måndag27 mars

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Klimatet har inte råd att vänta på politiska låsningar

Regeringen bjöd nyligen in till nya breda energipolitiska samtal som ska äga rum efter valet. Ambitionen är god, men att i brinnande klimatkris vänta på att politiken ska komma överens har ingen råd med, skriver Jonas Gustavsson och Henrik Tegnér på Afry.

Publicerad: 11 juli 2022, 07:49

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Jonas Gustavsson, vd och koncernchef Afry, och Henrik Tegnér, strategi- och hållbarhetschef Afry. Foto: Afry


Ämnen i artikeln:

Politik

Världen behöver ren energi för att ställa om till ett hållbart samhälle. Om Sverige ska nå målsättningen om netto noll-utsläpp till år 2045 behöver vår elproduktion fördubblas. 

Förutom att Sverige är världsledande med en elförsörjning som nästan uteslutande vilar på fossilfri energi, så har vi också en stolt tradition av innovationskraft. Nytänkande entreprenörer och konkurrenskraftiga företag har tagit Sverige dit där vi är idag – en pionjär i klimatomställningen. 

Historiskt var staten i många fall initiativtagare till de stora tekniksprången inom energisektorn – såsom utbyggnaden av vatten- och kärnkraften och det svenska elnätet. Staten hade dock omöjligt kunnat uppmuntra eller initiera dessa disruptiva teknologiskiften utan företagens framdrift och tekniska innovationer. I takt med marknadsekonomins utveckling har statens roll förändrats – idag borde man agera möjliggörare och regelsättare genom att främja marknadens dynamik, riva hinder och möjliggöra ett sunt innovationsklimat och framtida teknikskiften.

”Trots det kretsar mycket av energidebatten kring särlösningar för specifika teknologier och förslag som bättre skulle höra hemma i en planekonomi.”

Trots det kretsar mycket av energidebatten kring särlösningar för specifika teknologier och förslag som bättre skulle höra hemma i en planekonomi. Att intervenera genom ryckiga och för snäva politiska beslut skapar osäkerhet för såväl energibranschen som industrin, och lägger en våt filt över innovationer och investeringsklimatet för företagen.

Ska vi klara klimatkrisen krävs akuta åtgärder och enorma investeringar – Sverige har varken råd att låsa sig fast vid diskussioner om teknikval eller att vänta på att politikerna ska komma överens. För AFRY är det självklart att näringslivet, forskningen och politiken samverkar kring den gröna omställningen – det är företag och människors innovationskraft som är de verkliga drivkrafterna för samhällets omställning.

Teknik slår som sagt politik, och staten gör bäst i att agera möjliggörare. Den rapport vi presenterar idag innehåller tio policyrekommendationer för att energisektorns innovationskraft ska frigöras och accelerera omställningen till ett hållbart samhälle. Nedan listar vi ett urval av förslagen. 

1. Inför stabila och teknikneutrala regleringar för kraftproduktion. Det finns inga motsättningar mellan de olika energislagen i en värld där vi behöver så mycket ren el som möjligt och där mer och mer ska elektrifieras. För att nå netto-noll utsläpp behöver vi flera kraftslag i en optimal mix. Staten bör därför införa teknikneutrala och långsiktiga regleringar och målsättningar där ny kraftproduktion uppmuntras, och befintlig kraftproduktion kan utvecklas. 

2. Effekthöj vattenkraften. Den pågående nationella planen för omprövning av vattenkraft riskerar att leda till betydande förluster av effekt och reglerbar kraft. Staten måste ta ett samlat ansvar för att ambitionerna om maximalt 1,5 TWh effektförlust säkerställs, och säkra ett långsiktigt ramverk för att effekthöja befintliga vattenkraftverk där så är möjligt. Beräkningar visar att befintlig vattenkraft kan effekthöjas med cirka tio procent. 

3. Främja ett nytt regelverk för vätgas. För att understödja den tekniska utvecklingen av vätgas behöver incitament skapas som gör det möjligt för vätgasanläggningar att balansera kraftsystemet, bland annat genom en tydlig ekonomisk struktur såsom tariffer, reglering av intäkter och tydlig beskattning. 

4. Korta och förbättra tillståndsprocesserna. I dag är tillståndsprocesserna alldeles för långsamma och oförutsägbara – allt för få ansökningar godkänns. Sverige behöver öka takten för att möta den förväntade efterfrågan. Här finns intressanta tankar inom EU kring så kallade go-to areas, utpekade områden som är förhandsgranskade och där mycket förenklade tillståndsprocesser skulle gälla.

5. Tillsätt en målkonfliktsutredning. Vid nyetablering av industriföretag som skulle kunna bidra i klimatomställningen, framgår ofta konflikten mellan lokala miljöintressen och långsiktiga klimatmål. Vi menar att bägge sidor ska beaktas, men att relationen måste bli tydligare. Vi föreslår därför att en statlig utredning går till botten med vilka intressen som ska prioriteras och att utredningen får i uppdrag att föreslå hur klimatomställningen ska få företräde i omställningsarbetet. Även andra intressen som ofta står i konflikt med intressen i energiinfrastrukturen, exempelvis militära, bör beaktas. 

”Låt tekniken trumfa politiskt käbbel”

Låt tekniken trumfa politiskt käbbel – låt fokus för det energipolitiska samtalet ligga på hur vi främjar innovationskraften i energisektorn och hur staten kan agera här och nu. Först då har vi på allvar möjlighet att producera tillräckligt mycket ren energi för att nå våra klimatmål. Näringslivet står redo att släppa loss innovationskraften och fortsatt leda vägen till ett hållbart samhälle. 

Jonas Gustavsson
vd och koncernchef, Afry

Henrik Tegnér
strategi- och hållbarhetschef, Afry

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Politik

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev