Miljö- och klimatcertifierade fastigheter i all ära, men det är bara toppen av isberget. Schaktmassor, grunder och fyllnadsmaterial borde också få miljökrav och inkluderas i klimatberäkningar. Dessutom måste återvinningsgraden av överskottsmaterial i samband med utbyggnaden av bostäder, kontor, industri, vägar och övrig infrastruktur öka påtagligt.

Återvinningen är viktig så att inte nya onödiga utgrävningar av sand och grus samt nya dagbrott för sprängsten behöver utökas i vår känsliga natur, för att utvinna icke förnyelsebara naturresurser. I dag transporterar man ofta schaktmassorna från byggarbetsplatsen till avsides belägna deponier. Fyllnadsmaterialen till byggnationen hämtas sedan från en ofta avsides grus- eller bergtäkt.

Återvinning kan ofta ske inom avsevärt kortare avstånd än deponier och grus eller bergtäkter. Eftersom återvinningsanläggningar dessutom hanterar både schaktmassorna (avfallet) och fyllnadsprodukterna (sand, grus, kross, jord, etcetera) kan man i kombination med rimlig transportlogistik avsevärt sänka koldioxidutsläppen. 

Sand och grus är jordens naturliga vattenfilter som skapar nytt grundvatten. Även bergsprängning påverkar därför ofta grundvattenströmmar och grundvattnet. Det är lika viktigt att avsevärt minska utökningen av deponier i vår känsliga natur. Deponier innebär ofta risk för miljön, grundvatten och för den biologiska mångfalden.

Delegationen för cirkulär ekonomi har grundats av regeringen och har uppdraget att stödja arbetet med att ställa om hela Sverige till en cirkulär ekonomi. Det betyder att vi inte ska slösa med våra resurser, använda dem flera gånger. Men av de material inom anläggningsindustrin som säljs i Sverige i dag så utgör återvunna material bara en bråkdel, enligt en rapport från Expertgruppen för Cirkulär Anläggningsindustri som är kopplad till Delegationen för cirkulär ekonomi. 

I juli ifjol beslutade riksdagen om en ny lagstiftning som innebär att byggherrar ska beräkna och redovisa den klimatpåverkan som uppstår vid uppförande av en ny byggnad i en klimatdeklaration. Deklarationen omfattar de växthusgasutsläpp som uppstår under byggskedet (uttag av råvaror, tillverkning av byggprodukter, arbete på byggarbetsplatsen och transporter). Det är ett steg på vägen men med den nya lagstiftningen kommer vi inte alls att nå i målet att se klimatkostnaden för hela byggprocessen.

Regeringen har också givit Boverket i uppdrag att kartlägga och analysera hur återanvändning och återvinning av byggnadsverk, byggnadsdelar och byggmaterial kan förbättras och hur cirkulärt byggande kan främjas. Ett jätteviktigt uppdrag, men dessvärre går utvecklingen allt för långsamt.

I dag täcker Sveriges klimatlagstiftning bara toppen av isberget – även det som inte syns under marken bör kravställas och mätas. Och fler måste återvinna mer material. För även om det inte syns, så finns det och påverkar. 

Christer Otterström
vd, Hummeltorp

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.