Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Kriget i Europa kräver att vi minskar vår energi- och resursanvändning

Vi kan bidra till att stoppa lidandet i Ukraina, men bara om vi vågar bryta med vår fossilbesudlade kvartalsekonomi och minskar vår abnorma energi- och resursanvändning. Mer än något saknar jag ledare med en långsiktig vision för Sverige, skriver Isadora Wronski, senior strateg på Greenpeace Norden.

Publicerad: 7 juni 2022, 06:00

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Isadora Wronski kräver att beslutsfattare agerar mot kriget och klimatkrisen. På bilden den italienskflaggade oljetankern San Felix utanför hamnen i Malmö och aktivister som kräver stopp för rysk olja.

Foto: Johan Nilsson/TT


Min farmor och farfar flydde till Sverige 1946 efter att ha sett sina närmaste avrättas och sitt land slås i spillror. Jag vet från deras historier, mardrömsskrik och ärrade kroppar vad krig kan göra med en människa och jag lider från djupet av mitt hjärta med dem som nu drabbas i Ukraina. Vi kan bidra till att stoppa lidandet men bara om vi vågar bryta med vår fossilbesudlade kvartalsekonomi och minskar vår abnorma energi- och resursanvändning.

Kriget i Ukraina är ytterligare ett krig med globala konsekvenser mot bakgrund av en planetär kris. Den här utvecklingen mot krig och konflikter med energi och olja i centrum är inte oväntad. Vi befinner oss i det skälvande slutet av en oljeindränkt föråldrad industriell era som varit helt fokuserad på ekonomisk tillväxt. Vi har anammat ett ekonomiskt system som koncentrerar makt och gynnar ett fåtal, samtidigt som människor och natur exploaterats till bristningsgränsen. De som byggt imperier i dessa system vill inte se dem falla. 

”Oljeindustrin, energibolag, globala livsmedelskoncerner och vapenindustrin gör just nu rekordvinster i krigets kölvatten.”

Oljeindustrin, energibolag, globala livsmedelskoncerner och vapenindustrin gör just nu rekordvinster i krigets kölvatten. Samtidigt varnar FN:s generalsekreterare att en femtedel av världens befolkning, 1,7 miljarder människor, står inför svält och fattigdom som en konsekvens av kriget i Ukraina. De senaste årens riskrapporter från World Economic Forum eller FN:s klimatpanel målar upp en entydig bild om vad vi har framför oss om vi inte lägger om kursen helt. Pandemin var en ljummen bris, en lågmäld viskning. Vi kommer inte hinna med några ”roaring twenties” den här gången, fler samhällskriser står nämligen för dörren om vi inte adresserar förstörelsen av livsbetingelserna på planeten. I Indien trillar fåglar ner döda från himlen när temperaturen närmar sig obeboeliga nivåer, här i Stockholms skärgård finns det snart ingen fisk. Fler möten med torka, skogsbränder och översvämningar riskerar att slå sönder våra samhällen om vi inte drar i bromsen. 

Samtidigt som kriserna, krigen, katastroferna blir allt större och kommer med tätare mellanrum snurrar kvartalsekonomin på, för ingen aktör vill dra sig ur några lönsamma investeringar oavsett hur mycket blod som spills. Vapen och fossila bränslen är big business och det högst stående målet för vår globala värld är utdelningen till aktieägarna. I politiken är alla fokuserade på nästa val, man lyssnar till industrin i stället för forskarna. Man sänker priset på fossila bränslen och gynnar därmed Putin och oljebolagen. Och man tar elnotan för hushållen i stället för att sätta igång med de samhällsinvesteringar för att reducera energi- och resursförbrukning, som kommer krävas oavsett. Ingen politiker vill se någr2a gula västar på Europas gator, så alla tittar ner och kör på. 

”I politiken är alla fokuserade på nästa val, man lyssnar till industrin i stället för forskarna.”

Men när räntor, matpriser, uppvärmningskostnader och bränslepriser stiger blir hushållens ekonomi allt mer pressad. Människor runtom i Europa kommer att tvingas prioritera mellan att värma sitt hus eller sätta mat på bordet. Pandemin visade oss att det är fullt möjligt att ta till kraftfulla åtgärder när det krävs. Det gör det nu! Vi måste ta ett samlat grepp om de många problem vårt samhälle står inför och då krävs:

1. Skarpa politiska åtgärder som minskar industrins, det offentligas och privat energi- och resursanvändning.

2. Att all förbränning av fossil energi, skog och sopor fasas ut.

3. Introduktion av nya affärsmodeller som vänder på konsumtionslogiken och får oss att använda mindre.

4. Att mängden transporter av både människor och gods minskas och vi producerar och konsumerar lokalt.

5. Att jordbruk och skogsbruk utgår ifrån vad ekosystemen behöver för att kunna ge oss det vi är beroende av.

6. Att det som odlas går till människor i stället för djur, så kan fler kan äta sig mätta. 

”Det ovan kan tyckas vara stora omställningar men det kommer krävas många fler liknande steg för att säkra en fredlig och hållbar framtid.”

Det ovan kan tyckas vara stora omställningar men det kommer krävas många fler liknande steg för att säkra en fredlig och hållbar framtid. Tyvärr är det få av våra folkvalda som tycks ta dessa avgörande kriser på allvar just nu. Och mer än något saknar jag ledare med en långsiktig vision för Sverige. Ledare som vill och vågar vara något annat än medlöpare i kvartalsekonomin. Ledare som vågar stå upp för människors och naturens behov och ta beslut som säkrar vår framtid! Ledare som tar ansvar för det som sker omkring oss och som engagerar oss alla i skyddandet och stärkandet av ekosystemen som våra liv är beroende av. 

Isadora Wronski
Senior strateg på Greenpeace Norden

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.