”Klimattullar skulle pressa fram mer klimatpolitik i världen”

EU importerar mest koldioxid i hela världen. Nettoimporten av varor och tjänster motsvarar 20 procent av unionens egna utsläpp. Det är lika mycket som alla vägtransporter i EU producerar under ett år. Vi måste ta vår del av ansvaret för den värld vi varit med och skapat, och samtidigt agera för att minska de utsläpp vi orsakar, både på hemmaplan och utanför Europas gränser.

Miljöpartiet gick till EU-val på att införa en klimatavgift på importerade varor, och i vintras nådde vi äntligen ett genombrott. I överenskommelsen om EU:s långtidsbudget fastslogs det att EU-kommissionen ska gå vidare med förslaget. Klimatavgifterna på importerade varor ska införas 2023 och väntas ge årliga intäkter på mellan 5 och 14 miljarder euro, pengar som kan finansiera klimatåtgärder och ny grön teknik. Även om EU:s klimatpolitik är otillräcklig är den så gott som obefintlig hos flera av våra handelspartners. Klimatavgifter kan påskynda även deras omställning.

Klimatavgift för import innebär att varor tillverkade utanför Europa måste klimatkompenseras innan de säljs i EU. Det gör att en vara får ett prispåslag i förhållande till dess klimatavtryck, där utsläppen från varans tillverkning, transport och råmaterial tas med i beräkningen. En klimatvänlig vara skulle alltså inte beläggas med någon avgift, medan klimatskadliga varor skulle beläggas med ett högt pris. 

Förslaget om klimatavgift skulle vara ett viktigt verktyg av flera skäl. Det skulle jämna ut spelplanen för marknaden inom EU. Svenska företag som ofta tar ett större ansvar för klimatet och betalar för sina utsläpp skulle få konkurrensfördelar. Det är bra. Vi ska inte gynna företag som inte tar klimatansvar. Samtidigt ger klimatavgifterna incitament för länder som USA, Ryssland, Brasilien och Kina att höja klimatambitionerna. EU är världens andra största konsumentmarknad, USA:s största handelspartner och Kinas mest värdefulla exportmarknad. I takt med att de skulle skärpa sin klimatpolitik skulle deras varor bli mer konkurrenskraftiga på den europeiska marknaden. 

Dessutom förhindrar klimatavgifterna på importerade varor koldioxidläckage. Studier visar att omkring 15 procent av utsläppsminskningar i EU vägs upp av ökade utsläpp utomlands. Klimatavgifterna angriper det problemet: de pengar ett företag eller en industri sparar på att flytta produktion till ett land med sämre klimatregler läggs till priset när slutprodukten exporteras till EU. 

I veckan kommer Europaparlamentet ta ställning till ett betänkande om hur vi vill att EU-kommissionen utformar sitt förslag. Förslaget, som vi gröna varit ansvariga för att utforma, innehåller en rad viktiga krav som skulle vässa detta nya verktyg ytterligare: 

Förenligt med WTO-regler. Förslaget måste vara förenligt med världshandelsorganisationens regler och att ha ett tydligt miljösyfte som går ut på att minska de globala utsläppen. Det är en förutsättning för att det ska kunna genomföras. Klimatavgifterna är en klimatåtgärd, inte ett handelshinder. 

Koppla ihop med EU:s utsläppshandel. Det är viktigt att utformningen sker parallellt med översynen av EU:s utsläppshandelssystem så att verktygen kompletterar varandra. För att fullt ut respektera principen om att förorenaren betalar krävs en omfattande reform av utsläppshandelssystemet för att i nästa steg kunna ta bort den fria tilldelningen av utsläppsrätter. Med klimatavgifter faller det grundläggande argumentet för den fria tilldelningen - att EU:s företag skulle behöva betala för sin klimatpåverkan när kinesiska företag slipper. 

Intäkterna ska gå till den gröna omställningen. Intäkterna från klimatavgifterna måste anslås till den gröna given och till en rättvis omställning. Alla européer ska känna att de tjänar på klimatomställningen. Pengarna kan också användas i vår utvecklingspolitik genom att stödja omställningen i de länder utanför EU som drabbas värst av klimatförändringarna. 

Svenska företag kommer att tjäna på EU:s klimatavgifter. Solceller tillverkade inom EU kommer bli mer konkurrenskraftiga jämfört med kinesiska solceller tillverkade med fossil el. Svenskt stål från SSAB kommer bli mer konkurrenskraftigt jämfört med sina kinesiska konkurrenter. Det är därför som bland andra Svenskt Näringsliv, Hagainitiativet och Jernkontoret ställt sig positiva till förslaget. Nu fortsätter arbetet för att, tillsammans med dem och svenska industriföretag, ytterligare vässa EU:s klimatpolitik.

Jakop Dalunde (MP),
EU-parlamentariker