Debatt
”Låt Sveriges parker blomma – för bin och människor”
Genom att låta en liten del av kommunens grönyta bli blomsteräng kan Sveriges kommunpolitiker göra en stor insats för den biologiska mångfalden. Tillsammans kan landets kommuner mer än fördubbla den artrika ängsmarken, skriver Elin Burén och Lovisa Back på Nelson Garden.
Publicerad: 28 april 2023, 12:28
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Elin Burén och Lovisa Back på Nelson Garden ser en stor potential för kommuner att göra viktiga insatser för biologisk mångfald.
Foto: Pressbilder från Nelson Garden.
Ämnen i artikeln:
BiodiversitetNär det myllrar av liv omkring oss mår också vi människor bättre, men i dag försvinner arter från jorden varje dag. Enligt FN:s expertpanel för biologisk mångfald kan en miljon växt- och djurarter vara utrotade inom ett par decennier. Utvecklingen är allvarlig. Biologisk mångfald är avgörande för kvaliteten på vår luft och vårt vatten, och utan stora mängder insekter som pollinerar grödor får jordbruket svårt att odla mat. Den biologiska bredden behövs för att bromsa klimatförändringarna och göra samhället mer motståndskraftigt mot naturkatastrofer.
Blommande ängar är en av våra mest artrika miljöer och ger hem åt hundratals växter och djur. Men de blir allt färre – i dag återstår mindre än en hundradel av den ängsareal som fanns för hundra år sedan. I stället täcks stora delar av våra parker, kyrkogårdar och vägkanter av artfattiga gräsmattor.
Bara inom tätorterna i Sverige finns 106 000 hektar grönyta utan skog som är tillgänglig för allmänheten, enligt SCB. Genom små förändringar i skötseln kan kommunpolitiker göra en stor insats för att öka ängsarealen och hjälpa våra viktiga pollinatörer. Om landets kommuner lät bara en tiondel av sina öppna grönytor växa upp till blomsterängar skulle den värdefulla svenska ängsmarken öka med så mycket som 150 procent. Det skulle innebära att en yta motsvarande 15 000 fullstora fotbollsplaner blev hem åt viktiga och undanträngda insektsarter. En omställning från artfattiga gräsmattor till blommande ängar minskar dessutom skötselkostnaderna och skapar en vacker miljö där invånarna kan njuta av blommor, fjärilar och bin.
Om landets kommuner lät bara en tiondel av sina öppna grönytor växa upp till blomsterängar skulle den värdefulla svenska ängsmarken öka med så mycket som 150 procent.
De statliga stöd som kommuner i perioder har kunnat söka för att stärka pollinatörernas livsmiljöer är tyvärr avslutade. Men att förvandla vissa grönytor till äng behöver inte vara särskilt belastande för skattebetalarna, och har stor effekt enligt Naturvårdsverket. Här är tre enkla, praktiska tips för kommuner som vill främja biologisk mångfald och ge hem åt växter och djur.
1. Kartlägg grönytorna. Inventera vilka av kommunens grönytor som är lämpliga att ställa om till ängar. Läget, markens egenskaper och hur ytan används i dag kan avgöra. Är det en plats där människor har picknick och spelar brännboll passar det kanske inte med äng just där. Glöm inte mindre grönytor som vägkanter, rondeller och skogsbryn.
2. Satsa på inhemska ängsblommor. Titta noga på innehållet och välj en fröblandning med traditionella ängsblommor som blåklocka, prästkrage och klöver – de uppskattas av våra pollinatörer och riskerar inte att tränga undan annan växtlighet. Undvik att gödsla eftersom ängsblommorna trivs bäst i mager jord och vänta med att slå ängen tills efter blomning så att blommornas frön sprids.
3. Bjud in människorna. Bjud gärna in kommuninvånarna att hjälpa till med ängsskötseln för att skapa intresse för kommunens arbete med biologisk mångfald. Dessutom ger det både barn och vuxna en möjlighet att lära sig mer om våra svenska växter och djur.
Vid FN:s konferens om biologisk mångfald i december enades världens länder om nya globala mål för att vända den negativa utvecklingen för jordens arter. För att nå målen behövs både stora och små insatser där varje kvadratmeter äng gör skillnad. Så låt Sveriges parker få blomma ut i sommar – för bina och människornas skull.
Elin Burén
Odlingsexpert, Nelson Garden
Lovisa Back
Hållbarhetschef, Nelson Garden
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Ämnen i artikeln:
Biodiversitet