Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag05.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Låt de globala hållarbarhetsmålen styra stödpaketen

Det är en imponerade handlingskraft som många regeringar uppvisar i samband med coronakrisen. Man kan också notera att ekonomer från olika läger bedyrar att detta har vi råd med, detta är någonting vi behöver och kan göra. Då är de 17 globala hållbarhetsmålen är ett bra rättsnöre för att resurserna ska hamna rätt, menar Göran Finnveden, professor på KTH.

Publicerad: 17 April 2020, 08:33

De 17 globala hållbarhetsmålen är ett bra rättsnöre för att resurserna ska hamna rätt när regeringar satsar i Coronakrisens spår, menar Göran Finnveden, professor på KTH.


När så mycket ekonomiska resurser frigörs i coronapandemins spår, är det viktigt att de styrs så att de hamnar där behoven är som störst. Regeringen har sagt att hållbarhet ska genomsyra hela regeringens politik. Det är viktigt att det gäller också i kristider. Hållbarhet bör alltså genomsyra även stödpaketen och krispolitiken.

År 2015 enades världens länder om 17 globala hållbarhetsmål och den så kallade Agenda 2030. Sverige vill vara ett ledande land när Agenda 2030 ska genomföras.  Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen kan nu fungera som en utgångspunkt för viktiga frågor att tänka på när krispolitiken utformas. Nedan ges några exempel på hur coronakrisen försvårar arbetet med de globala målen och hur stödpaketen kan användas.

Mål 1. Avskaffa fattigdom i alla dess former överallt.

I Sverige riskerar både vuxna och barn att drabbas när den ekonomiska försörjningen för många försvinner. Det kan leda till att den relativa fattigdomen ökar och att den förvärras för redan drabbade grupper. Det är viktigt att de ekonomiska stödpaketen når även dem. Globalt riskerar hundratals miljoner människor att dras ner i absolut fattigdom. Stödpaket i Sverige får inte gå ut över de som har det allra värst.

Mål 3. God hälsa.

Coronakrisen är så klart en kris för sjukvården. Även om sjukvården i Sverige på många sätt verkar ha klarat trycket relativt bra så syns ju också brister. Ökade resurser till sjukvård och hemtjänst bör ingå i stödpaketen.

Mål 4. God utbildning för alla.

Det är imponerande hur utbildningen på olika nivåer har lyckats ställa om i samband med krisen och mycket undervisning sker på distans. Det är dock viktigt att fånga upp de som har sämre förutsättningar, som kanske är trångbodda och har svårt att få stöd hemma.

Mål 5. Jämställdhet.

På många håll i världen rapporteras om ökat våld mot kvinnor i hemmen. Det kräver extra resurser.

Mål 8. Verka för en varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla.

Att upprätthålla tillväxt är ofta i fokus för de stödpaket som ges. Men det duger inte med vilken ekonomisk tillväxt som helst. För att nå målet krävs att den ska vara inkluderande och hållbar. Dagens utveckling är inte hållbar och satsningar på existerande verksamheter riskerar att leda till ännu mer ohållbar utveckling. De satsningar som görs behöver därför styras mot sektorer som kan ge inkluderande och hållbar tillväxt. De kan till exempel handla om hållbar energi (mål 7) och hållbar industri, infrastruktur och innovationer (mål 9), men också sjukvård och utbildning.

Mål 10. Minskad ojämlikhet.

Ekonomiska kriser riskerar att leda till ökad ojämlikhet. Det visar både erfarenhet och ekonomiska modeller. Men forskningen visar också att det går att undvika med en aktiv politik. Det är alltså viktigt hur stödpaketen riktas.

Mål 11. Hållbara städer och samhällen.

I detta mål ingår bland annat tillgång till fullgoda bostäder. Coronakrisen visar hur trångboddhet och hemlöshet har påverkat smittspridning. Det är också viktigt att människor kan behålla sina bostäder även om inkomsterna försvinner.

Mål 13. Bekämpa klimatförändringarna.

Klimatkrisen finns kvar. Mängden koldioxid i atmosfären fortsätter att öka liksom uppvärmningen. För att motverka klimatförändringarna krävs bland annat investeringar i ny teknik. Nu finns resurser för satsningar. Det är viktigt att de går till teknik och verksamheter som leder till minskade utsläpp. Att satsa på existerande verksamheter som fortsätter att värma planeten riskerar att förvärra situationen.

Mål 14 och 15. Hav och marina resurser, ekosystem och biologisk mångfald.

Världen är inne i den sjätte massutrotningen av arter. Satsningar behövs för att göra fiske, jordbruk, skogsbruk och annan mark och havsanvändning hållbar och för att skydda biologisk mångfald.

Mål 16 och 17. Fredliga och inkluderande samhällen, genomförande och globalt partnerskap.

Coronakrisen utsätter det globala samfundet för ett stresstest. Men för att världen ska kunna lösa globala utmaningar, exempelvis pandemier, så behövs globala samarbeten. Det är därför viktigt att fortsätta att investera i dessa.

I internationella jämförelser ligger Sverige ofta bra till vad gäller genomförande av Agenda 2030 men det finns områden där vi har svårt att nå målen. I sin senaste lägesbeskrivning pekar SCB på tre övergripande utmaningar: Ojämlikheten minskar inte, det är svårt att se hur miljömålen ska kunna nås, samt våld och kränkningar minskar inte.

Inom alla dessa områden finns det risk att den ekonomiska krisen i spåren efter pandemin riskerar att förvärra situationen om stödpaket inte får rätt utformning. På internationell nivå är läget ännu allvarligare. Där riskerar den ekonomiska krisen att få utvecklingen att gå kraftigt bakåt och det kommer indirekt också att påverka Sverige.

De globala hållbarhetsmålen och Agenda 2030 är ett åtagande. De ska inte bara sitta på väggen som affischer utan användas. Det är extra viktigt nu i kristider när så många åtgärder genomförs på kort tid, och andra saker inte görs på grund av tids- och resursbrist. De globala målen kan användas för att konsekvensbedöma åtgärderna:

Vilka åtgärder stöder vilka mål, och vilka åtgärder riskerar att motverka vilka mål? Kan åtgärder och krispaket modifieras så att man stöder fler mål och motverkar färre?

De globala hållbarhetsmålen kan också användas för att upptäcka frågor som riskerar att glömmas bort, kanske för att de drabbar grupper som är svagt representerade och inte kan skapa ett eget lobbyarbete.  

Coronakrisen innebär stora risker för den globala utvecklingen och för Sverige, men stödpaketen ger möjligheter att ta steg i rätt riktning. Men det kräver en aktiv politik. Utan en sådan riskerar centrala frågor som ojämlikhet och klimatkrisen att förvärras.

Göran Finnveden,
Professor, Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik, KTH

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.