Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Klimatomställningen hotad – nu måste utbildningssystemet ställas om

Redan i dag sinkar kompetensbristen omställningsarbetet och till 2045 kommer tre av fyra branscher ha rekryteringsproblem som står i vägen för klimatambitionerna, skriver Ulrika Wallén och Jesper Gyberg på Svenskt Näringsliv.

Publicerad: 8 november 2021, 13:57

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ulrika Wallén och Jesper Gyberg, Svenskt Näringsliv.

Foto: Ernst Henry Photography AB


Ämnen i artikeln:

Klimatutsläpp

Svenska företag ligger långt framme i klimatomställningen. Men allvarlig kompetensbrist står i vägen för det fortsatta omställningsarbetet, i tre av fyra branscher, enligt en ny studie. Klimatomställningen kräver en omställning av utbildningssystemet.

EU har nyligen skärpt sitt utsläppsmål till 2030 – utsläppen ska minska med 55 procent jämfört med 1990 års nivåer. År 2050 ska hela EU vara klimatneutralt. Sverige har som mål att nå netto-noll redan 2045. Det är en utmanande målsättning.

Problemet är inte bristande vilja i näringslivet. Klimatambitionerna innebär en konkurrensfördel för svenska företag. Fossilfri stålproduktion, elektrifierade transporter och koldioxidavskiljning i cementframställningen är några betydelsefulla exempel på hur näringslivet teknikutvecklar och affärsutvecklar för att minska sina utsläpp. Svenskt Näringsliv har aktivt bidragit till EU:s ambitiösa klimatagenda.

Ett stort problem är däremot kompetensbrist.

Ett exempel är installatörsföretagen. På ett handfast sätt är det de som genomför elektrifieringen av samhället. Redan i dag saknar branschen 28 000 utbildade installatörer.

Inom stål- och metallindustrin – som står för en stor del av Sveriges koldioxidutsläpp men som också tar stora kliv mot fossilfrihet – kan omställningen innebära att uppemot hälften av medarbetarna måste vidareutbildas.

Ytterligare ett tydligt exempel är fordonsindustrin. Volvo Cars ska fasa ut alla bilmodeller med förbränningsmotor senast 2030. Både Volvo Lastvagnar och Scania har lanserat batteridrivna alternativ. Detta radikala teknikskifte har långtgående konsekvenser för företagens kompetensbehov. Inom en femårsperiod måste 30 000 – 40 000 ingenjörer kompetensutvecklas för att fordonsindustrin ska klara sina åtaganden.

Fordonsindustrin är också ett exempel på bredden i den kompetens som behövs för klimatomställningen. Elektrifiering går ofta hand i hand med digitalisering. I dag utvecklar hälften av Scanias ingenjörer i Södertälje mjukvara. Också utmanaren Einrides elektrifierade lastbilstransporter bygger på en mjukvarulösning. Kunskaper inom artificiell intelligens och automatisering är flaskhalsar i hela industrisektorn.

Hur omfattande är problemet? Branscherna varnar för att kompetensbristen redan i dag försinkar omställningsarbetet. På längre sikt, fram till 2045, bedömer tre av fyra branscher att rekryteringsproblem står i vägen för klimatambitionerna, enligt en aktuell studie genomförd av Svenskt Näringsliv. Energi, el, programmering, automatisering och processteknik är gemensamma nämnare. Många branscher kommer att konkurrera med varandra om samma kompetens. 

Som Svenskt Näringsliv ofta påpekat kräver den fortsatta omställningen pålitlig tillgång till fossilfri el till konkurrenskraftiga priser och att tiden för tillståndsprocesser minst halveras. I någon mån kan – och kommer – företagen själva svara för vidareutbildningen av sina anställda. Men näringslivet lägger redan i dag miljarder varje år – utöver skatter – på vad som egentligen är ett offentligt uppdrag. Vad som behövs nu är att politiken matchar de höga ambitionerna på klimatområdet med lika ambitiösa ambitioner på utbildningsområdet, för att göra klimatomställningen möjlig.

Konkret föreslår Svenskt Näringsliv:

Fler måste läsa ett yrkesprogram i gymnasieskolan eller inom yrkesinriktad yrkesutbildning. Säkerställ att det finns ett relevant utbud av utbildningar och öka attraktiviteten genom högskolebehörighet och bättre praktik.

Yrkeshögskolans utbud av korta kurser behöver öka liksom antalet utbildningsplatser. 

Ge högskolorna i uppdrag att erbjuda ett utbud för fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma som tydligt svarar mot näringslivets efterfrågan.

Kompetensförsörjningen inom naturvetenskap, teknik, ingenjörskap och matematik (STEM) måste säkerställas. Exempelvis behövs satsningar för att förbättra undervisningen i teknik, matematik, biologi, kemi och fysik.

Omställningen till en hållbar ekonomi kommer att ske stötvis, genom teknikskiften. I bransch efter bransch har näringslivet visat att man är beredd att tänka annorlunda, och omvärdera gamla modeller, för att nå klimatmålen. På utbildningsområdet krävs nu att politiken gör detsamma.

Ulrika Wallén,
policyexpert för högskolepolitik på Svenskt Näringsliv

Jesper Gyberg,
ansvarig för klimatpolicy på Svenskt Näringsliv

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Klimatutsläpp

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.