Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Klimatmaxa Nato!

Sverige överger nu två århundraden av alliansfrihet. Det är rimligt att vara kritisk mot processen, men oavsett ingångsvärden också nödvändigt att förhålla sig till den nya verkligheten. Inte minst vi som förstår att det akuta klimathotet och den begynnande sjätte massutrotningen är existentiellt avgörande för hela vår gemensamma framtid bör göra det bästa av Nato-medlemskapet, skriver Mattias Goldmann,

Publicerad: 17 maj 2022, 12:13

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Mattias Goldmann

Foto: ANNA W THORBJORNSSON


Ämnen i artikeln:

KlimatutsläppKlimatanpassning

När nu Sverige och Finland bestämt sig för att söka medlemskap i Nato, bör vi fokusera på hur nyttan blir störst. Inte bara för vår egen kortsiktiga militära säkerhet, utan också för vår långsiktiga gemensamma framtid, som är minst lika hotad. 

På klimatområdet har Nato tagit initiativ och beslut som Sverige bör lyfta fram, följa upp och successivt stärka, i linje med klimatlagen som ålägger regeringen att föra en politik som utgår från klimatmålen. Därtill finns det delar som hjälper oss att nationellt skärpa klimat- och hållbarhetskraven på vår svenska försvarsmakt. De har återkommande fått undantag från regler som gäller resten av samhället, men att få undantag från Natos hållbarhetsregler är otänkbart. 

Fem centrala områden där Nato kan användas i klimatarbetet är:

1. Påskynda energiomställningen. Vi har nu insett att beroendet av rysk gas och olja är en betydande säkerhetsrisk, men även inhemska anläggningar för elproduktion är sårbara om de är få och koncentrerade. Sedan drygt tio år ska Nato Smart Energy, med expertis från medlemsländer och företag, bidra till en mindre sårbar energisektor. Partners ska konsultera Nato om energisäkerhet, dela information och samarbeta regionalt. Därtill bör medlemsländernas egen energisektors sårbarhet successivt minska, med stöd av Natos energisäkerhetscenter i Vilnius, Litauen. 

Ett konkret exempel är att Nato 2007 inledde sitt arbete med att stimulera vindkraft längs Atlantkusten från Marocko till Senegal, med vinddata, teknisk expertis och kapacitetsuppbyggnad. Vindkraften, anger Nato, kan lagras som vätgas, till nytta för klimatet men också en inkomstkälla för regionen och en grund för ökad stabilitet. Denna proaktiva, konstruktiva syn på vindkraft har inte alltid präglat svenskt försvar.

2. Vidga säkerhetsbegreppet. Nato anger att partnerländer länge listat miljömässig säkerhet som en topprioritet, med önskan att samverka kring dessa aspekter bortom landgränserna. I juni 2021 antog Nato sin Climate Change and Security Action Plan som slår fast att klimat ska integreras i Natos militära och politiska agenda, med målet att Nato ska vara den ledande internationella organisationen avseende förståelse för, och anpassning till, klimatets säkerhetspolitiska dimension. En årlig klimat- och säkerhetsanalys ska göras, till grund för hur Nato hanterar tillgångar, anläggningar och insatser. Det ska också integreras i stödet till civilsamhället i prioriterade regioner, samt i Natos forskningsstöd.

3. Stärk katastrofstödet. Nato bistår både i att förebygga översvämningar och bränder, och att ge katastrofhjälp om det ändå händer. Detta sker främst genom deras Euro-Atlantic Disaster Response Coordination Centre (EADRCC), som verkat i över femtio år, till en början främst vid jordbävningar. Att involvera militären är alltid grannlaga, men med kraftigt stigande behov i klimatförändringarnas kölvatten kan en ökad fokusering på detta från Natos sida trots allt vara välkommet. För den som ser kravet på 2 procent av BNP som svårsmält bör det vara särskilt välkommet att en högre andel av medlen går till annat än militärt försvar i dess snävaste definition.

4. Dela data. Mycket av Natos forskning kan vara relevant i arbetet för klimat och biologisk mångfald, till exempel arbetet de gjort kring klimatförändringar i arktisk miljö. Ett konkret exempel är att kunskap från Natos maritima center i Italien om hur sonarsystem påverkar marint liv har lett till en Code of Conduct för bättre skydd – men det mesta känner vi säkert inte ens till. Här bör Sverige, med vår starka offentlighetsprincip, vara pådrivande för att systematiskt granska vad som kan bidra till att våra gemensamma hållbarhetsmål uppnås, förstås med respekt för att vissa delar förblir militära hemligheter.

5. Grönare försvar. Nato har slagit fast Net Zero 2050 som klimatmål, med en första redovisning senare i år. Generalsekreterare Jens Stoltenberg anger att ”Det är inte rimligt att ha fler och fler elfordon på våra gator, medan våra väpnade styrkor fortfarande är beroende av fossila bränslen.” 

Fokus är genom Green Defence Framework ökad energieffektivitet genom innovativa teknologier. Vid flera logistiska övningar har Nato visat hur förnybar energi som vind och sol tillsammans med energilager såsom grön vätgas minskar behovet av diesel och gör att man kan vara operationell längre. Samtidigt blir insatserna tystare och avger mindre värme, vilket är försvarsmässigt positivt. Nato ska använda medlemsstaternas best practice och bedöma var det går att upphandla innovativa lågutsläppsteknologier för att påskynda kommersialisering. 

”Nato ska använda medlemsstaternas best practice och bedöma var det går att upphandla innovativa lågutsläppsteknologier för att påskynda kommersialisering.”

Sverige överger nu två århundraden av alliansfrihet. Det är rimligt att vara kritisk mot processen, men oavsett ingångsvärden också nödvändigt att förhålla sig till den nya verkligheten. Inte minst vi som förstår att det akuta klimathotet och den begynnande sjätte massutrotningen är existentiellt avgörande för hela vår gemensamma framtid, bör göra det bästa av Nato-medlemskapet oavsett vad vi skulle ha röstat om vi fått vara delaktiga i beslutet. På klimatområdet finns det delar av Natos verksamhet och inriktning som kan vara till hjälp, om vi systematiskt använder de möjligheter som öppnar sig. Låt oss klimatmaxa Nato! 

Mattias Goldmann
vd, Goldmann Green

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.