Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Köp svenskt – annars klarar vi inte omställningen

EU-länderna beslutade i förra veckan om en ny långsiktig jordbrukspolitik. Men budgeten för kommande period är tyvärr mindre än den nuvarande – trots att kraven har ökat. Med åtta år kvar för att nå ett fossilfritt svenskt jordbruk har vi varken råd eller tid att bromsa in de hållbara investeringarna, skriver LRF:s förbundsordförande Palle Borgström.

Publicerad: 30 november 2021, 14:16

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF och själv lantbrukare, menar att en historisk kostnadskris hotar lantbrukets omställning.

Foto: Anders Deros


Ämnen i artikeln:

KlimatanpassningJordbruk

Vi har en plan för hur svenskt jordbruk ska bli fossilfritt om åtta år. Det är en hög ambition som visar världen att en hållbar omställning faktiskt är möjlig om politiker och konsumenter ger oss rätt förutsättningar och skapar en rimlig lönsamhet som möjliggör investeringar. Vi måste ha råd att investera i klimatsmart teknik och maskiner. Men det krävs att vi alla hjälps åt: från politiken, rakt igenom hela livsmedelskedjan, och ända fram till konsumenternas val i butiksledet.

Vi har visat världen förr att det går att vara ett hållbart föredöme. Se på antibiotikafrågan till exempel, där Sveriges bönders långsiktiga arbete är ett föredöme för resterande EU-länder. På de två senaste åren har den totala användningen av antibiotika i EU minskat med cirka 10 procent. Det är en fantastisk utveckling som innebär att vi kan använda antibiotika till både människor och djur när det verkligen behövs. 

Samtidigt befinner sig svensk matproduktion just nu i en historisk kostnadskris. Priset på mineralgödsel har ökat med ofattbara 250 procent, bränslepriset har nästan fördubblats och i norra Sverige gick elpriset upp med 170 procent på en dag. 

Enligt våra egna beräkningar har kostnaderna för det svenska lantbruket ökat med fyra miljarder på årsbasis. 

I stället för att investera i den fossilfria framtiden tvingas vi alltså att lägga pengarna på att överleva, vilket låser fast oss i det gamla fossila – mot både vår vilja och ambition. 

Tiden är knapp, för både klimatet och vår fossilfria plan. Hittills har vi nått runt 25 procent fossilfrihet och med denna prisexplosion på insatsvaror tvingas vi nu att göra halt för våra hållbara investeringar. För nyckeln till omställningen är en stabil ekonomi. Det är bara lönsamma lantbrukare som har råd att ställa om. Det är därför vi så ofta pratar om ekonomisk hållbarhet. Och det är därför det är viktigt för politikerna att förstå att jordbruksbudgeten måste öka. I stället har det på EU-nivå blivit tvärtom. 

EU-länderna beslutade i förra veckan om en ny långsiktig jordbrukspolitik. Men budgeten för kommande period är tyvärr mindre än den nuvarande – trots att kraven har ökat. Sätter man budgeten i relation till kostnaden för jordbrukets omställning så är det bara att snegla mot bilindustrin för att förstå att pengarna inte räcker. Bilindustrin investerar 1 300 miljarder mer i omställningen till elfordon. Det motsvarar hela Sveriges statsbudget. Samtidigt drar politikerna ner finansieringen av jordbrukets omställning. 

Vi måste få upp lönsamheten på det svenska lantbruket och vi klarar inte det själva. Vi har ingen börsmarknad där vi kan hämta finansiering och i konsumentledet får vi endast en femtedel av matkronan i butiken trots att vi står för alla risker. 

”Vi har ingen börsmarknad där vi kan hämta finansiering”

Ska vi fortsätta utveckla det svenska lantbruket så krävs det investeringar. De senaste fem åren har vår låneskuld ökat med 50 miljarder till 342 miljarder kronor. Det är i sig inte dåligt, det visar att det finns framtidstro i branschen. Men den är skör. En räntehöjning på en halv procent ökar kostnaden med ytterligare en miljard. 

Så långt alla utmaningar. Men att bara peka på problemen är ingen lösning. Därför har vi flera förslag som gör stor skillnad både här och nu, och samtidigt bidrar till att uppfylla målet mot 2030.

”Därför har vi flera förslag som gör stor skillnad både här och nu, och samtidigt bidrar till att uppfylla målet mot 2030.”

Till dig som konsument. Vi önskar naturligtvis att du väljer svenskt så ofta du bara kan. Varje krona som läggs på ett svenskproducerat livsmedel innebär att en viss del av matkronan går till en hållbar omställning av jordbruket och därmed till en minskad klimatpåverkan. Som konsument gör du alltså valet att investera grönt varje gång du är i matbutiken eller besöker en restaurang. 

Till dig som är politiker. Tänk likadant när du beslutar över den kommunala matbudgeten. Välj svenskt i första hand. För rikspolitiken har vi presenterat ett sexpunktsförslag med allt från ett rent krisstöd för att stötta lantbruket i den nuvarande kostnadskrisen till långsiktiga investeringsstöd i biodrivmedelsanläggningar. Det ligger på näringsdepartementets bord och väntar. 

Vi har åtta år kvar för nå ett fossilfritt svenskt jordbruk. Vi har därför varken råd eller tid att bromsa in de hållbara investeringarna. 

Palle Borgström
Lantbrukare från Kilanda och förbundsordförande i LRF

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

KlimatanpassningJordbruk

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.