Klimatkrisen kräver genomgripande förändringar inom byggbranschen

Bygg- och fastighetssektorn står för en femtedel av klimatutsläppen i Sverige och orsakar även stora utsläpp i andra länder. Sedan 90-talet har utsläppen från byggande och renovering inte ändrats nämnvärt. Nu är det hög tid att saker börjar hända.

FN:s klimatpanel konstaterade redan för flera år sedan att det skulle krävas ”skyndsamma och genomgripande förändringar vars motstycke saknas i historien”, för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

Trots dessa glasklara besked verkar insikten fortfarande inte ha sjunkit in hos stora delar av byggbranschen. Nyligen släppte FN:s klimatpanel ännu en rapport, som beskrivs som en kod röd för mänskligheten. Beskedet är att vi har fem år på oss att se till så att vi håller den globala uppvärmningen inom 1,5 grader.

När behovet av handling är som störst, tycks det dessvärre finnas en utbredd liknöjdhet hos industrin. Byggbranschen har tagit fram en färdplan för att bli klimatneutral till 2045, men som tyvärr inte har lett till några större förändringar. Cementa, som är en av Sveriges största utsläppare, har en vision om att producera cement för klimatneutral betong år 2030. En sådan målsättning behövs absolut, men den förmår knappast trolla bort de många miljoner ton koldioxid som enbart fabriken i Slite skulle hinna släppa ut fram till dess att visionen eventuellt skulle bli verklighet. Idén om grön betong kan inte användas som ursäkt att köra på i gamla hjulspår. 

Den sårbarhet som blottats av Cementakrisen måste bli en väckarklocka. En omställning till hållbart byggande handlar bland annat om att frigöra sig från beroendet av cement och gå över till mer hållbara material. Vi behöver använda rätt material på rätt plats och ersätta betong med andra material där det går.

Att minska klimatpåverkan från bygg- och fastighetssektorn handlar både om att minimera behovet av att bygga nytt, och att minska klimatpåverkan från det som är nödvändigt att bygga. Det krävs att branschen tar steget från fåtaliga pilotprojekt till industriell skala. Återbruk och återvinning måste vara norm redan från början.

Sverige är bra på innovationer, men behöver ta kliv framåt vad gäller kommersialisering och uppskalning. Regeringen har beslutat om gröna krediter, ett helt nödvändigt steg i rätt riktning. I förlängningen vill Miljöpartiet se en grön investeringsbank. Nästa år införs krav på klimatdeklarationer för alla nya byggnader, ett annat steg åt rätt håll, men det räcker inte. 

Framåt vill vi: 

Främja lokaldelning och underlätta omvandling från exempelvis kontor till bostäder.

Införa en maxgräns för hur stor klimat- och miljöpåverkan en ny byggnad får ha under hela sin livscykel, och införa styrande gränsvärden i klimatdeklarationerna. 

Växla upp återanvändning av byggkomponenter och återvinning av byggmaterial till en industriell skala.

Sätta som nationellt mål att minst hälften av alla flerbostadshus 2025 ska byggas med trästomme.

När företag, politiker och andra aktörer utformar nya åtgärder för klimatomställningen bör de ta för vana att ställa sig frågan: Är detta exempel på en ”skyndsam och genomgripande förändring vars motstycke saknas i historien”? Blir då svaret nej, är åtgärden helt enkelt inte tillräcklig. Det krävs mer, och det måste ske nu.
Amanda Palmstierna
talesperson för cirkulär ekonomi (MP)

Emma Hult,
bostadspolitisk talesperson (MP)

Karolina Skog
ekonomiskpolitisk talesperson (MP)