Klimatlyft för skolan är nyckeln till Parisavtalet

I morgon är det Parisavtalets femårsdag. Men trots världens löften om att begränsa den globala upphettningen är vi långt ifrån de skarpa utsläppsminskningar av växthusgaser som krävs för att nå målen. I stället går vi mot över tre graders upphettning inom våra barns livstid, vilket är minst sagt katastrofalt.

Redan nu påverkas barn och unga kraftigt av klimatförändringar, såväl fysiskt som psykiskt. I Sverige påverkas barn och unga starkt av information om klimatet.

En ny Novusundersökning på uppdrag av Våra barns klimat visar att bara hälften av unga mellan 12 och 18 år känner sig hoppfulla inför framtiden när det gäller att lösa jordens klimatproblem på ett bra sätt. Undersökningen visar också att sex av tio unga är oroliga för klimatförändringarna och av dessa pratar en sjättedel inte med någon om sin oro. Våra unga bär en enorm tyngd på sina axlar: att vuxna inte gör tillräckligt för att skydda deras framtid.

För att Parisavtalets mål ska bli verklighet krävs ett tryck från allmänheten på konkret politisk handling och en förväntan på omfattande åtgärder för att ställa om. Det poängteras i artikel 12 i Parisavtalet som handlar om att stärka klimatundervisning, praktiskt lärande, samt öka allmänhetens medvetenhet, deltagande och tillgång till information om avtalet.

I höstas kom Naturvårdsverkets utredning, Sveriges möjligheter och förutsättningar för genomförande av Parisavtalets artikel 12. Den ska ligga till grund för en eventuell framtida strategi för allmänhetens medverkan i klimatomställningen. En sådan strategi är högst nödvändig för Sveriges klimatomställning. Drygt två miljoner av Sveriges allmänhet befinner sig i förskola och skola – våra barn och unga – därför är skolan central i klimatsatsningar riktade till allmänheten.

En av Naturvårdsverkets huvudrekommendationer är att rusta lärarna för ungas engagemang för klimatet. Det är en bra utgångspunkt men bör breddas så att skolorna har ett brett perspektiv kring klimatutmaningen. Därför föreslår vi ett klimatlyft för skolan där:

Kompetensutveckling ges till alla grundskolelärare och lärarstudenter. En nationell satsning för att ge alla lärare de verktyg de behöver för barns lärande och mående kopplat till klimatfrågan, med fokus på att ta tillvara ungas engagemang bortom individuella vardagshandlingar. 

Alla Sveriges skolor uppmanas att ta ett helhetsgrepp om klimatet. Det innebär bland annat att ta fram strategier för att hantera ungas oro för klimatet och ta vara på deras engagemang, kompetenshöja lärare och annan personal, samt agera för att få ner de egna utsläppen. 

Genom ett nationellt klimatlyft får elever hjälp att hantera klimatoro, lärare får praktiska verktyg att stötta klimatoroliga barn och skolor visar att de är redo att möta engagemang genom att bidra konkret till klimatomställningen.

I dag ingår utbildning om klimatet i det övergripande ramverket lärande för hållbar utveckling. Men hur undervisningen ser ut i praktiken är oklart då nationell uppföljning saknas. Här är ett nationellt klimatlyft lösningen.

Redan i dag finns liknande satsningar på området. Exempelvis har Nya Zeeland tagit fram ett klimatprogram för fjärdeklassare, där barns psykiska mående bemöts i samband med klimatundervisningen. Och i Göteborg görs nu ett regionalt klimatlyft, med kompetensutveckling för skolledare, pedagoger och elever inom FN:s globala mål, med fokus på klimatet.

Vi hoppas att utbildningsminister Anna Ekström och miljö- och klimatminister Isabella Lövin använder Naturvårdsverkets utredning som ett startskott till ett gemensamt och nationellt klimatlyft för skolan. På så sätt kan Sveriges nå sina klimatmål och ge hopp åt våra unga. Låt ett klimatlyft för skolan bli grundsatsningen på artikel 12 som i sin tur kan ge ett framgångsrikt Parisavtal.

Låt oss tillsammans möjliggöra för en skola som tar klimatkrisen på allvar.

Frida Berry Eklund,
talesperson och verksamhetsledare, Våra barns klimat (tidigare Föräldravrålet)

Kajsa Kramming,
PhD kulturgeografi, Uppsala universitet

Kata Nylén,
psykolog och grundare av Klimatpsykologerna