Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag29.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Klimatmålen förutsätter en tillståndshantering med effektivare processer och ökad kompetens

Priortera bland miljömålen, strömlinjeforma tillståndsprocessen för förnybara energianläggningar och anpassa tillämpning och process till företagares och investerares villkor. Det är tre övergripande råd från Cirio Advokatbyrå till den särskilda utredare som sak se över lagstiftnigen så att klimatpolitiska ramverket får genomslag.

Publicerad: 23 Juni 2020, 13:25

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Fredrik Morfeldt, Maria Hanbo och Jörgen Möller, Energigruppen på Cirio Advokatbyrå ger tre råd till den en särskild utredare som ska göra en översyn av relevant lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.

Foto: Cirio Advokatbyrå


För att kunna nå Sveriges långsiktiga mål om fossilfrihet krävs stora insatser från såväl det offentliga som näringslivet. Som affärsrådgivare och advokater i Cirios energigrupp ser vi dock ofta hur omställningen till ett fossilfritt samhälle försvåras, förhindras och fördyras av miljöbalken och dess nuvarande tillämpning. Vi välkomnar därför att regeringen nu, efter det att den Klimatpolitiska vägvalsutredningen är överlämnad och remissbehandlad, tillsatt en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av relevant lagstiftning så att det klimatpolitiska ramverket får genomslag.  Ett första delbetänkande ska redovisas senast den 1 december 2020. 

Utifrån vår erfarenhet av den verklighet som möter många av våra klienter inom den förnyelsebara delen av energisektorn menar vi att utredningen måste titta särskilt på följande tre frågor: 

För det första, prioritera bland miljömålen. I debatten framhålls ofta att klimathotet utgör ett överordnat mål. Detta återspeglas dock inte i miljöbalken, som skyddar en lång rad likställda intressen. I praktiken får etableringen av förnybara energianläggningar och den klimatvinst dessa medför ofta helt eller delvis stå tillbaka för andra konkurrerande intressen, såsom djur, växter, renskötselrätten, friluftslivet och kulturminnen. Dessa intressen är såväl angelägna som skyddsvärda. Men om politikerna menar allvar med att klimathotet utgör ett överordnat mål måste detta även få genomslag i lagstiftningen. Det kan i så fall exempelvis vara nödvändigt att acceptera en något större lokal miljöpåverkan för att minska den globala klimateffekten. Miljöbalken bör därför ange hur tillståndsmyndigheter och andra ska hantera situationer där olika intressen som skyddas av miljöbalken kommer i konflikt med varandra. 

För det andra, strömlinjeforma tillståndsprocessen för förnybara energianläggningar. Klimateffekterna av en och samma verksamhet prövas i praktiken ofta i flera separata processer. Miljökonsekvenserna av en biogasanläggning prövas exempelvis både i kommunens detaljplaneärende och av länsstyrelsen i miljötillståndsärendet. Miljökonsekvenserna av kraftledningar prövas som utgångspunkt av Energimarknadsinspektionen, separat från den elproducerande verksamheten. Dessa parallella förfaranden strider mot ett av miljöbalkens huvudsyften om en samlad prövning av miljökonsekvenser. Samtidigt ökar osäkerheten för verksamhetsutövare och gör att det tar längre tid och blir dyrare att få de tillstånd som krävs. För att säkerställa att miljökonsekvenser prövas gemensamt och i ett sammanhang – och därmed också minska osäkerheten för enskilda verksamhetsutövare som försöker göra skillnad gällande klimatmålen – bör miljökonsekvenser från en viss verksamhet så långt som möjligt prövas gemensamt, t.ex. inom ramen för ett tillståndsärende enligt miljöbalken. Denna prövning bör därefter vara bindande i efterkommande processer. 

För det tredje, anpassa tillämpning och process till företagares och investerares villkor. Omställningen till förnybar energiproduktion kräver mycket stora investeringar. Sverige måste därför erbjuda investerare förutsebara, effektiva och rättssäkra tillståndsprocesser. Vi ser återkommande tillstånd och tillståndsvillkor som är oförenliga med den kommersiella verkligheten eller som i värsta fall är direkt omöjliga att efterleva. Olika tillståndsmyndigheter fattar också ofta olika beslut i likvärdiga ärenden, särskilt i förhållande till mer komplexa anläggningar. Detta försvårar inte bara energiomställningen utan strider mot grundläggande krav på rättssäkerhet. För att komma tillrätta med detta behöver tillståndsmyndigheternas juridiska, tekniska och kommersiella kompetens förstärkas. Vissa komplexa ärenden och verksamheter bör samlas till en eller ett fåtal dedikerade tillståndsmyndigheter, som därmed kan bygga upp den expertis som krävs för konsistenta och rättssäkra beslut. 

Vi ser fram emot att följa, och om möjligt bidra till, utredningens arbete och resultat. Om ovanstående punkter tillgodoses finns det goda förutsättningar att svensk klimat- och miljölagstiftning verkligen kan bidra till att klimatmålen uppnås. 

Jörgen Möller,
Partner, Cirio Advokatbyrå

Maria Hanbo,
Managing Associate, Cirio Advokatbyrå

Fredrik Morfeldt,
Senior Associate, Cirio Advokatbyrå

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.