”Marknaden efterfrågar vindkraft – politikens gensvar är besynnerligt”

Det är mycket som det råder tvekan om i dessa tider. Vår energiförsörjning är en av dessa frågor. En sak som det däremot inte råder någon tvekan om är marknadens investeringsvilja i ny förnybar kraftproduktion. Pågående ansökningar om nya vindkraftsprojekt uppgår till ett investeringsvärde på cirka 400 miljarder kronor och väntar just nu på ställningstagande från regeringen. Marknadens intresse för ny kärnkraft har däremot varit obefintligt – inte en enda ansökan om att etablera ny kärnkraft ligger på regeringens bord. Utifrån det här är det rimligt att fråga sig varför vindkraft har blivit en sådan polariserande fråga i den politiska debatten, när marknaden tydligt efterfrågar den?

”Pågående ansökningar om nya vindkraftsprojekt uppgår till ett investeringsvärde på cirka 400 miljarder kronor och väntar just nu på ställningstagande från regeringen. Marknadens intresse för ny kärnkraft har däremot varit obefintligt.”

För att du som elkund ska kunna göra ett aktivt val kring vilken typ av el du använder finns ett system med så kallade ursprungsgarantier. Ursprungsgarantierna utfärdas av staten för att bokföra och synliggöra var elen kommer ifrån. Genom ursprungsgarantier är det möjligt att härleda betalningar så att den som till exempel vill ha vindkraftsel betalar exklusivt de som producerar vindkraft. Den som hellre väljer kärnkraftsel betalar följaktligen kärnkraftsproducenter. Genom detta sätt att följa pengarna kan investerare i ny kraftproduktion styra kommande investeringar till den elproduktion som efterfrågas.

Priset för ursprungsgarantier baseras på utbud och efterfrågan. Eftersom det produceras långt mer el från kärnkraft än vad Sveriges elanvändare aktivt efterfrågar är priset för dessa ursprungsgarantier försumbara. För sol- och vind har ursprungsgarantier länge kostat ett eller ett par öre per kilowattimme (kWh). Nu ökar emellertid efterfrågan på såväl vindkraftsel som solel vilket gjort att priset på ursprungsgarantier för dessa energislag kraftigt höjts senaste halvåret. Ursprungsgarantier är sedermera ett tydligt kvitto på vad elkonsumenter vill ha.

Från kraftbolagens sida har den ökade efterfrågan på vindkraftsel bland annat resulterat i ett intresse att investera i havsbaserad vindkraft, för att snabbt kunna få stora volymer vindkraftsel på plats, utan att störa omgivningar med vare sig buller eller vyer. Trots detta ser vi ett besynnerligt gensvar från politiken. I stället för att värna det marknaden efterfrågar har det blivit ett fokus på att polarisera vindkraft mot kärnkraft. Att tacka nej till privata investeringar motsvarande 400 miljarder och i stället garantera samma summa från staten till den som uppför ny kärnkraft, är inte att hantera skattebetalarnas pengar väl. Genom detta förskjuts även ny elproduktion, eftersom kärnkraft är ett dyrare energislag än vindkraft, och framför allt kommer den väsentligt mycket senare, eftersom det går snabbare att uppföra vindkraft än kärnkraft. Vad är det för ideologiska låsningar som gör att man vill sätta marknadskrafter ur spel, samtidigt som elanvändarna tvingas betala mer för elen än vad som annars skulle behövas?

”Vad är det för ideologiska låsningar som gör att man vill sätta marknadskrafter ur spel, samtidigt som elanvändarna tvingas betala mer för elen än vad som annars skulle behövas?”

Utifrån den marknadsliberala verklighet som råder borde en regering, oavsett ideologiskt fundament, bocka av de ansökningar som finns att hantera för etablering av ny vindkraft och godkänna de projekt som lever upp till miljölagstiftningen och inte är störande för människor eller djurliv.

I stället för att sätta vindkraft och kärnkraft mot varandra med ologiska resonemang, borde vi främja hur vi kan nå en sund elproduktion i Sverige, så kostnadseffektivt och snabbt som möjligt. Marknaden kommer avgöra om och när ny kärnkraft ska byggas. I väntan på det är det inkonsekvent att motverka den efterfrågade vindkraftsutbyggnaden. Det borde det inte vara någon tvekan om, oavsett vad man har för politisk ideologi som vägledning.

Olivia Andrén
Vice ordförande, Sveriges Vindkraftkooperativ (SVEF)