Ta del av allt innehåll på Aktuell Hållbarhet
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Låt oss tala om klimatfinansiering i stället för klimatkompensation

Som aktör så behöver vi vara lyhörda och vägleda våra kunder att kommunicera så tydligt och effektivt som möjligt. Det har landat i att vi föreslår ett skifte i hur vi talar om klimatkompensation, skriver Christian Patay, vd för Tricorona Climate Partner.

Publicerad: 15 november 2021, 13:18

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Christian Patay, vd Tricorona Climate Partner.


I takt med att försäljningen av klimatkompensation i Sverige fyrdubblats sedan 2016 har även kritiker höjt rösten. Merparten av kritiken handlar om att en del anser att det är ett sätt att fortsätta med ”business as usual”, att köpa sig fri. I en artikel i DN om greenwashing 4 november lyfter forskaren Lin Lerpold fram klimatkompensation som exempel då kostnaden för klimatavtrycket flyttas någon annanstans.  

Tyvärr fastnar ofta kritiker kring begreppet ”kompensation” och stannar sedan där – utan djupare tankar eller grund. Vi håller med om att ordet kompensation som begrepp inte är helt friktionsfritt då det kan skapa associationer till skuld och det är inte sällan vi hör att det skulle vara ett sätt att köpa sig fri. 

För det första, klimatkompensation är inte ett sätt för företag att upprätthålla ”business as usual”, alla företag vet i dag att de står inför ett skifte där endast de hållbara företagen kommer fortsätta vara konkurrenskraftiga, vet man inte redan det är man efter i omställningen. Det är väldigt sällan vi hör kritik som riktas just mot den typ av klimatprojekt vi erbjuder. Så länge ett projekt är robust certifierat och noga verifierat av tredje part så är det helt enkelt svårt att kritisera att smutsig kolkraft byts ut mot förnybar el eller att vi skyddar skog och planterar träd. Rika länder har inte bara tillgång ny teknik utan vi har också möjlighet att finansiellt hjälpa fattiga länder att utvecklas hållbart. Länder som får betala ett mycket högt pris när de behöver skydda sig mot pågående klimatförändringar och ställa om smutsiga fabriker till förnybar energi. 

Lin Lerpold har helt rätt i att klimatkompensation inte gör den egna verksamheten mer hållbar, däremot skapar det global hållbarhet som sträcker sig långt utanför företagens egna scope. Sverige är på många sätt ett föregångsland med sitt klimatarbete men låt oss vidga vyerna till att klimatfrågan är global. Parallellt som företag ökar takten i sitt klimatarbete behövs insatser i utvecklingsländer där det gör som störst nytta för planeten.  

Enligt Konsumentverkets undersökning (2020) framkommer att 48 procent av Sveriges befolkning tycker att begreppet klimatkompensation är svårt att förstå sig på. Att bara klimatkompensera och enbart berätta om det i marknadsföringen är helt enkelt inte en trovärdig strategi, det är vi övertygade om att konsumenten genomskådar. Och det kommer inte heller göra att varumärket upplevs mer hållbart. Som aktör så behöver vi vara lyhörda och vägleda våra kunder att kommunicera så tydligt och effektivt som möjligt. Det har landat i att vi föreslår ett skifte i hur vi talar om klimatkompensation. Klimatkompensation är namnet på den globala handelsmekanismen men vi behöver tala om klimatkompensation för vad det är: Klimatfinansiering.  

Ur ett kommunikationsperspektiv så är det både tydligare och mer effektivt att prata om klimatfinansiering. Medan kompensation handlar om företagets klimatpåverkan så förflyttas fokuset till företagets inflytande. Att finansiera klimatprojekt är lättare att koppla till syfte och värderingar som sträcker sig längre än den egna verksamheten. Varför har företaget ett klimatarbete? Och vilken roll vill de spela i klimatomställningen? Det är mer inspirerande och lättförståeligt för konsumenten och det gör också att de verkligt ambitiösa företagen får större utrymme att visa vägen. 

Låt debatten handla om hur vi tillsammans kan uppnå Parisavtalets klimatmål. Låt oss prata om klimatkompensation för vad det är – finansiering i projekt som gynnar vår planet. På samma sätt som vi pensionssparar för att trygga vår ekonomiska framtid bör vi också finansiera för att trygga planetens framtid. Det är lätt att glömma bort att 80 procent av den globala energiförbrukningen fortfarande kommer från fossila källor. Klimatprojekten behövs och vi behöver göra allt vi kan, och lite till, för att bromsa den globala uppvärmningen.

Christian Patay
Vd, Tricorona Climate Partner AB

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Håll dig uppdaterad med vårt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.