Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Klimatstudenterna: Sätt press på universitet och högskolor i klimatarbetet

Om inte universiteten tar den samlade vetenskapens besked på allvar - vilka ska? Det frågar organisationen Klimatstudenterna i samband med att organisationen rankar de svenska lärosätenas klimatarbete.

Publicerad: 15 mars 2021, 10:08

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Resultatet i Klimatstudenternas årliga rankning är här. I år har 25 svenska universitet och högskolor rankats baserat på deras klimatarbete och resultatet släpps samma dag som ansökan till höstterminen öppnar. De studenter som väljer utbildningar inför hösten kan nu själva jämföra universitetens klimatarbete, och vi i klimatstudenterna vill uppmuntra till aktiva val.

Forskare och studenter har länge pekat på lärosätenas nyckelroll i klimatomställningen.

Genom att agera på den kunskap de själva producerar och leva som de lär kan de göra forskningen trovärdig att följa efter. Klimatstudenterna har vid upprepade tillfällen ställt frågan; Om inte universiteten tar den samlade vetenskapens besked på allvar - vilka ska? 

Syftet med Klimatstudenternas rankning är att visa nuvarande och blivande studenter vilka lärosäten som lever som de lär och agerar på klimatkrisen i linje med vetenskapen och Parisavtalet. Genom att uppmärksamma studenter på lärosätenas (i många fall bristande) klimatarbete hoppas vi i förlängningen påverka lärosätenas ledningar att agera på klimatkrisen.

Efter att ha sammanställt resultatet i årets rankning kan vi konstatera att det har hänt mycket på ett år. Samtidigt har lärosätena fortsatt en lång väg att gå innan deras verksamheter bedrivs i linje med klimatforskningen och Parisavtalet. Vi vill här lyfta fram tre insikter från årets rankning.

1. Det går för sakta, men det går framåt - fler lärosäten har börjat agera på klimatkrisen

I år har nio fler lärosäten än i fjol valt att delta i vår rankning. Totalt har vi kunnat ranka 25 universitet och högskolor och de som valt att inte delta är nu i minoritet. Vi får höra från såväl studenter som universitetspersonal att rankningen fått spridning och gjort avtryck på lärosätenas klimatarbete. I årets resultat kan vi se hur vissa lärosäten skärpt sitt klimatarbete sedan vår första rankning. Samtidigt blir det tydligt att många lärosäten fortfarande inte har strategier eller handlingsplaner som täcker de mest väsentliga utsläppsområdena. Ännu färre har metoder för att mäta och följa upp sina verksamheters totala klimatavtryck. Att det fortfarande finns stora lärosäten som inte deltar i rankningen alls tycker vi är anmärkningsvärt. De som väljer att inte medverka riskerar att hamna på efterkälke.

2. Vi kan, och vi måste, genomföra förändringar i mötet med svåra kriser

Pandemin har gjort en sak klar och tydlig - det går att genomföra förändringar. Året som gått har visat vad som faktiskt är möjligt i fråga om minskade klimatutsläpp från tjänsteresor. Vår rankning är uppdelad i olika kategorier, för att få full pott för utsläppsminskningar från tjänsteresor krävs en årlig minskning om minst 16 procent. Det är den takt som gäller för att som svenskt lärosäte uppfylla sin del i Parisavtalet. Många har menat att det är en omöjlig målsättning och förra året uppnådde enbart två lärosäten detta krav. I år har samtliga lärosäten fått full poäng i minskningskategorin, i snitt minskade de rankade lärosätena utsläppen från flyg med 87 procent. Plötsligt var det omöjliga och mycket mer därtill möjligt.

3. Det finns ingen tänkbar väg tillbaka, bara nya vägar framåt

Att gå tillbaka till samma oförsvarbara utsläppsnivåer som tidigare är inte ett alternativ för lärosätena. Nu gäller att hitta nya vägar framåt. Coronakrisen har krävt att vi minskat på resandet. Klimatkrisen å andra sidan kräver i stället bara att vi minskar på utsläppen från resandet, att vi ändrar hur vi reser. Om det var möjligt att göra det ena i mötet med en pandemi, vore det fullständig skandal om vi inte var beredda att göra det andra i mötet med mänsklighetens största hot – klimatförändringarna. Lärosätenas uppgift nu är att hitta sätt att forska, undervisa och samverka utan att bidra till att öka den globala uppvärmningen. Om något universitet eller högskola mot bättre vetande går tillbaka till oförsvarbart höga utsläppsnivåer kommer det att synas tydligt i kommande års rankningar. 

Idag öppnar antagningen till höstterminen. Klimatstudenterna uppmanar Sveriges nuvarande och blivande och studenter att med hjälp av vår rankning sätta press på universitet och högskolor i klimatarbetet.

Klimatstudenterna Sverige: 

Felicia Olsson

Leonie Tidlund 

Lennart Rey

Kalle Florén

Elin Lönnberg

Mathilda Öhman

Fanny Lindblad

Stefan Vedin

Ra’eesah Hendricks

Mathilda Jilg

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.